Sockenindelningen i Mälardalen kan gå tillbaka på indelningen i hundaren och tolfter, som ska ha existerat i förkristen tid. Tiundaland, Attundaland och Fjärdhundaland var, jämte Roden (Roslagen) svearnas kärnland, småkungadömen sprungna ur kultförbund, med Uppsala som religiöst- snarare än maktcentra Sveariket nämns första gången i Beowulfkvädet, nedtecknat på 700-talet. I Snorres Ynglingatal styrdes det första sveariket av ynglingaätten, som enligt traditionen stammade från Oden själv. Enligt Tacitus var det vanligt att germanerna valde sin kung efter härstamning, och att det var de ätter som kunde räkna sin härkomst från gudarna, eller särskilt utmärkt sig i strid, som blev valda till härskare. Enligt Ynglingatal enade kung Adils för första gången Svealand och Götaland genom att besegra Åle den uppländske i ett slag på Vänerns is. Enligt Birger Nerman bör detta ha inträffat på 560-talet e.Kr.
John Kraft anser att Skandinaviens politiska indelning har en direkt motsvarighet i den religiösa, så att hövdingadömen även kan benämnas kultförbund. Han har, efter återfunna teofora ortnamn, skissat upp enterritoriell uppdelning av Sverige. Enligt honom vittnar varje urskiljbar grupp av ortnamn och fornlämningar om en förhistorisk samhällsbildning. Upplands särställning skulle förklaras med att landskapet bildades sent, beroende på de starka folkländerna, som alltså ska ha varit identiska med kultförbunden.
Jag tycker att det finns många tecken på att en (eller flera) centralmakt funnits långt före kristendomens införande i Sverige.
