Författare Ämne: Finska influenser i runor?  (läst 14789 gånger)

Utloggad Morran

  • Medlem
  • Antal inlägg: 79
Finska influenser i runor?
« skrivet: februari 18, 2009, 17:57 »
Jag undrar om någon är bevandrar på runskrift här, och anser att det går att se influenser av finska i de runstenar som finns på svensk mark?

Har diskuterat det med en bekant, som menade att det på en runsten tolkats som att det stod angivet "Kalmar" men att det snarare kunde tolkas som "kalma" = döden på finska.

Är det kontroversiellt att tala om finska influenser inom runskriften?

Utloggad liothida

  • Stammis
  • Antal inlägg: 433
SV: Finska influenser i runor?
« Svar #1 skrivet: mars 07, 2009, 22:13 »
Vet inte, men en spännande upptäckt i Danmark borde lära oss att inte var fixerade vid nordiska språk när vi tolkar runstenarna:

http://www.spraktidningen.se/art.lasso?id=08209d

Utloggad Nisse Husberg

  • Novis
  • Antal inlägg: 7
SV: Finska influenser i runor?
« Svar #2 skrivet: april 12, 2009, 21:53 »

"Kalma" är ett germanskt lån till finskan så varför inte ...

(Se Veijo Meri: Sanojen synty)


Utloggad Jotuni

  • Stammis
  • Antal inlägg: 356
SV: Finska influenser i runor?
« Svar #3 skrivet: juni 01, 2009, 20:55 »

"Kalma" är ett germanskt lån till finskan så varför inte ...

(Se Veijo Meri: Sanojen synty)



Kan inte vara ett lån därför att ordet är spridit mycket i uraliska språk.

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Finska influenser i runor?
« Svar #4 skrivet: juni 01, 2009, 21:21 »
Nu står det ju faktiskt "kalmarna sutum" på runstenen och det verkar extremt långsökt att tolka detta som något annat än Kalmarsund.
 

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Finska influenser i runor?
« Svar #5 skrivet: juni 01, 2009, 22:02 »
ja men varför heter Kalmar Kalmar?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad gangrade

  • Veteran
  • Antal inlägg: 594
  • Intresserad amatör
SV: Finska influenser i runor?
« Svar #6 skrivet: juni 01, 2009, 23:00 »
sv etymologisk ordbok på http://runeberg.org/svetym/0380.html föreslår:

nästan avskrift:
Kalmar, stadsnamn, runsv. i kalmarna (trol. 1000.t), isl. Kalmarnir, av sv dial Kalm = stenröse, kummel (ev från ie. gol mo, jmf sanskrit gana = mängd, hop eller lat. glomus, klump nystan)

skulle vara samma namn som Kumla då, eller?
Qui tacet, consentit

Utloggad Jotuni

  • Stammis
  • Antal inlägg: 356
SV: Finska influenser i runor?
« Svar #7 skrivet: juni 02, 2009, 20:10 »
Nu står det ju faktiskt "kalmarna sutum" på runstenen och det verkar extremt långsökt att tolka detta som något annat än Kalmarsund.
 


Finns det riktigt "kalmarna sutum" på runsten eller är det en tolkning?

-

Utloggad gangrade

  • Veteran
  • Antal inlägg: 594
  • Intresserad amatör
SV: Finska influenser i runor?
« Svar #8 skrivet: juni 02, 2009, 20:42 »
Qui tacet, consentit

Utloggad Jotuni

  • Stammis
  • Antal inlägg: 356
SV: Finska influenser i runor?
« Svar #9 skrivet: juni 02, 2009, 21:28 »

Finns det riktigt "kalmarna sutum" på runsten eller är det en tolkning?

Kolla själv  ;)

http://www.raa.se/cms/extern/kulturarv/arkeologi_och_fornlamningar/arja_odekyrka_runstenar_i_sverige.html

Ok. Då vi vett att namnet Kalmarsund var på 1100-talet. Förväntade äldre run.

-

Utloggad Mohawk

  • Medlem
  • Antal inlägg: 38
SV: Finska influenser i runor?
« Svar #10 skrivet: juni 02, 2009, 21:53 »
Funderade en gång i tiden på likheterna mellan runorna på spjutspetset från Mos som brukar uttolkas "gaois" och det finska ordet för spjut "keihäs". Men keihäs ska också vara ett germanskt låneord.

Utloggad Micke

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 566
    • Mickes blogg
SV: Finska influenser i runor?
« Svar #11 skrivet: juni 03, 2009, 19:29 »
Funderade en gång i tiden på likheterna mellan runorna på spjutspetset från Mos som brukar uttolkas "gaois" och det finska ordet för spjut "keihäs". Men keihäs ska också vara ett germanskt låneord.

Det fornnordiska ordet för spjut är geirr.

/MIcke

Utloggad Jan Owe

  • Stammis
  • Antal inlägg: 351
SV: Finska influenser i runor?
« Svar #12 skrivet: juni 03, 2009, 20:50 »
Och geirr kommer av urgermanskans *gaizaz, vilket i sin tur kommer av urindoeuropeiskans *ghaisos. (Källa: http://en.wikipedia.org/wiki/Migration_period_spear) Och det finska ordet för spjut har säkert sitt ursprung därifrån också.
Ett antal ord i finskan lånades in från urnordiskan och har till en del kvar formen från den tiden. Många andra ord har förstås lånats in senare - men även svenskan har lånat in ord från finskan. Fast om det finns låneord redan från runstenarnas tid känner jag inte till.
/Jan

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Finska influenser i runor?
« Svar #13 skrivet: juni 03, 2009, 21:39 »
Jag tror inte det finns några lånord från finskan som går tillbaka till järnålder. Det äldsta jag vet om är 'kappe' som är belagt från 1200-talet. Andra tillsynes gamla lånord (som t ex pojke och pörte) är inte kända förrän från 15-1600-talet.
Däremot är som sagt en del germanska lånord i finskan mycket gamla, som t ex kuningas (kung) och ruhtinas (drott) som båda bevarat den urnordiska nominativändelsen -az. Denna vet vi, just från runinskrifter, övergick till -aR senast under vendeltid, så lånen är äldre än så.

Utloggad Jotuni

  • Stammis
  • Antal inlägg: 356
SV: Finska influenser i runor?
« Svar #14 skrivet: juni 03, 2009, 23:01 »
Fast om det finns låneord redan från runstenarnas tid känner jag inte till.
/Jan

Det finns några namn i runstenar som låter finska.

haukoþuz nom.  Finska haukotus = gäspning

hariso
Omdiskuterat om mans- eller kvinnonamn. Hypokorism med suffixet *-is- till namn på
*Harja- (Hari-), t.ex. → Hariúha, → Hariwulfaz. Finsk Harja = borste.
Se diskussion på http://forum.skalman.nu/viewtopic.php?f=36&t=33409

Abbi (?) mn. (se Api, Æbbi)
 Finsk Appi = svärfar

Áki mn.
 Finsk Aki = mans namn

Áli el. Alli mn. (jfr Óli)
Fda. Ali, Alli, fsv. Ale, Alle, fvn. Áli Finsk Alli = kvinno namn & alfågel

Ari mn.
Fda. Ari, fvn. Ari Finsk Ari = mans namn

Arni mn.
Fda. Arni, fsv. Arne, fvn. Árni Finsk = mörk skog

Ásti mn.
Fda. Asti, fsv. Aste, Oste, fvn. Ásti
Nom. osti  Finsk osti = köpte
Ack. osta Finsk ostaa = köpa

Auni mn.
Förekommer som nordiskt namn i England: Oune.
Etymologi oviss. Möjl. hypokorism till → Aunn.
 Finsk Aune = kvinnonamn

AutiR mn.
Jfr fda. Auti, fvn. Auti (?)
Etymologi oviss.
Nom. autiR 1
 Finsk Autio = öde

Bassi mn.
Fda. Bassi (äv. som binamn), fsv. Basse (äv. som binamn), fvn. Bassi (äv.
som binamn)
Av (fvn.) bassi m. ’vildgalt’.
Nom. b(a)si  Samisk Basse = Helig Se Návdi http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,2853.0.html

DiúRi mn.
Fda. binamn Diuri, fsv. binamn Diure
Avledning till (fvn.) dýr n. (< *diúR) ’djur’. Det runsv. namnet kan äv. vara
en kortform till namn på → DiúR-.
Nom. tiori Vs20, tiuRi
Gen. tiuRa 
Ack. [tiura] (se Dýri), tiuRo   Finsk Tiura = godanamn

Dýri (?) mn.
Jfr fda. Dyri, fsv. Dyre, fvn. Dýri (äv. som binamn), vilka förts till appell.
(sv.) djur (det fvn. namnet alternativt).
Av best. formen av adj. (fvn.) dýrr ’kostbar’.
Nom. [turi]   Finsk Tuuri = efternamn
Ack. [tiura]  Finsk Tiura = efternamn


Frosti mn.
Fda. Frosti (äv. som binamn), fsv. Froste (äv. som binamn), fvn. Frosti
(fing.) (äv. som binamn)
Avledning till (fvn.) frost n. ’frost’.
Nom. frusti
Ack. frusta , [frusta] Sö340$, furusta  
Frosti var kung till Finland och Kvenland i sagan om Fundignoreg bygdist (om jag mins korrekt)

Garni (?) mn. (se GæiRni, Kárni)
Etymologi oviss.
Ack. karna Ög67
Anm.: Om den i DGP 1 sp. 338 föreslagna tolkningen av fda. Garni är
riktig, hör detta namn inte hit. Finsk Kaarna = bark

Glóa (?) mn. (se Kylfa)
Bildning till vb. (fvn.) glóa ’glöda, glänsa, skina’.
Nom. kulua 
 Finsk Kulua = slita

Góði mansbinamn
Fda. binamn Gothe (se DGP 2 s.v. Goth), fsv. binamn Godhe, fvn. binamn
Góði
Av best. formen av adj. (fvn.) góðr ’god’.
Gen. kuþa 
Ack. (k)uþa , kuþoa   Finsk Kutoa/kutoja = väva/vävare

Gusi (?) mn. (se Gussi, Kúsi)
Fda. binamn Guse, fsv. binamn Guse, fvn. binamn Gusi
Avledning till ett vb. motsv. nyno. gusa ’stöna, sucka’ (avljudande med fvn.
gjósa ’bryta fram, strömma ut’).
Nom. kusi
Finsk Kusi = kiss

Gyra (?) kvn.
Möjl. kortform till → Gyríðr.
Nom. [kura]  Urfinsk Kura = kniv

Hé-GylfiR mn.
Mn. → GylfiR med binamnsprefix Hé-. Betydelsen kan vara antingen
’hushåll, familj’ (jfr fvn. hí-, hýbýli n.pl. ’hus; hem’) eller ’ngt ljust,
skimrande’ (jfr fvn. hégeitill m. ’vit el. ljusgrå kvarts’).
Gen. hikiulfa, hikiulfis|, hikiulf…
Ack. hikiulf-, hikiu--a
Beläggen avser samma person. Finsk Hiki = svett

Ingifastr mn.
Fda. Ingifast, fsv. Ingevast
F.l. → Ing(i)-, e.l. → -fastr.
119
Nom. ikifastr, ikifast[r] , iki[fastr] , [ikifastr] , [ikifa…] , iki-…-r
, inkifastr , (i)nk(i)f(a)tr ,
inki[f](a)(s)(t)(r) 
Finsk Iki = Ur, Iki-vanha = Ur-gammal



Det räcker ny. Var så god.





Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Finska influenser i runor?
« Svar #15 skrivet: juni 04, 2009, 01:11 »
Bures Jotuni !

Det var nu våldsamt ....  :o ???

Eftersom Du blandar in samiskans "bassi" här,
så föreslår jag att Du läser
Janne Saarikivi "Uusia vanhoja sanoja":

http://www.sgr.fi/sust/sust253/sust253_saarikivi.pdf
Návdi

Utloggad Jotuni

  • Stammis
  • Antal inlägg: 356
SV: Finska influenser i runor?
« Svar #16 skrivet: juni 04, 2009, 08:40 »
Bures Jotuni !

Det var nu våldsamt ....  :o ???

Eftersom Du blandar in samiskans "bassi" här,
så föreslår jag att Du läser
Janne Saarikivi "Uusia vanhoja sanoja":

http://www.sgr.fi/sust/sust253/sust253_saarikivi.pdf

Tack Návdi för Saarikivi.

Har du märkt att det finns ofta ortnamn som finnas i Norra-Sverige och i Småland/Finveden men som är sällan emellan de två? Titta på ortnamn som börjar med bass- i http://www2.lantmateriet.se/ksos/index.html

Bassi = isländsk för björn, som var helige djur för urfinnar. Enligt SEO ’vildgalt o. d.’ sannol.
till germ. *barh-, *bar%- i sv. dial. barre, men för mig utveckling från barh till basse låter onormalt.

Låt oss spekulera lite om ordet "perä" = ända, bak. Ortnamn med perä som fördel finns bara i Norrbotten. När man tar hänsyn till svenska ä -> e fr vi ortnamn pere- i Västra Götaland och Västernorrlands län och när vi tar hänsyn till p-> som hände mellan protoIE och protogerman får vi ortamn som börjar med fere och de ligger i Finveden.


Utloggad Ragnfast

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 982
SV: Finska influenser i runor?
« Svar #17 skrivet: december 20, 2009, 17:42 »
Jag kommer ihåg en kursare på Stockholms Universitet som ville skriva om finska runstenar. Det blev inte en enda sida, för det finns inga. >:D

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Finska influenser i runor?
« Svar #18 skrivet: december 20, 2009, 18:38 »
Nja, det finns faktiskt en från Åbolands skärgård, men det är oklart om den ursprungligen är därifrån:

http://www.khm.uio.no/forskning/publikasjoner/runenews/finl97ma.htm


Dessutom tror jag att det finns ett par småföremål med runor, sannolikt import västerifrån. Det finns lustigt nog betydligt fler norröna runfynd från Ryssland (för att inte tala om England och Skottland) än från Finland.

Utloggad Nils Johansson

  • Medlem
  • Antal inlägg: 43
SV: Finska influenser i runor?
« Svar #19 skrivet: januari 05, 2011, 23:43 »
Intressant.