Intressant med Folklandstingstad, liothida, hade nästan glömt bort den. En stad som helt sonika beordrades att lugnt och stilla lägga ned sig själv. För att den var obekväm. Tur det kanske, vem hade orkat uttala Folklandstingstad idag 
.
Stockholms Läns museum hade en bra sida om detta såg jag:
http://stockholms.lans.museum/databas/sid3.cfm?in_idnr=0191030036&in_knnr=0191
Man får intrycket av att denna stad uppstår "organiskt" ungefär när många andra köpingar uppstår, dvs. på 1200-talet (man har ju hittat lite kulturlager från den tiden), men det finns ju inget som motsäger att den skulle haft en början redan på 1000-talet, alltså efter Birka. (...)
De stora och rika gravfälten kring Lunda tyder på att platsen varit betydelsefull och välbefolkad redan under järnåldern (även om det inte låg en stad där då).
En spännande omständighet är att kyrkan i Lunda är ovanligt ung, från 1400-talet. Alla kringliggande socknar har gamla stenkyrkor från 1100- och 1200-talet. Varför är Lunda - samlingsplatsen för Seminghundra härad och hela Attunaland - undantaget här? Jämför vi med samlingsplatserna för de andra av mälardalens folkland och landskap (G:a Uppsala, Enköping, Västerås, Strängnäs) så har ju de tidig kyrklig närvaro i form av pampiga romanska kyrkobyggen och i flera fall biskopssäten. Har en sådan (äldre) kyrka funnits i Lunda, en kyrka som revs när staden försvann? Borde det inte i såfall lämnats byggnadsrester kvar (som när domkyrkan i Gamla Uppsala "downsizades" till sockenkyrka)? Eller fanns det ingen kyrka? Var Lunda ett seglivat hedniskt fäste? Eller åtminstone ett profant alternativ? Var det därför kungen var så angelägen att utplåna staden? När andra köpingar i Mälardalen hade kyrkor, kloster och kungaborgar, utmärkte sig då Folklandstingstad genom att hålla kungen och prästerna på avstånd?
Lunda kyrka byggdes hur som helst inte förrän staden försvunnit.
Det är också värt att notera att kungens krav på att Folklandstingstad ska upphöra, sammanfaller i tid med att de tre folklanden slås ihop till landskapet Uppland, med gemensam lagsaga.
Låt mig spåna vidare ... fanns det samma politiska motiv bakom dessa processer, Utmäkte sig Attundaland med gammalmodiga lagmän och självsäkra stormän? Var det ett motståndsfäste mot den nya starka kungamakten, en bakåtsträvande landsända, som kungen måste tvinga till underkastelse? Det var ju upplänningar som slagits mot kungen i Sparrsätra och Herrevadsbro ett halvsekel tidigare, var det rentav från Attundaland och Folklandstingstad som motståndsröresen utgått? Var det därför kungen var angelägen att upplösa såväl Attundaland som tingsstaden?
