Författare Ämne: Hedniska källor om kristendom och judendom före Konstantin  (läst 15416 gånger)

Utloggad Ti

  • Stammis
  • Antal inlägg: 360
SV: Hedniska källor om kristendom och judendom före Konstantin
« Svar #20 skrivet: december 20, 2008, 22:43 »
Den källan faller på att den är 300 år efter Konstantin.

God Jul på er

Utloggad liothida

  • Stammis
  • Antal inlägg: 433
SV: Hedniska källor om kristendom och judendom före Konstantin
« Svar #21 skrivet: december 22, 2008, 15:25 »
He he. Beror på vilken Konstantin vi talar om ... God Jul!


Utloggad Ti

  • Stammis
  • Antal inlägg: 360
SV: Hedniska källor om kristendom och judendom före Konstantin
« Svar #22 skrivet: december 22, 2008, 16:33 »
He he, vad sägs om Constantine gaius flavius valerius aurelius constantinus.

Han som dolde att han var arian i sitt hjärta. ;)

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Hedniska källor om kristendom och judendom före Konstantin
« Svar #23 skrivet: februari 04, 2013, 01:26 »
Kanaaniterna är ett av de folkslag som, tillsammans med amoriter, juvuseer, hettiter, girgashiter och allt vad de heter, bebor det heliga landet innan hebreerna erövrar det (enligt traditionen efter uttåget ur Egyten och 40 år i öknen).

De flesta forskare är idag eniga om att den judiska religionen utvecklades mot monoteism under den babyloniska fångenskapen på 500-talet f kr. Från tiden dessförinnan, israeliska kungariket, finns flera inskriptioner som hyllar Jahve tillsammans med gudinnan Asherah.

Och när du läser Moseböckerna ska du inte vara så snabb med att sätta snedstreck mellan Adonai och Jahve. Adonai var det namn som fenicierna använde om guden Tammuz (och som f ö importerades av grekerna som Adonis). Jahve var troligen från början en midjanitisk stormgud. Vad Moses gjorde (gift som han var med en midjanitisk kungadotter) var att kräva att hans folk inte hade några andra gudar jämte denna Jahve. Observera att det första budet inte kräver monotism. Jahve ska vara högste gud, mer än så begär han Moses. Och budet i sig förutsätter ju att det finns andra gudar. Hursomhelst verkar hebreerna har blandat upp sitt pantheon med gudarna från andra folk i takt med sina erövringar. När hebreerna gör jevuseernas stad Jerusalem till sin egen huvudstad, så övertar de också stadens högste gud El (Elohim) och bygger ett tempel åt denne. Elohim är ytterligare ett av alla gudanamn i gamla testamentet. Min favorit är annars El Shaddaj, som är det namn som oftast används om Abrahams gud. Shaddaj är namnet på en amoritisk stad vid Eufrat i nuvarande Syrien. El Shaddaj är helt enkelt staden Shaddajs gud.

Även när hebreerna/israelserna/judarna så småningom bekände sig till en enda gud så är det inte säkert att de var monoteister i den meningen att de såg denne gud som en universell gud utan snarare som sitt folks gud, överlägsen andra folks gudar.

Du skal har tack för ett mycket informativt inlägg, som tyvärr blev borta i julposten något år sen. Innebär det här att du anser dom monoteistiska drag man ser under hebreernas tid i Egypten (under Aktna-aton, etc) som irrelevant för den lära som tog sin första form under Aron och Moses? Är i så fall monoteismen något som blir politiskt dominerande först efter det semitiska inbördeskriget - då Mose gamla lära skrevs om och hans gamla symboler (som Himmelsgodinnan och Ormen) förkastades?

Jag antra att 'jevtuseerna är en del av dom Balper-dyrkande 'medianiterna' som hebreerna massakrerade efter att ha kommit ur öken med Moses. När jag försökte dra fram något om dom folk du kallar "jevtuseerna" fann jag enbart en länk på svenska, kallad 'Metapedia'. Kan du bekräfta eller avkräfta om dom uppgifter som här framförs?

http://sv.metapedia.org/wiki/Israels_bibliska_gr%C3%A4nser_enligt_Israel_Shahak
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad 123hopp

  • Stammis
  • Antal inlägg: 377
SV: Hedniska källor om kristendom och judendom före Konstantin
« Svar #24 skrivet: februari 04, 2013, 09:01 »
Angående "jevuseer" du kan titta på "Jebusite" eller "Jebusiter", då fär du engelska och tyska sidor fram. De skilnader kommer från grekiska eller latinska stavningen som blev antagna i olika andrahands källor.

Utloggad Karlfredrik

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 346
SV: Hedniska källor om kristendom och judendom före Konstantin
« Svar #25 skrivet: februari 04, 2013, 19:58 »
Ickekriastna källor kan användas till en alternativ bild av händelserna,weller bekräfta händelserna.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Hedniska källor om kristendom och judendom före Konstantin
« Svar #26 skrivet: februari 04, 2013, 20:37 »
Just det.

Det var därför jag undrade om forskningen anser att dom monoteistiska drag som introducerades under Anathon (Athon/Adon-ai/Athen-ai) inte följde med då Hebreerna vandrade ut?

Den bifogade länken påstår sej citera gamla, judiska källor - och referera till dom tidiga folkslag i detta område. Frågan är om detta stämmer, eler om det hela är någon form av gammal eller ny propaganda.

Dom senare Troja-krigen kommer väl stå mellan dom 'östliga härskarna' (Athenai) som använder en ny, monoteistisk mytologi vs. den pluralistiska mytologin från det gamla Hellas - där man dyrkade den gamla adelskapen och fortfarande använde dom minoiska Troja-borgarna...?

“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Blicken

  • Medlem
  • Antal inlägg: 56
  • Det är ormen i pannan, som är Blicken!
SV: Hedniska källor om kristendom och judendom före Konstantin
« Svar #27 skrivet: juli 01, 2013, 21:27 »
Min favorit är annars El Shaddaj, som är det namn som oftast används om Abrahams gud. Shaddaj är namnet på en amoritisk stad vid Eufrat i nuvarande Syrien. El Shaddaj är helt enkelt staden Shaddajs gud.

Erich Zehren anger i sin bok Stjärnornas Testamente, A&W/Gebers, 1959 (Åke Ohlmarks översättning), att Shaddaj är ett av namnen på den mesopotamiske månguden. Abraham kom från Ur och familjen hade där dyrkat "andra gudar"  (Jos 24:2). Som jag förstår konverterade han till den kanaaneiske prästkonungen Melkisedeks religion.

Skall vi tro Hebréerbrevet, får vi väl acceptera den kanaaneiska teologin, då Melkisedek sätts upp som norm i denna NT-text. Kristus är en överstepräst lik Melkisedek (Heb 6:20).

Zehren anger att El Elyon hade två kvinnor, de båda seraferna. De födde två söner var. Det var de fyra keruberna. Såvitt jag förstår födde den ena Salem och Sodom, den andra Sedek och Satan. Salem var den himmelska kärleken, Sodom den jordiska (biologiska drifter och livskraft). Sedek var den himmelska visheten, Satan den jordiska (logiken).

Hur Kristus passar in i denna familj är lite osäkert. Kan någon ge ett förslag?