Två problem när det räknas på vad ett hundare egentligen är:
1) Vi vet inte när begreppet uppstod. Det är fullt tänkbart att det kommer från en tid när varje hundare hade hundra invånare, eller hundra vapenföra män, eller hundra hushåll, eller hundra av något annat. Sedan växte en del bygder och andra minskade (tillfälligt), men begreppet levde kvar på samma sätt som att en talesman inte längre behöver vara en man, en ettöressmällare (numera förbjudna) kostade mer än ett öre, mängden dricka i en kvarting har varierat, o.s.v. När vi försöker räkna krigare eller gårdar är det därför möjligt att vi försöker se strukturer och systematik som inte fanns där på vikingatiden.
2) Ordet hundare är sannolikt kopplat till ordet hundra, men vi vet inte säkert att ordet hundra verkligen syftat på exakt siffran 100. Det kan lika gärna ha använts som ett diffust begrepp för "fler än 50 men färre än 150". När vi räknar åtta tolfter och tycker att det saknas fyra gubbar för att det ska stämma, så kan det mycket väl vara så att en viking skulle tycka att allt mellan 80 och 120 kvalificerade som hundra.