kontinuiteten kan man belägga i många bronsåldershögar ända från senneolitikum, men antalet högar på en och samma plats styrs av andra faktorer, Uppsala högar ligger bara där av en enda anledning, att synas. Finns det inte fysikst utrymme att anlägga flera högar på samma ställe, s å lägger man dom nån annanstans, återigen läget är viktigare än antalet. för övrigt kan nämnas att både Tingshögen vid Uppsala och tex Skopintull vid Adelsö anser Anders Carlsson vara kvinnogravar. Hur är det vid Högom?
Registrerar att du uttrycker uppfattningar om storhögarna som starkt avviker från dom uppfattningar som RÄÄ kolporterar och som uttrycks i rapporterna från dom som under några år arbetat med Högom och Uppsala - och hämtat information om Bertnem speciellt. Se t.ex. Sverker Jansson och Per H. Ramquists essäer. Deras synsätt delas också av deras norska kolleger som kollat in Bertnem. Som nämnt här ovan.
Toppen av Högoms hög 4 markerar det östra punkt på en linje som genomskär mitten av hög 2 och 1. Fyran anses vara den äldsta. I kärnan av röset låg en "Vestlandsgryta" (jernkittel av väst-norsk typ) - med brända ben från en vuxen person, troligtvis en man. Gravgodset var sparsamt, men björnskinn, häst och en järnkedja och styrker att primärgraven vore en man.
I en sekundärgrav, en meter under toppen, låg rester etter än en kremerad person. Gravföljet var 13 björnklor, häst, hund och får/get. Båda hade kammar, kamfodral, draktnål, bennål, bensked och flinta. Annars hittades 13 bronsfrqgment och tre järnnitar. Rahmquist mänar daterar graven till 350-450 AD. Under graven hittades arderspår och under detta lager en husgrund från ett dubbelsalat långhus - 18 m långt och 8,5 m brett (mitten).
Hög 3 ligger utom mittlinjen, jfr Wikipedia.
Denna var också atypisk, då den saknade en påvisbar begravning. I kärnan fanns ett lite, konisk röse och i toppen av mitten ett gravklot, en "äggformad" sten. Också under denna högen fanns ett hus som bränts ner, innan gravhögen restes. I detta lager fanns rester etter två personber, som antas vore kvinnor. I täckningsmassan fanns ett fiskljuster av järn, ett lärkärl och två mindre gjutningsformer för brons-stöpning.
Bottenlagret består av ett 21x7 m stort "dödshus" - där två mänskor blivit kremerade. Här fanns flera kvinnliga lämningar, som vävtyndgder, ornerade hårnålar, en stor mängd pärlor av olika slag, asbestmagrade lerspann, jämte nålar och andra benverktyg, kammar, osv. I husgrunden fanns ochså benfragment från häst, nöt, får, get och svin - jämte säl, älg och fågel. Det brända lagret låg ostörd och preserverades av storhögen.
Hög 2 ligger på linjen.
Här låg den stora kammargraven, överbyggt av ett stenröse av 500 kubik urvald sten, sen höljd i en massiv jordvall. Man har räknad ett minimum av 4800 dagsverk för att fullföra högen. Innehållet tillhör en av nordens mest imponerande. Det rika och geografiskt sammansatta materialet berättar inte så mycket om denna hövdings "makt" - men dett vittnar om ett högt konsthandverk i såväl guld, som brons och järn - jämte broderier och dekorationer i tyger, ben, glas, kärl och annat. Importgodset berättar om långvega kontakt och samhandel.
Hög 1 ligger på linjen. Den är inte utgrävd.
Två av dom tre högarna på linjen var alltså mansgravar, medan den fjärde högen som låg intill linjen var en kvinnograv.
I Uppsala ligger tre storhögar på linje, medan "domarhögen" ligger intill linjen. Också här ligger alltså kvinnograven intill - inte på - generationslinjen. Det skulle tyda att man i båda fallen, - både på Högom och i Uppsala - haft en patrilinjär arvsföljd.