Förmedeltida vägar!

[Yngwe]

Enligt Historia.se så hade dagens Sverige en uppskattad befolkning på 1,1 milj på 1300 talet innan digerdöden. Först på 1660-talet hade befolkningen nått den nivån igen.   Men år 1000 uppskattas befolkningen vara bara 0,4 mil.
 
 
Denna befolkningsboom fram till digerdöden borde ha ökat landsvägarnas betydelse, inte minst för att man "flyttar ut i skogen" och tappar kontakt med de gamla kommunikationsvägarna.  Dessutom vill kungens män till häst komma fram.   
Men vi vet också att vägbyggen och vägunderhåll är oerhört resurskrävande, och vi vet att  mervärdet ur transportsynpunkt av en knagglig grusväg genom skogen är litet. Vagnarna klarar inga stora last och dom slits hårt. 
Det är därför ganska troligt att merparten av vägarna bestod av trampade stigar som inte krävde vidare underhåll men som samtidigt då inte utgjorde några viktigare handelsleder.
 

[tty]

Det slår mig att bergslagerna bör ha varit bland de första trakter som fick ett riktigt vägnät. Det är stora volymer och vikter av ved/kol/malm/kalksten som måste fraktas till och från gruvor och hyttor. Dessutom så kan man ju inte välja var gruvor skall ligga så att transporter vattenvägen blir möjliga. Även när det gäller hyttor är valmöjligheterna i detta avseende begränsade eftersom de måste läggas där vattenkraft finns.

Jag har tittat en del på den äldsta kända sträckningen av en del av "bergslagsvägen" från Norrköping till Finspång inom Vånga socken. Den kallas för "gamla landsvägen" redan på kartor från slutet av 1600-talet. Sträckningen kan tyckas märklig, den är både backig och krokig och går över berg och genom kärr, men den passerar ett stort antal gruvor, kalkstensbrott, kalkugnar och hyttor. Den är fortfarande väl synlig i terrängen, delvis med stenlagd vägbank, och såpass bred att den rimligen måste ha byggts för trafik med vagnar.

[Yngwe]

Håller med dig tty, våra tidiga industrier hade ett stort behov av infrastruktur,  Dels för råvaror och produkter och dels för all ruljans som blir runt omkring ett bruk och dess människor.
 
När det gäller Finspång så lär väl ändå det mesta av det tyngre materialet gått sjöledes till eller från Fiskeby där det fanns en omlastningsplats.
 

[Boreas]

Hur gamla är de äldsta beläggen för gästivargårdar?

1279 - I Alsnö stadgar föreskriver Magnus Ladulås lag om gästgiverigårdar:

Gästgivaregårdens historia börjar redan 1279 då Magnus Ladulås i Alsnö stadgar föreskrev att det i varje by skulle finnas en man som kunde ta hand om vägfararna, bl.a. för att råda bot på den s.k. våldgästningen som var en tung börda för alla drabbade, särskilt bönderna. Dessa män blev de första Gästgivarna. Gästgivaregården fick under kommande århundraden många funktioner, som t.ex. poststation, hästbytesplats, tingsplats, handelsbod och som byns samlingspunkt.

http://www.forshem.se/

Protokoll om byarnas/rotlarnas plikter och underhåll av vägarna, dess  antal, etc. saknas tyvärr...

1293 - Erik Kipping utfärdar lag på att det i Danmark (inkl. Skåne) skall anordnas härbärgen efter färdvägarna.

1335 - Magnus Erikssons stadgar att där upprättas gästgivaregårdar efter kungs- och landsvägarna.

1396 - Unionsdrottningen Margaretas lag från 1396 föreskrivs att det på rikets landsvägar finns värdshus med fyra mils                         mellanrum.

1442 - Kung Kristoffers landslag bestämdes att tavernor skulle finnas på ett skjutshålls avstånd längs de större vägarna. 1 skjutshåll = 2-2½ mil.

1561 - Erik XIV stryrker lagen om gästgiverier och skjutsstationer. Byarnas gästgiverierna skall hålla skjutshästar samt förråd av mat, dryck, stall och foder.

1587 Riksdagen i Vadstena uttalar nödvändigheten av att gästgivare tillsätts längs de allmänna vägarna i hela riket vilket statsmakten söker befordra genom ett flertal förordningar och plakat.

---

Veckans resetips:

Forshems Gästgivaregård

blev en av de mer framträdande av gårdarna, en knytpunkt och anhalt till Kinnekulle och Västsverige. Historien om Forshems Gästgivaregård går hand i hand med Forshems kyrka. Kyrkan är unik, det är den enda gravkyrkan i Norden, helgad Kristi grav. Status som gravkyrka fick den under det oroliga 1200-talet då korstågen drog fram i Europa.

http://www.forshem.se/

Margretetorp - ett av Nordens äldsta gästgiverier

"Margretetorp ligger mycket strategiskt längs det naturliga och viktiga stråket från Skåne till övriga Sverige, och givetvis även Norge. Här vid Hallandsåsens fot har resenärer rastat i alla tider för mat och vila, både före och efter den tungkörda och strapatsrika resan över den sandiga åsen.

Det finns belägg för att det funnits gästgiveri på platsen redan på 1300-talet. Vissa uppgifter talar för att gästgiveriet är ännu äldre. Under medeltiden reste myndighetspersoner flitig och kungsgårdar och adelns gårdar gav övernattning. Kyrkans folk övernattade i kloster eller prästgårdar. Andra resenärer var få, och välkomna i vilken bondgård som helst.

Sverige utfärdade kung Magnus Ladulås redan 1280 regler för att stoppa våldgästandet. I varje by skulle finnas en rättare som skulle tillhandahålla mat och logi mot betalning. I Danmark, följaktligen även i Skåne, stiftade kung Erik Klipping, redan 1283 , en lag med krav på att det skulle finnas härbärgen längs vägarna.

(Utdrag ur ”Boken om Margretetorp” av Ove Torgny.)

http://www.margretetorp.se/index.php?option=com_content&view=article&id=78&Itemid=60

Gästgiverier och skjutsstationer i Skåne, anno 1718:
http://www.sloff.se/sob/02-2/gastgivargardar.htm

Skånekarta från 1752:
http://www.sloff.se/skane/index.htm

Sam Blixts kartor över svenska gästgifverier, 1831:
http://samblixt.se/Kartor/Kart_GGG.htm

[Carl Thomas]

Nasafjällsgruvan (1600 tal) låg uppe till fjälls intill gränsen till Norge – men man både klövjade renar sommartid – men framför allt lastades akjor som drogs av renar vintertid för att få ned malmen till bebodda trakter – och hyttorna.

WP beskriver bra om denna gruva: http://www.google.se/url?sa=t&source=web&cd=1&ved=0CBcQFjAA&url=http%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FNasafj%25C3%25A4lls_silververk&rct=j&q=nasafj%C3%A4ll%20silvergruva&ei=G5YoTvSpHorGtAax5LDHCQ&usg=AFQjCNEGIrAVw7JfwznIOwNRCle-WD569A

Alltså, på 1600 talet användes fortfarande både klövjning av renar (som inte kan bära många kilo på sin rygg) samt akjor vintertid för att frakta malm. En ren kan dra ca 75 kilo i en akja…

Thomas

[Boreas]

Nasafjällsgruvan (1600 tal) låg uppe till fjälls intill gränsen till Norge – men man både klövjade renar sommartid – men framför allt lastades akjor som drogs av renar vintertid för att få ned malmen till bebodda trakter – och hyttorna.

Thomas

När tror du dom (nån) började göra akjor eller sledar - och använda spann av ren eller hundar?

PS: På kartan över gästgiverier 1831 (ovan) framgår att man hade skutsstationer efter hela den gamla färdleden genom  Jämtland - från Sundsvall till norska gränsen samt från Ljusdal över Åsarna till Järpen...

[Yngwe]

Nasafjällsgruvan (1600 tal) låg uppe till fjälls intill gränsen till Norge – men man både klövjade renar sommartid – men framför allt lastades akjor som drogs av renar vintertid för att få ned malmen till bebodda trakter – och hyttorna.

WP beskriver bra om denna gruva: http://www.google.se/url?sa=t&source=web&cd=1&ved=0CBcQFjAA&url=http%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FNasafj%25C3%25A4lls_silververk&rct=j&q=nasafj%C3%A4ll%20silvergruva&ei=G5YoTvSpHorGtAax5LDHCQ&usg=AFQjCNEGIrAVw7JfwznIOwNRCle-WD569A

Alltså, på 1600 talet användes fortfarande både klövjning av renar (som inte kan bära många kilo på sin rygg) samt akjor vintertid för att frakta malm. En ren kan dra ca 75 kilo i en akja…

Thomas

Och man använde vattenvägen så långt det gick sommartid.   Det framgår ju att malmen transporterades främst vintertid.  Och 75 kg / ren är faktiskt ganska bra, iallafall om du jämför med häst och vagn. Man behöver ju inte heller anlägga väg och akjan slits inte alls på samma sätt som vagnen.  Trots det blir det ju ett oerhört slit at flytta hundratals ton....

[Carl Thomas]

Några spann av renar har aldrig förekommit i Skandinavien Boreas. Våra renar är alldeles för små och klena för det. (samt kanske för korkade)?

Vad jag vet användes inte några spann  av hundar i Nasafjäll. Inte någon annanstans heller i vårt land. Har du sett någon källa om detta?

Jag tror att renar var billigare i drift - samt kunde frakta mer än vad hundar kan frakta.

PS, det finns en bestämmelse, jag tror att den var Kunglig, av hur Gästgiverier skulle förläggas längs med resvägarna, jag minns inte om det var med 1 eller 2 mils avstånd mellan dem – och jag tror att denna beskrivning är från 16-1700 talet ungefär, tyvärr minns jag inte var jag sett den…
Men gå till Gamla VG lagen…”Gästgivare äro skyldig att hålla stång i vägg” – alltså fanns gästgivare redan då

Thomas

[Carl Thomas]

Yngwe, det finns många tragiska berättelser om hur Samerna, som tvingades att utföra dessa malmfrakter, (de var, och behandlades, som slavar).

Straffen för att neka utföra frakt, eller ens hävda att lasten var för tung för renen,  var fruktansvärda. Sträckan de tvingades frakta malm var kantad av skelett från döda renar. Många Samer dog av umbäranden och straff. Det ledde till och med till ett Samiskt uppror mot förhållandena.

Beroende på hur man behandlade Samerna i Nasafjäll medförde att en stor del av de Svenska Samerna i detta område, och intilliggande områden, flydde från Sverige över till Norge, majoriteten av dessa blev fiskesamer där.

Thomas

[Boreas]

Men gå till Gamla VG lagen…”Gästgivare äro skyldig att hålla stång i vägg” – alltså fanns gästgivare redan då

Thomas

Kul fras - och mycket fin uppgift:)
Det betyder att Magnus Birgessons Alsnö stadga och Eskils VG-lag var ko-ordinerat också i detta hänseende. Det styrker ju argumentet för att man redan haft ett gemensamt riksråd som avfärdat en medveten satsning på vägverk och inlands trafik under den ny-etablerade unionen av dom gamla tre kronerna - av 'götar. svear och vender'. Samtidigt med detta utvecklas alltså en ny, stor handelsunion i Östersjön(Nordsjön, under namnet 'Hanseit-förbundet' - vilket behöver en styrkt infra-struktur av fästen, hamnar, vägar och administrativa kommunikationer.

Finemang.

Annars skal man visst aldrig säga aldrig;
http://gelean.tripod.com/reindeer.jpg
http://pixdaus.com/single.php?id=95971

[Carl Thomas]

Boreas, läs hela stycket, DÅ kommer du att tycka att det ärkul!Det berömda uttrycket:  ”Resandes ensak” kommer just därifrån…

Bildlänkarna visar inte Skandinaviska renar, sorry, bra försök!

Thomas

[Yngwe]

Yngwe, det finns många tragiska berättelser om hur Samerna, som tvingades att utföra dessa malmfrakter, (de var, och behandlades, som slavar).

Straffen för att neka utföra frakt, eller ens hävda att lasten var för tung för renen,  var fruktansvärda. Sträckan de tvingades frakta malm var kantad av skelett från döda renar. Många Samer dog av umbäranden och straff. Det ledde till och med till ett Samiskt uppror mot förhållandena.

Beroende på hur man behandlade Samerna i Nasafjäll medförde att en stor del av de Svenska Samerna i detta område, och intilliggande områden, flydde från Sverige över till Norge, majoriteten av dessa blev fiskesamer där.

Thomas

Jag tvivlar inte ett dugg på att det var hårt för djur och människor, även om det verkar finnas dåligt med belägg för de bestraffningar som förekommeri berättelser. Att det förekom bestraffningar och tvång kan vi väl ändå vara rätt säkra på, det gjorde det väl i all den tidens tjänst för kronan, vare sig man var same eller smålänning!

[supergeten]

Några spann av renar har aldrig förekommit i Skandinavien Boreas. Våra renar är alldeles för små och klena för det. (samt kanske för korkade)?

Vad jag vet användes inte några spann  av hundar i Nasafjäll. Inte någon annanstans heller i vårt land. Har du sett någon källa om detta?

Jag tror att renar var billigare i drift - samt kunde frakta mer än vad hundar kan frakta.

PS, det finns en bestämmelse, jag tror att den var Kunglig, av hur Gästgiverier skulle förläggas längs med resvägarna, jag minns inte om det var med 1 eller 2 mils avstånd mellan dem – och jag tror att denna beskrivning är från 16-1700 talet ungefär, tyvärr minns jag inte var jag sett den…
Men gå till Gamla VG lagen…”Gästgivare äro skyldig att hålla stång i vägg” – alltså fanns gästgivare redan då

Thomas

1600-tal och Gästgiverier handlar väl om postgången tror jag..?

[Sven lagman]

"Gästgivare äro skyldig att hålla stång i vägg."

"Stång i vägg" var lika med avträde. Begreppet levde kvar långt fram i tiden och finns t.o.m. belagt i gamla etnologiska intervjuer med människor som levde på 1800-talet. Så berättar t.ex. en gammal man född 1867 i Vittinge, Uppland:
"Förr i tiden fanns det inga klosetter någonstans, inte ens vid gästgivaregårdarna. I stället använde dom en stång och satt över. Det fanns hål gjorda i någon uthusvägg, och alltefter som högen blev stor, så flyttades stången upp ett hål."

[tty]

Håller med dig tty, våra tidiga industrier hade ett stort behov av infrastruktur,  Dels för råvaror och produkter och dels för all ruljans som blir runt omkring ett bruk och dess människor.
 
När det gäller Finspång så lär väl ändå det mesta av det tyngre materialet gått sjöledes till eller från Fiskeby där det fanns en omlastningsplats.

Alldeles riktigt, det finns t o m två omlastningsplatser, en på norra och en på södra sidan av Motala Ström. Från den norra gick en hästjärnväg(!) till hamnen i Norrköping. När stambanan byggdes byggde man i stället en liten hamn på södra sidan vid Eksunds station. Utmed den gamla väg jag nämnde finns för övrigt rester av två lastageplatser varifrån kalksten skeppades över Glan, Dovern och Skuten till Finspång. Det var dock ytterst få bruk som hade det så väl förspänt som Finspång, där det i princip är segelbart ända upp till forsen som bruket ligger vid.

[tty]

"Gästgivare äro skyldig att hålla stång i vägg."

"Stång i vägg" var lika med avträde. Begreppet levde kvar långt fram i tiden och finns t.o.m. belagt i gamla etnologiska intervjuer med människor som levde på 1800-talet. Så berättar t.ex. en gammal man född 1867 i Vittinge, Uppland:
"Förr i tiden fanns det inga klosetter någonstans, inte ens vid gästgivaregårdarna. I stället använde dom en stång och satt över. Det fanns hål gjorda i någon uthusvägg, och alltefter som högen blev stor, så flyttades stången upp ett hål."

"Lort-lubbe" (Ludvig Nordström) gjorde ju en gång en berömd indelning av svenska toalettfaciliteter i tre klasser:

WC (=Vattenklosett)
VS (=Vanligt skithus)
SV (=Stång i vägg)

[tty]

Och apropå att använda renar och ackjor för transporter så gjordes det faktiskt så sent som under första världskriget. Ryssland var genom att Turkiet stängt Bosporen praktiskt taget avskuret från omvärlden. Murmanskbanan var ännu inte färdigbyggd, och Archangelsk (dit det fanns en smalspårsjärnväg) kunde bara användas sommartid.
Små mängder av prioriterad krigsmateriel (t ex flygmotorer) fraktades då vintertid med renar från Murmansk till Uleåborg där det finsk/ryska järnvägsnätet tog vid.

[Frågvis Amatör]

Ett annat tecken på att vägar kanske växt fram på bynivå och mellan byar är kreatursvägar. På Bjärehalvön som kanske är ett av våra bättre bevarade bygder med tydliga inslag från Bronsåldern har man fortfarande allmänningar ner mot Skälderviken där bönder kan släppa sin boskap för beten. När byarna har bildats har det säkert funnits intresse av att hålla boskap borta från odlingarna och då finns det också ett behöv av vägar.

I Skåne finns det varken koppar eller tenngruvor så handel måste ha varit den faktor som drivit fram ytterligare behov av transporter.
Jag tror att det har länkats till denna artikel tidigare men tråden är lång så det är kanske inte fel med påminnelse.

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1044630&fileOId=1044631

Återstår dock säkert mycket jobb med att hitta hela vägen från Uppåkra till Trelleborgsområdet.

Thomas I

[Boreas]

Och apropå att använda renar och ackjor för transporter så gjordes det faktiskt så sent som under första världskriget. Ryssland var genom att Turkiet stängt Bosporen praktiskt taget avskuret från omvärlden. Murmanskbanan var ännu inte färdigbyggd, och Archangelsk (dit det fanns en smalspårsjärnväg) kunde bara användas sommartid.
Små mängder av prioriterad krigsmateriel (t ex flygmotorer) fraktades då vintertid med renar från Murmansk till Uleåborg där det finsk/ryska järnvägsnätet tog vid.

Fascinerande. Här fanns tydlig en utbrett kultur för att använda renar till transport - också. Vet man också något om hur gammal denna "transportkultur" är?

PS: Skidor från en 8.900 år gammal släde är funna i Heinola vid Lahtis. Släden stod på två väl utformade skidor och man har tänkt sej att man använt drag-hundar. Men - det kunde ju lika gärna varar drag-renar, givetvis... 

Slädhundar hör till dom absolut äldsta hundraser som avlats fram. Att använda släpdjur (hundar, renar, älgar) törs alltså ha spår till tidligaste mesolitikum - om inte tidigare.  Åldern på slädhundar - enligt genetiken - pekar egentligen till paleolitisk tid.

Borde inte renslädar - som akjan - vara lika gammla?

UCLA Scientists, Colleagues Find:
Dogs May Date Back 60,000 to 100,000 Years to Hunter-Gatherer Societies

http://www.workingdogweb.com/DogOrigins.htm

http://en.wikipedia.org/wiki/Siberian_Husky
http://www.genomenewsnetwork.org/articles/11_02/dog.shtml

I tråd med trådens ämne är också fynden av gamla skidor också av intresse.  Då finns en spännande relation mellan den ryska, finska och skandinaviska nordkalotten. Världens äldsta skidor är faktiskt funnen vid en gammal färdväg mellan Bottenviken och Atlantern.

http://skefo.skelleftea.org/kalvtr%E4skskidan.htm

[Boreas]

Bildlänkarna visar inte Skandinaviska renar, sorry, bra försök!

Thomas

Försök inte!  Bilden är från ett gammalt vykort baserad på ett foto från Finnmark. Vilket ligger i...
 

A Reindeer Outfit, Lapland.

Near the North Cape on the northwestern coast of Norway are settlements of Laplanders. The Lapps wear garments made of reindeer skin with the pelt turned outwards, the garments lasting indefinitely. Their mode of travel is with reindeer and sleds.

Pub. Hugh C. Leighton Co., Quality Card

Förövrigt håller dom fortfarande på med svenska dragrenar - i tvåspann:
http://www.naturetravels.co.uk/winter-other-sweden-reindeer-sled-safari-nss5rw1.htm

Sen skall man givetvis inte glömma att här finns en legend från norra Finland - om storjunkarn på Korvatunturi, som varje jul åkte ikring i bygderna i Lappland - med 8 namngivna bockar i spannet. 

http://en.wikipedia.org/wiki/Santa_Claus's_reindeer

Mytologerna påstår förövrigt att Julgubbens äldsta ursprung kan relateras till den fornnordiska Wodin/Odin. I Snorre finns Tor med sina berömda getabockar i två-spann framom vagnen, - men Oden nämns inte med nån. Däremot beskriver Snorre hans berömda häst - med åtta ben, alltså fyra två-spann.  Antalet har tydligen en symbolik - där 8/okto representerar ättens tidlösa ättelinje.

Hyiiiija!