Håkan:
Jag håller med om att det även behövs en renodlad metoddiskussion vad gäller metalldetektering. Den är viktig, ja viktigare än att tjäbbla om plundringens omfattning då vi ju helt enkelt saknar ett vettigt dataunderlag att utgå ifrån. Vi kan ju starta en sådan under "metod". Då får man nog se till att systematiskt anmäla inlägg med plundring som utgångspunkt till moderator så slipper man den sidodiskussionen.
Angående grävling och olika hål i marken, naturliga och onaturliga....
Jag har en del mark som jag brukar. Och jag har ett grävlinggryt ca 50 meter från mitt hus. Jag tankade just ner fällbeskrivningar för att bygga en fälla så att jag kan fånga och avliva Gimbart när han gör sin nästa repa i mitt potatisland..... De flesta hålen en grävling gör när han gräver efter rötter, skalbaggar, maskar mm är rätt små, de är på sin höjd 8-10 cm i diameter, ungefär lika djupa. De brukar vara vinklade snett ner i marken. Räven gräver också en del, men då efter sork, mullvad och andra jordlevande småvarelser. Groparna är något större än grävlingens, ofta lite slarvigare i utseende. Råbocken (och andra hjortdjur) skrapar gärna upp brunstgropar av olika storlek, men dessa har sällan skarpa kanter utan har en flack profil. Maskiner som kört i marken kan ibland orsaka gropar som har en tydligt rektangulär eller kvadratisk form, dessa är lätta att missta för "plundringsgropar". Ett vildsvins framfart går dock inte att blanda ihop med en "plundringsgrop". Flera tamdjur gör också gropar av olika anledning, mina får har en tendens att skrapa rätt ordentligt med klövarna när de lär upp sina lamm, men även tamdjurens gropar har en välvd profil. Gropar kan även bero på att folk varit ute och misstolkat allemannsrätten och plockat med sig tuvor med växter (blommor), sådana exempel har vi också i Vittenebygden, men dem anmälde jag inte.
De plundringsgropar jag sett, på Vitteneboplatsen, några gärden i Vittenebygden och på vikingatida gravfält i småland har varit kvadratiska. Man har i de flesta fall i princip bara lyfft på torven, ibland har man grävt ner något. Groparna är sällan mindre än 15 cm i sida, ofta rör det sig om att en 1-2 spadblad bred tuva har vänts upp. Givetvis ser man över terrängen, har man upparbetat timmer i närheten av gropen och att man därför kan bortförklara den med någon form av skogsarbete? Finns det fejningsspår på något mindre träd brevid gropen? Etc. Av det dussinet platser som jag anmält till polisen är jag fortfarande övertygad om att den stora majoriteten faktiskt är spår efter metalldetektorbaserad plundring. Släpper vi de åkrar som varit plöjda i Vittenebygden återstår fortfarande ett par gärden med fyrkantiga gropar i vallen (grästorven) och bra fornlämningspotential.
Jag tror att betydligt många fler platser (läs: gravfält, de är tydligast och enklast att använda som exempel) som är potentiellt plundrade skulle komma till vår kännedom om:
1/ vi oftare besökte våra fornlämningar i fält
2/ vågade tolka och anmäla de spår vi ser (men kanske inte alltid registrerar)
Med detta sagt så tycker jag att vi kan dra igång en parallelltråd som koncentrerar sig på de mer operativa aspekterna av metalldetektor + arkeologi = bra
