Författare Ämne: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring  (läst 52338 gånger)

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #60 skrivet: januari 14, 2008, 21:12 »
Vattenvägar har det alltid funnits och finns fortfarande mellan Vita Havet och Östersjön, men inget sund under den här mellanistiden. Ladoga var tidigare en del av Finska Viken, men Onega har alltid varit en sötvattenssjö ända sedan isavsmältningen. Anledningen till att ett sund uppstod under den förra mellanistiden var dels att den förförra istiden (MIS 6/Warthe/Riss etc) var betydligt större än den senaste och tryckte ned landet mera, dels att avsmältningen gick snabbare (inget tusenårigt avbrott som hände under Yngre Dryas vid den senaste avsmältningen). Resultatet blev att havsnivån "drog ifrån" landhöjningen mer än under den nuvarande mellanistiden. Dessutom var havsnivån 3-6 meter högre under Eem.

Vad beträffar "Baltic Academy" så är deras historieskrivning häpnadsväckande amatörmässig. Att inlandsisen "plattade ut marken" i "flera hundra år" är milt sagt  i underkant. Landhöjningen pågår ju i högsta grad fortfarande mer än 11000 efter istidens slut. Nästa stycke är ännu värre:

Citera
I Sverige är de första spåren av mänskligt liv från perioden omkring 5 000 f Kr och de äldsta fynden i Schleswig-Holstein är ungefär 7 500 år gamla.

Uppgiften att det inte skulle finnas någon landhöjning i Norge är också fullständigt uppåt väggarna. För att inte tala om att enligt kartan på sid 9 hela området kring Vita Havet och stora delar av Kolahalvön skall ha varit bebodda av norrmän på 800-talet m m m m.

Man undrar onekligen hur ABF kan medverka i denna rappakalja.   

 

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #61 skrivet: januari 14, 2008, 21:20 »
Bures ain !
Ännu intressantare blir det när man ser på dessa ortnamn:
1. Sulitelma (svensk), Sulitjelma (norsk) - ursprungligen ett samiskt namn:
antingen Suolo(i)čielbma eller Sulliidčielbma som betyder "Öns tröskel"
(alt. Tröskeln till Ön) eller "Öarnas tröskel" (alt. Tröskeln till Öarna).
2. Suoločielgi - på finska Saariselkä - som betyder "Ö-ryggen" (alt. Ryggen på Ön).   :)

Návdi

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #62 skrivet: januari 14, 2008, 21:40 »
Bures ain !
"tty" och jag var visst inne och skrev samtidigt ...
Möjligt att "Baltic Academy" kan behöva lite upplysning  :)
Men vad sägs om det här då:
I Östersjön ...
Citera
...finns ett flertal arter som genetiskt avviker från närområdenas (Nordsjön, Nordatlanten) artfränder, och närmast påminner om de populationer man finner i exempelvis Vita havet, vilket ger en vink om att invandringen till Östersjön inte har varit en enkelt förklarad process.
säger Erik Bonsdorff, professor i marinbiologi
http://web.abo.fi/skargarden/2004-4/bonsdorff.htm
Návdi

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #63 skrivet: januari 14, 2008, 23:10 »
Baltiska issjön (ca 14500 BP). För ca 12800 år sedan föll strandlinjen
mycket plötsligt i det som är nuvarande östra Småland och Blekinge.
Baltiska issjön hade sökt sig ett nytt utlopp - och vad jag förstår så är
geologerna inte helt överens om vart det tog vägen. Föreslagna utlopp är till
Vita havet, via Öresund eller via södra Mellan-Sverige i Västergötland.
I slutet av istiden fanns en stor issjö i Äänisjoki-dalen (Onegajoki-dalen)
med utlopp i Vita Havet.
Ancylussjöns utlopp är man visst inte helt säker på heller. Se "Ancylussjön fortfarande ett
mysterium" i HavsUtsikt 3/2003.  ???
Návdi

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #64 skrivet: januari 15, 2008, 08:32 »
Baltiska issjön hade sökt sig ett nytt utlopp - och vad jag förstår så är
geologerna inte helt överens om vart det tog vägen.

I de rapporter och böcker jag läst verkar geologerna eniga om att tappningarna (det var ett par stycken) har skett i mellansverige, först norr om Billingen i Västergötland och något senare längre upp mot Närke, i samband med att iskanten flyttat sig norrut. Den första tappningen tror jag var på cirka tio meter, den sista 20-25 meter om jag inte kommer ihåg fel.
Öresund var det nog i alla fall inte - tappningarna hade helt klart att göra med att isfördämningar försvann (annars skulle den inte varit så plötslig och så omfattande), och iskanten låg inte i närheten av Öresund då.

/Mats

Utloggad Heimdahl

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 634
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #65 skrivet: januari 15, 2008, 10:09 »
Ja, lokalen Klyftamon norr om Billingen upptäcktes ju ganska sent men är numer klassisk mark med vidsträckta områden kalspolade hällar och ett ganska roligt tappningssediment med snygg imbrikation.
Här finns en populär artikel av Thomas Andrén (Sthlm univ.) som forskat mycket om detta: http://www.havet.nu/dokument/HU20031issjon.pdf

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #66 skrivet: januari 15, 2008, 10:55 »
Det är nog den händelse i Sverige jag mest av allt skulle önska att ha fått bevittna, att stå på Billingens nordsida och se när isen kalvat och flödet av vattnet från Baltiska issjön börjar braka fram  :o. Islossningen vid Torne Älv i all ära...

/Mats

Utloggad Heimdahl

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 634
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #67 skrivet: januari 15, 2008, 12:28 »
Det är nog den händelse i Sverige jag mest av allt skulle önska att ha fått bevittna

Håller helt med! Men det finns ju också en hel del mindre meteoritnedslag att välja mellan (de större måste man vara så himla långt ifrån för att det ska förbli "kul"). När jag var på exkursion med Jan Lundqvist (allmän geo-idol, och senare också handledare) så hade han som stående inslag att man från en utsiktspunkt på Billingens nordspets för sitt inre skulle suggerera fram en bild av tappningen. Det var nog det närmaste magisk övning jag kommit under min annars strikta naturvetutbildning.

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #68 skrivet: januari 15, 2008, 13:22 »
Bures ain !
Ännu intressantare blir det när man ser på dessa ortnamn:
1. Sulitelma (svensk), Sulitjelma (norsk) - ursprungligen ett samiskt namn:
antingen Suolo(i)čielbma eller Sulliidčielbma som betyder "Öns tröskel"
(alt. Tröskeln till Ön) eller "Öarnas tröskel" (alt. Tröskeln till Öarna).
2. Suoločielgi - på finska Saariselkä - som betyder "Ö-ryggen" (alt. Ryggen på Ön).   :)

En liten komplettering till ovanstående: Suolo(i)čielbma eller Sulliidčielbma
kommer förmodligen av pitesamisk; "čielbma" stavas på nordsamisk "šielbma".
"č" = tje-ljud. "š" = sje-ljud.
Návdi

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #69 skrivet: januari 15, 2008, 18:55 »
Det är nog den händelse i Sverige jag mest av allt skulle önska att ha fått bevittna, att stå på Billingens nordsida och se när isen kalvat och flödet av vattnet från Baltiska issjön börjar braka fram  :o. Islossningen vid Torne Älv i all ära...

Jag skulle vilja vara med under Messinien när Atlanten bröt igenom och fyllde det uttorkade Medelhavet på några årtionden. Det kan man kalla vattenfall det....

Utloggad Lappoid

  • Stammis
  • Antal inlägg: 354
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #70 skrivet: januari 15, 2008, 20:21 »
Ännu intressantare blir det när man ser på dessa ortnamn:
1. Sulitelma (svensk), Sulitjelma (norsk) - ursprungligen ett samiskt namn:
antingen Suolo(i)čielbma eller Sulliidčielbma som betyder "Öns tröskel"
(alt. Tröskeln till Ön) eller "Öarnas tröskel" (alt. Tröskeln till Öarna).
2. Suoločielgi - på finska Saariselkä - som betyder "Ö-ryggen" (alt. Ryggen på Ön).   :)

En bør vel ikke glemme at at samisk: suolo, sáll(a)-, arkaisk finsk: salo og baltisk salá er av Aikio 2004 betraktet som substratord av hverken uralsk eller indoeuropeisk opprinnelse som har vært utredelse fra arktis til kysten av baltikum, samtidig ser det ikke ut som noen kan bli helt enige om opprinnelsen til ordet skad, nå er jeg overhodet ikke linguistiker, men ord med ukjent opprinnelse som begynner på sk- virker ikke akkurat sjeldne i samisk, hvor sikker på kan man være på at ordet må ha vært et lån fra urnordisk?

Utloggad Måns Sjöberg

  • Stammis
  • Antal inlägg: 210
    • Watercolor painting
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #71 skrivet: januari 16, 2008, 08:28 »
Det eksisterer en interessant samisk etymologisk ordbok på http://kaino.kotus.fi/algu/

Finns det någon samisk etymologisk ordbok på svenska eller engelska? Jag förstår dessvärre varken finska eller samiska.

Utloggad Lappoid

  • Stammis
  • Antal inlägg: 354
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #72 skrivet: januari 16, 2008, 08:34 »
Finns det någon samisk etymologisk ordbok på svenska eller engelska? Jag förstår dessvärre varken finska eller samiska.

Det ligger som oftest også engelsk/tysk/dansk forklaring hvis du klikker litt mer, interfacet er ikke i begynnelsen så brukervennlig, alternativt kan du slå opp på online finsk-engelske ordbøker.

Utloggad Lappoid

  • Stammis
  • Antal inlägg: 354
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #73 skrivet: januari 26, 2008, 00:32 »
Er det noen som kjenner til at et forskningsprosjekt for indo-europeisk etymologi ved Universitetet i Leiden lenge har hatt evidens på at den andre delen av etymologien for Skandinavia har sitt opphav i uralsk?

Kilde: "Comments on Indo-European reconstruction". The Indo-European Dictionary (IEED).


Utloggad Måns Sjöberg

  • Stammis
  • Antal inlägg: 210
    • Watercolor painting
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #74 skrivet: januari 26, 2008, 10:35 »
Var är den teorin publicerad, mer exakt?

Utloggad Lappoid

  • Stammis
  • Antal inlägg: 354
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #75 skrivet: januari 26, 2008, 10:52 »
Var är den teorin publicerad, mer exakt?

Kilden er http://www.indo-european.nl/, den skal ligge under "Frisian", men databasen er nede.

Utloggad Måns Sjöberg

  • Stammis
  • Antal inlägg: 210
    • Watercolor painting
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #76 skrivet: januari 31, 2008, 09:40 »
Jag har tagit en tur i databasen utan att finna något uraliskt. Har du några exempel på ord?

Utloggad Lappoid

  • Stammis
  • Antal inlägg: 354
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #77 skrivet: januari 31, 2008, 12:57 »
Den er her:

http://www.indo-european.nl/cgi-bin/response.cgi?root=leiden&morpho=0&basename=\data\ie\frisian&first=1271

Sitat:

Citera
Comments on Indo-European reconstruction: No IE etymology
 
    An IE etymology has generally been doubted, viz. the comparison of Lat. saevus `wild, furious, raging' (< *seh2i-uo-?, cf. Schrijver 270), which does not fit to the apparently original Gmc. meaning `lake, inland water' (probably, OFris. hef, etc. was the old word for `sea'). A derivation from PIE *soikw- > PGmc. *saigw- > *saiw-, cf. OE,OS s–gan, OFris. s–ga `flow down' (on the evidence cf. Seebold 388ff.) is not very attractive, either. There was no IE word for `sea', which makes the assumption of a loan a priori very likely. Some interesting Uralic evidence has long been recognized, cf. Finnic saivo `transparant place in the sea', Norw.-Lappish saivvƒ `(holy) lake, idol'. A further, inner-Gmc. connection may be *saiwa-l¡ `soul', cf. Goth. saiwala, OFris. sŒle (q.v.), etc., which finds support in a mythological parallel, viz. the popular belief in both Gmc. and Lappish sources that the souls of mankind dwell in the water until birth and return there after death (Weisweiler 1940)

« Senast ändrad: januari 31, 2008, 15:09 av Gorm »

Àsvas

  • Gäst
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #78 skrivet: februari 18, 2008, 14:11 »
Teofora ortsnamn.
Apropå det jag skrev tidigare om Ull och Njärd.  Ett gudapar tror man. Man tror också att Njärd kallats för Härn. Men en äldre gud tycks en figur vid namn Skädje vara. En hel del forskning har gjorts med utgångspunkt i teofora ortsnamn. Tex så verkar det som om Frigga, Odens hustru ersatte Njärd/Härn på många platser. Härn är dessutom en nyare gud än Skade, Skädja kallas också för Skade. Härn kallas i sin tur också för Hörn eller Järn och kan vara föregångaren till Freja också
 
Skävi, Skädharg, Skadevi som namn har också samma geografiska mönster som Ull och Njärd platser och är ju en föregångare till dem. Sked i förleden tex Skedvi, anses beteckna kultplatser med hästoffer och ’kappridning’ (Sked), till guden Ulls ära, och Ull var tydligen en solgud (Se tex Wéssen 1921, 1922).

Ull avbildas på skidor precis som Skade. Och dessa samband till Skade är ganska tydliga, troligen var hon just solgudinna, från början jaktens gudinna med två vilda djur som jakthundar och härskarinna över viltet. Det finns många öar som solgudinnan härskade på, Onduröya utanför Östersund, utanför norska kusten finns det och tom vid Storbritannien. Troligen fanns hon också som kvarleva på Island i namn som Skanðvik.

Forskarna hävdar att elementet sked(e) i gamla ortnamn haft betydelsen ’högre’ terräng mellan vatten och vattendrag, vattendelare. ( Debatt pågick om detta fram till åtminstone 1990-talets slut.) Däri passar också Lulesamiskans namn skaíde in. Skade kan ha gett namn till terrängtypen. Förklarar tillägget ö, Skades ö.
På ett föredrag nämnde  Bengt Nordqvist, om Finnestorps offerplats i Västergötland, nära Vara och Falköping  att de funnit en ö i våtmarken var man dels ätit tillagade djur(som kanske inte var offerdjur), och dels släng ut djurben av offrade djur i den omgivande våtmarken. Finnestorp har en intressant hemsida.

 
(Här kommer också rödockran in som symbol för menstruation och månadernas gång, rödockra symbol för blod, tiden, våren när hjordar av jaktbart vilt återvände, föddes. Detta är nog ett ännu tidigare drag). Al och Lieibbie, jag nämnde det tidigare, de är också gudanamn. Gudar är vår definition, jag vet inte hur dåtida människor såg på dessa figurer. Det finns många ortsnamn med dessa i sverige, men jag har inte hunnit studera dem än.

Googla på Ptolemaios kartor som visar Skandinavien som en ö, förresten


Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #79 skrivet: februari 18, 2008, 16:00 »
Den er her:

http://www.indo-european.nl/cgi-bin/response.cgi?root=leiden&morpho=0&basename=\data\ie\frisian&first=1271

Den citerade etymologin har inget med Skandinavien att göra. Den gäller ordet "sjö", som mycket riktigt inte har någon trovärdig indoeuropeisk etymologi. Ordet tillhör de "klassiska" misstänkta substratorden i de germanska språken (liksom många andra "marina" ord, bl a "hav", "båt", "åra" och "segel").