När kan man tala om "etniska svenskar"

[bornfalk]

Som de flesta kanske lagt märke till vid det här laget, så är jag inte mycket för det moderna, mångkulturella pk-land som Sverige blivit de senaste årtiondena, inte för att jag har något emot andra folkslag och kulturer, tvärtom! Det är bara det att charmen med att resa och utforska andra länder, seder och bruk, faller platt när jag mer eller mindre mot min egen vilja konfronteras med detta misch-masch. Bara för att jag älskar pizza behöver väl inte varenda pizzabagare komma hit?

Jag är säker på att de flyktingar som kommer till Sverige är minst lika bedrövade som du att de förstör din upptäckslusta på din utlandssemester.

För att återgå till etnicitet-diskuren inom arkeologi gav Charlotta Hillerdal avhandling "People in Between - Ethnicity and Material Identity (2009) i alla fall mig en bra, up to date introduktion till ämnet.

[sockerfri]

Historisk tid, då staten Sverige formades och en nationalidentitet började formas. Man får komma ihåg att många av dagens etniska svenskar kan hitta en och annan invandrare (t.ex. finnar och västeuropéer) de senaste generationerna.

[dersa]

Kan arkeologin ge några svar på frågor om etnicitet??? , eller handlar frågan mer om tyckande och ev. några mer eller mindre vetenskapliga teorier??

[Yngwe]

Framgår ju med all tydlighet hur svårt det är att komma överens om vad etniska svenskar är, för Ragnfast är det lintottar som käkar köttbullar, för en annan något helt annat. Ett synnerligen konstruerat begrepp alltså som används lite när det passar, i ena stunden avser det nationalitet, i nästa språklig gemenskap, och i vissa fall verkar det räcka med att man sitter i samma skit...

Tycker själv begreppet är saftigt överskattat och rätt flummigt.



Psst, Ragnfast, om du istället ser alla de från främmande kulturer som ett analogt alternativ till reseplanering på det digitala internet så inser du snart vilken otrolig glädje du kan ha av dom och hur mycket roligare resan kan bli med förkunskaper. Dessutom har du ju fått det okända och främmande på mycket närmare håll, du hinner med ett äventyr varje dag efter jobbet!

[Sindre]

Det jag kan tycka är tråkigt när det gäller den etniska gryta vi har i sverige idag är att den svenska kulturen tryckts undan (detta har skett i minst två steg, på 1960-talet med amerikanisering och på 80-talet med multikulturalisering). Den svenska kulturen ses idagens Sverige som något underlägset andra kulturer. Det tråkiga är att det man ser som svensk kultur är den amerikaniserade kulturen. På lång sikt kommer många hos sverige unika kulturyttringar att försvinna.

Annars ser jag inget negativt med invandring, hit med folk bara. Synd bara att många inte kan ta seden dit de kommer.

Det är annars inte så konstigt att svensk etnicitet är svår att definiera. Framförallt svensk "finkultur" har varit dominerad av olika kulturella företeelser under olika århundraden. Exempel på dessa är det tyska inflytandet under 1500-talet, det franska inflytandet under senare upplysningen, det belgiska inflytandet (ja, vallonerna var från Belgien, inte Nederländerna) under samma tidsperiod och det (i detta fallet inte finkulturella) östeuropeiska/mellanösterninflytandet idag. På samma sätt har ju förstås svensk etnicitet påverkats.

Innan 1900-talet har svensk kultur inte förändrats på samma dramatiska sätt sedan kristnandet. Det återstår väl att se om svensk etnicitet även kommer att förändras på samma sätt.

[Ragnfast]

Psst, Ragnfast, om du istället ser alla de från främmande kulturer som ett analogt alternativ till reseplanering på det digitala internet så inser du snart vilken otrolig glädje du kan ha av dom och hur mycket roligare resan kan bli med förkunskaper. Dessutom har du ju fått det okända och främmande på mycket närmare håll, du hinner med ett äventyr varje dag efter jobbet!

Det var länge sen jag hade råd att resa utomlands. Jag var i Danmark för åtta år sen, men det räknas väl knappast. Annars har jag prioriterat att vara på Gotland på somrarna. Skulle jag få ge ut en bok eller plötsligt vinna en massa pengar skulle det nog bli en del resande, men det är inget jag planerar för, varken digitalt eller analogt. Är det förresten någon som reser fortfarande? Tycker mest man bara transporteras dit man ska. OT, jag vet. Annars vet jag inte om ämnet går att utveckla längre, men det var en intressant och förvånansvärt lågmäld diskussion. (Måste ha tappat stinget....)

[Mats Hansson]

Det jag kan tycka är tråkigt när det gäller den etniska gryta vi har i sverige idag är att den svenska kulturen tryckts undan (detta har skett i minst två steg, på 1960-talet med amerikanisering och på 80-talet med multikulturalisering). Den svenska kulturen ses idagens Sverige som något underlägset andra kulturer. Det tråkiga är att det man ser som svensk kultur är den amerikaniserade kulturen.

Du glömmer att det faktiskt skett en stark motrörelse också under den tid du beskriver, nämligen "återupptäckandet" av den svenska folkmusiken och folkdansen. Var denna rörelse tar vägen idag vet jag inte, men det seglar i alla fall upp nya begåvningar som förvaltar detta arv suveränt och t.o.m. når visst stjärnstatus (typ Ale Möller, Sofia Karlsson, Esbjörn Hazelius, Sofia Jannok, Väsen osv.).

Jag sökte i skivdiskarna år 1968 efter någon svensk fiolmusik - som man då bara kunde få höra som bakgrundsmusik i TV-produktioner om fäbodliv, typ. Det fanns allt som allt två skivor (producerade av Rikskonserter). Tio år senare var avdelningen "svensk folkmusik" i alla fall någon hyllmeter (räknat i vinyl, alltså). Idag är nyutgivningen och intresset fortfarande hyfsat - låt vara långt mindre än all "mainstream".


/Mats

[Sindre]

Du glömmer att det faktiskt skett en stark motrörelse också under den tid du beskriver, nämligen "återupptäckandet" av den svenska folkmusiken och folkdansen. Var denna rörelse tar vägen idag vet jag inte, men det seglar i alla fall upp nya begåvningar som förvaltar detta arv suveränt och t.o.m. når visst stjärnstatus (typ Ale Möller, Sofia Karlsson, Esbjörn Hazelius, Sofia Jannok, Väsen osv.).

Stark är väl att ta i. Spelar själv svensk säckpipa, och jag har lite inblick i fenomenet. Om du frågar medelsvensson idag om denna rörelse, så tror jag att det enda de tänker på är Nordman. För oss som är historieintresserade ligger det desto närmare, visst finns denna rörelse, men den är starkt förknippad med subkulturer såsom lajvare, reenactors (Medeltidsveckan i Visby t.ex.) och arkeologiintresserade, och har nog (tyvärr) inte så stort inflytande i den svenska kulturen i stort.

[Yngwe]

svensk kultur finns visst, men givetvis utvecklas den också, så säckpipan har en något undanskymd plats idag och bör nog snarast räknas till vår historia. Men det kan givetvis ändras.

Och visst tränger sig det amerikanska på, men trots allt så hälsar vi i Sverige på goda vänner med en kram istället för avancerade handrörelser, vi går in till grannen på kaffe och vi firar midsommar, så svensk kultur finns absolut närvarande, men den förändras också med tiden.

[Jerrark]

Annars ser jag inget negativt med invandring, hit med folk bara. Synd bara att många inte kan ta seden dit de kommer.

Tyvärr finns det väl en hel del svenskar som när de kommer utomlands också har svårt att ta seden dit de kommer. Såg en gång ett intressant program med svenskar som flyttat till en solig ort i Spanien och som höll på att irritera ihjäl de lokala myndigheterna med en massa krav, bla att det skulle finnas nattöppna polisstationer där personalen var engelskspråkig. Att lära sig spanska gick tydligen inte an för dessa svenska soldyrkare.

Sedan skall vi inte tala om vissa pornografer och pedofiler som flyttat till Thailand.

[Mats Hansson]

Stark är väl att ta i. Spelar själv svensk säckpipa, och jag har lite inblick i fenomenet. Om du frågar medelsvensson idag om denna rörelse, så tror jag att det enda de tänker på är Nordman. För oss som är historieintresserade ligger det desto närmare, visst finns denna rörelse, men den är starkt förknippad med subkulturer såsom lajvare, reenactors (Medeltidsveckan i Visby t.ex.) och arkeologiintresserade, och har nog (tyvärr) inte så stort inflytande i den svenska kulturen i stort.

Ja, du har nog rätt. Möjligen skulle jag vilja hävda att rörelsen var betydligt starkare på 1970-talet. Kulturhistorieskrivningen har redan satt stämpeln "hippie och progg" på detta decennium, men faktum var att det fanns en mångfald av strömningar, varav "näbbkänge-revival" var en inte obetydlig del.

/Mats

[Sindre]

Tyvärr finns det väl en hel del svenskar som när de kommer utomlands också har svårt att ta seden dit de kommer. Såg en gång ett intressant program med svenskar som flyttat till en solig ort i Spanien och som höll på att irritera ihjäl de lokala myndigheterna med en massa krav, bla att det skulle finnas nattöppna polisstationer där personalen var engelskspråkig. Att lära sig spanska gick tydligen inte an för dessa svenska soldyrkare.

Sedan skall vi inte tala om vissa pornografer och pedofiler som flyttat till Thailand.

Precis! Jag är en stark troende av att "ta seden dit man kommer", eller "When in Rome". Om ditt inlägg var ett försök till en motpol till det jag skrev så är jag dock rädd att du misslyckades totalt..

[Jerrark]

Precis! Jag är en stark troende av att "ta seden dit man kommer", eller "When in Rome". Om ditt inlägg var ett försök till en motpol till det jag skrev så är jag rädd att du misslyckades totalt dock..

Det var bara ett förtydligande så ingen fick den uppfattningen att det bara var folk som kommer hit till Sverige som behöver ta seden dit de kommer.

[Sindre]

Det var bara ett förtydligande så ingen fick den uppfattningen att det bara var folk som kommer hit till Sverige som behöver ta seden dit de kommer.

Det hade väl varit inte så lite dubbelmoraliskt?

Nu tycker jag att vi har drivit lite väl off-topic.

[Ingmar Bergman]

Cefn ceirw!

Ett förtydligande till mina tidigare så förargliga tvivelsmål kring både svenskars och samers genetikanspråk:

Skapandet av etniciteten har skett i historisk tid, det finns en massa utmärkt litteratur kring detta etnicitetsskapande. För att kunna spåra vad man letar efter när det gäller de etnicitetsskapande generna måste man göra ett urval. Hur sker detta? Per preferens förstås. Varfrån kommer denna preferens? Från våra etnicitetsideal förstås, tillsammans med genens förmenta närvaro i den utvalda gruppen, i tidsrymd räknat.

Kort sagt så klarar gemene man inte av att förstå att ett befolkningsunderlag representeras av en genetisk variation, i varje givet ögonblick och på varje given plats. Vår längtan efter struktur vill gärna dela upp dessa gener såsom härrörande från en isogen (som vita möss) folkgrupp, gentiskt sett kloner av varandra, som parade sig bara med varandra, och som har utvecklat dessa gener i isolation på en isolerad plats. Vi klarar kort sagt inte av att hantera att en befolkning består av en procentandel blåögda och en procentandel brunögda, vi måste härleda denna genetiska variation till en blandning av etniciteter.

Inom parentes går detta igen inom alla forskningsdiscipliner. Det läggs alltså stor energi på att förklara varför en viss stadsdel A har x% av en viss brottslighet medan en annan stadsdel B har y%. Om x > y läggs forskningsmödan på att förklara varför alla i stadsdelen A egentligen har 100% brottslighet för det förekommande brottet, medan man i stadsdel B har 0 % brottslighet. Det räcker med någon procents skillnad för att forskningsanslag skall beviljas....

[Man from Earth]

Cefn ceirw!

Måste säga att ditt inlägg är väl genomtänkt Ingmar. (Bara för att inte gå helt off-topic)

Min nyfikenhet väcks nämligen ordentligt när du valt att hälsa på mitt modersmål Keltiska. Det är inte vilken hälsningsfras som helst heller utan min absoluta favorit. Vi hälsade alltid på det viset i byn där jag växte upp, cefn ceirw, man kan inte gå in på en pub i mina hemtrakter utan att mötas av de välkomnande orden. 

Har du Keltiska rötter Ingmar? Tillhör vi månde samma urbefolkning du och jag ?

/ Connor

[Krax]

"Etniska svenskar"? Trodde faktiskt att resonemangen skulle ligga på en helt annan nivå. "Etniska svenskar"? Har det någonsin funnits "Etniska svenskar"? Som om det skulle finnas "Etniska Rättviskbor", "Etniska Kirunabor", eller varför inte "Etniska Storgatanbor"?

Dagens svensk känner sig som svensk oavsett vilket land hon bor i, vilket land hon kommer från, eller lika gärna tvärtom, att ha bott i Sverige i många år/generationer men ändå inte känna sig svensk. Det "etniska" är högst individuellt och var säkerligen så även förr. Hemskt ord det där "etnisk". Får lite ruggig känsla av denna tråd.

[Karlfredrik]

Min ursprungliga fråga med tråden var när någon först kände sig som "svensk", inte som svear,goter,heruler,kimbrer,vandaler,teutoner,germaner eller något annat.
Naturligtvis är det omöjligt att hitta en etnisk skillnad mellan exempelvis bornholmare och skåningar eller bohuslänningar och östfoldbor i Norge.
Vi blev "svenskar" genom kyrkan, skolan, hären och administrationen och senare radio,tv och internet, som anpassade dialekterna efter riksspråket.
Förmodligen talade germanska stammar under järnåldern ett likartat språk, och det är väl sannorlikt att det var språket i första hand som sakilde germaner från kelter och slaver.
Både bland kelter och slaver hittar vi de som ser "typisk svenska" ut, bland barn som knappast kan ha blonderat håret i exempelvis Skottland och Polen, men även på Sicilien.

[Ragnfast]

Du kan vara kolsvart och känna dig som svensk, men det gör dig inte mindre svart för det. Att det finns olika etniciteter/raser/folkgrupper torde ingen kunna göra något åt, såtillvida alla inte medvetet börjar blanda sig hej vilt, med varandra. Fast det kommer inte leda till avsaknad av etnicitet, utan endast uppkomsten av nya. Vad jag tycker är ruggigt är det här pk-skadade sättet att pinka på sina förfäder. Vad är det för fel med att vara bördsstolt egentligen? Är man trygg i sig själv behöver man inte racka ner på andra, men man tar heller ingen skit för att man är den man är och jag anser att jag har rätt att vara svensk i Sverige, som mina förfäder har skapat. Det gör mig inte till en sämre humanist eller demokrat och den som påstår något annat gör mig verkligen allt annat än glad.

[Krax]

Att känna sig "svensk" tror jag är en sen företeelse. Själva känslan "svensk" är nog något som byggts på efterhand via krig ("svensken kämpar för sitt land"), förordningar och lagar som gäller hela landet, allmän skolplikt, radion och tevens uppfinning o.s.v. Helt enkelt när vi alla gör och lever ungefär lika i vårt avlånga land, vilket ju inte är så länge, och även här kan ju "svenskheten" skilja sig markant från "svensk" till "svensk".