Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring

[Návdi]

Bures Måns !
Läs igenom diskussionen noga, så ser Du att Dina spörsmål är överspelade. 

[Návdi]

Bures Lappoid !
Kanske jag hade fel med överspelningen 

[Lappoid]

Bures Lappoid !
Kanske jag hade fel med överspelningen 

Hva tenker du på nå? Syns skāđâ-nawˈde ikke virker overspilt, samer har bodd langt syd før.

[tty]

Det er et tilfelle i Røyrvik, Nord-Trøndelag hvor Skarnjanvaartoe har blitt til Skånalifjellet.

Hur vet du att det inte är tvärtom?

[Sven lagman]

Läste faktiskt av en ren tillfällighet ”Hakon Sverresöns, Guttorm Sigurdsöns och Inge Baardsöns saga", troligt nedskriven i början av 1200-talet. Fjällen norr om Trondheim in mot Österdalarna kallas i sagan för Skaanefjeld/Skaanöfjeld/Skáneyjafjall. Till vilken tid dateras källan som omnämner Skarnjanvaartoe om denna fjällrygg? Den måste ju i så fall vara äldre än ovan nämnda saga.

[Lappoid]

Fjällen norr om Trondheim in mot Österdalarna kallas i sagan för Skaanefjeld/Skaanöfjeld/Skáneyjafjall. Till vilken tid dateras källan som omnämner Skarnjanvaartoe om denna fjällrygg? Den måste ju i så fall vara äldre än ovan nämnda saga.

Jeg må få presisert først at Østerdalene som jeg kjenner det ikke ligger nord for Trondheim, men i indre strøk mellom Trondheim og Oslo.

Når det gjelder Skarnjanvaartoe (629m) og nærliggende Skarnja og Skarnjannjuenie så er dette ikke noe høyfjellsrygg i forhold til nærliggende Jillie-Dearka (1108m), men det er en annet topp litt lenger nord Skanjatakkencokka (Ekkotinden) på 1135m som endel av det større Skaanjehtahke, videre finnes også Skaanja-stoerrevaerie i Namdalseid. Jeg kan desverre ikke si noe om kildene da dette ikke er oppgitt i Statkart, men jeg merker meg at det er mye sørsamiske navn i området, og litt lenger inn i landet virker det kun å være samiske stedsnavn.

Har du online kilde til den sagaen du nevner?

[Sven lagman]

Hej,
Jag har inte hittat denna källskrift på nätet men väl i den förnämliga samlingen Oldnordiske Sagaer udgivne af det Kongelige Nordiske Oldskrift-Selskab. Band IX s 12 och 72.
I band XII finns ett komplett ortregister med förklaringar. Där står följande:

”Skaanefjeld eller Skaanøfjeld. En Fjeldstrækning, hvis Beliggenhed sees af Følgende: Fra Nidaros eller Byen Throndhjem drog man op over Sælbo i Strind, og derpaa over Skaanøfjeld til Østerdalene. Det var altsaa en Deel af Tydalsfjeldene, efter Schøning og Falsen i Egnen af nuvær. Bokhammerfjeld i Guuldalen i Norge. (Falsens Norges Hist. 3 D S. 231. Schønings Rejse, 1 H S. 57-58). Man skulde troe, at Navnet Skáneyjafjall endnu maate findes i Einaelven, Eina- eller Øjefjeldet ved Søen Øjesand, og det af Schøning anførte Enebogan, da Eina-, Ene-, Øje- i disse Navne er det samme som det oldnordiske eyja- eller Øernes."

Har ingen aning om vilket nuvarande fjäll som avses i denna beskrivning - jag är ju från Skåne och vet lika lite om landet norr om Stikklastad som du enligt egen utsago gör om Sveriges sydligaste landskap.

Ha det bra.
 

[Lappoid]

Tusan takk Sven,

De fjellene jeg nevner ligger et stykke nordøst for Trondheim, Tydalsfjellene ligger såvidt jeg vet et stykke sørøst for Trondheim.

[Sindre]

Med risk för att (som vanligt) ge mig in i diskussioner med vatten över huvudet, så mäste jag ändå påpeka att det enda jag hört tidigare (tyvärr bara muntliga källor), är att Skandinavien är döpt efter Skade. Kan man helt säkert säga att det är skador man anspelade på och inte att skandinavien var jakten och skidåkningens ö?

Om nån vill svara på en annan fråga om Skade, så är det bara att titta in i min andra, alldeles nyskapade tråd: http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,1961.0.html

[Måns Sjöberg]

Sillteorin är mycket tilltalande eftersom Falsterbohalvön har blomstrat när sillen har varit talrik. Faroteorin känns rimlig idag men kan ha haft mindre fog för sig den tiden det begav sig. Namnet måste ju vara äldre än segelskeppen och det kan inte vara särskilt farligt att gå på grund när man ror eller paddlar. Det behöver inte ens ha skadat båten särskilt mycket med sandbottnen där. Skade... Är det mer än ljudlikheten som pekar på henne?

[Sven lagman]

Sillteorin kan vi tämligen säkert utesluta. Halör marknad, föregångaren till Skanör marknad, omtalas sista gången 1196. Denna marknad låg inne på "fastlandet" vid Lilla Hammar och inte ute på halvön där Skanör etablerades under slutet av 1100-talet. Halör marknad hölls varje år vid pingsten i början av sommaren medan den senare Skanör marknad hölls i sep-okt, den enda tid på året då sillen gick till. Halör marknad kan alltså inte varit en sillmarknad. Det är först när tyskarna organiserar handeln i slutet av 1100-talet som salt i så stora kvantiteter som fordras för sill kan komma till användning. Fiskhandeln har säkert varit tämligen ringa före 1100-talet.

Ser fram emot fler och kanske också helt nya tolkningar av ordet Skade. Samtidigt kan jag anknyta till Lappoids första inlägg och konstatera att det första en sjöfarare ser av Skåne inte är ett berg (Kullen) utan två (Hovs hallar + Kullen). Har egen erfarenhet av att dessa är både farliga och ekobenägna. Men om detta är grund till ordet Skandinavien är en helt annan sak.

[Návdi]

Bures Lappoid !

Bures Lappoid !
Kanske jag hade fel med överspelningen 

Hva tenker du på nå? Syns skāđâ-nawˈde ikke virker overspilt, samer har bodd langt syd før.

Mitt inlegg om "overspilt" var rettet til Måns.
Jeg trur vi snakker litt forbi hverandre.
"Skadesi" er sannolikt norrønt/urnordiskt, "awjo" likeså i denne forbindelse (se tidligere inlegg
om "Skadesi suolu", suolu =öy).
Interessant er dog det samiske ordet "ávju" (egg, skarp kant) i stedsnavn for øvrig, der man ikke kan føre det tillbake på norrønt "awjo".
I "skãđâ-naw´de" ("skáda-návdi" med ny ortografi) er "skãđâ"/"skáda" norrønt/urnordiskt
och "naw´de"/"návdi" (ulv, dyr med pels) er faktisk et innlån enten fra baltisk ("nauda" = nytte, vinst, eiendom, penger) eller germansk ("nauta" = eiendom) eller fornnordisk "naut" (som i nøtboskap). På samisk har "návdi" i forskjellige skrivinger hatt betydninger som "vilt pelsdyr, verdifullt skinn, ulv, fyrbent dyr". I dag betyr "návdi" mest ulv, iblant pelsdyr.
Sier man "uhca návddáš" (litet pelsdyr) så mener man for det meste en katt. 
Ulven har mange navn på samisk - kanske jeg skulle bytte til "Gumpe" eller "Idjamanni"
(Nattvandrere) eller "Suolo gievra" (Den sterke på øya) 
At samer eller protosamer har bodd langt syd før trur jeg også. Men det er nok vanskelig
å finne frem til dette i stedsnavn i Skåne...

[Návdi]

Med risk för att (som vanligt) ge mig in i diskussioner med vatten över huvudet, så mäste jag ändå påpeka att det enda jag hört tidigare (tyvärr bara muntliga källor), är att Skandinavien är döpt efter Skade. Kan man helt säkert säga att det är skador man anspelade på och inte att skandinavien var jakten och skidåkningens ö?

Om nån vill svara på en annan fråga om Skade, så är det bara att titta in i min andra, alldeles nyskapade tråd: http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,1961.0.html

Bures Sindre !
Skade (Skađi) var dotter till jätten Tjatse, sägs det. 
"Tjatse" stavas på nordsamiska "čáhci"  och betyder "vatten".
Att Skade var "jaktens och skidåkningens gudinna" i norrön mytologi är ju anmärkningsvärt.
Liksom att hon längtade till fjällen och vargarna... 

[Lappoid]

Samtidigt kan jag anknyta till Lappoids första inlägg och konstatera att det första en sjöfarare ser av Skåne inte är ett berg (Kullen) utan två (Hovs hallar + Kullen). Har egen erfarenhet av att dessa är både farliga och ekobenägna. Men om detta är grund till ordet Skandinavien är en helt annan sak.

Takk for den referansen, her er et google search på Hovs hallar  Skåne:

http://images.google.no/images?hl=no&q=Hovs+hallar&um=1&ie=UTF-8&sa=N&tab=wi

Det virker på meg som -ávju i den samiske betydningen "egg, skarp kant" er påfallende i landskapet.

[Návdi]

Bures Lappoid !

Det virker på meg som -ávju i den samiske betydningen "egg, skarp kant" er påfallende i landskapet.

Synnerligen intressanta bilder ...

[Måns Sjöberg]

Sillteorin kan vi tämligen säkert utesluta. Halör marknad, föregångaren till Skanör marknad, omtalas sista gången 1196. Denna marknad låg inne på "fastlandet" vid Lilla Hammar och inte ute på halvön där Skanör etablerades under slutet av 1100-talet.

Då är ju Halör ett annat namn på en annan plats. Jag håller fortfarande sillteorin för möjlig. Men det slår mig att många ord på utskjutande saker börjar på sk + vokal. Kan detta vara ett av dem?

Vad gäller efterleden i Skåne, bör det inte vara något problem att Skåne inte är en ö. Ordet ö såg dagens ljus när ett gammalt ord för vatten försågs med tillhörighetsändelsen *-io, vilket gav *ahwio och senare *awjo. Ordet uppträder i flera eller alla germanska språk i lite olika betydelser, förutom ö på isländska också 'låglänt sträckning vid vatten' tex.

[tty]

Sillteorin kan vi tämligen säkert utesluta. Halör marknad, föregångaren till Skanör marknad, omtalas sista gången 1196. Denna marknad låg inne på "fastlandet" vid Lilla Hammar och inte ute på halvön där Skanör etablerades under slutet av 1100-talet. Halör marknad hölls varje år vid pingsten i början av sommaren medan den senare Skanör marknad hölls i sep-okt, den enda tid på året då sillen gick till. Halör marknad kan alltså inte varit en sillmarknad. Det är först när tyskarna organiserar handeln i slutet av 1100-talet som salt i så stora kvantiteter som fordras för sill kan komma till användning. Fiskhandeln har säkert varit tämligen ringa före 1100-talet.

Det här resonemanget begriper jag överhuvud taget inte. Menar du att Skanör inte skulle ha kunnat få namn efter sill innan det fanns en fiskmarknad där? Det verkar ungefär lika logiskt som att namn som innehåller "skog" inte kan ha funnits innan det byggdes sågverk.

[Sven lagman]

Sillen som intressant råvara och den enorma marknad med denna kan endast ha uppstått med Hansan då konserveringsmedlet salt kunde tillföras i de mängder som behövdes. Sillen som speciell exportvara hör alltså samman med den tidiga medeltiden, inte förr. Att då specifikt koppla samman Skanör med sill redan före denna förutsättning är tämligen ologiskt. Visserligen fanns sill redan under forntiden men om förutsättningarna för dess infångande i stor skala då inte fanns varför skulle den då varit så viktig att den fått namnge ett helt område.

[Lappoid]

Jeg gjør en oppsumering på mulige etymologier for Skandinavia med utgangspunkt i samisk:

skádjaávju/skánjeávju - i betydning ekkoklippene, men etymologien på Skaanjehávju kan også bety høy eller skarp lyd, høy stemme.
skádiavju - i betydning skades (gudinnen) klipper.
skãđâ-naw´de - i betydningen landet med de farlige dyrene.

Ut fra det jeg greier å lese på etymologiordboken så er mange ord med forstavelsen Skán- og Skád- i samisk relatert til lyder eller ekko, kan etymologien for Skåne forklares ut fra lydbildet i området?

skaanjedh = etymologi skrangle, klirre (om metallgjenstander); gi hals (om hund som driver); leke med hornene (før brunsttiden, om reinokser som har feiet hornene).
skaŋan = etymologi En, som opvækker Gjenlyd, som frembringer Ekko
skaŋetet = etymologi en enkelt Gang give Gjenlyd, svare Ekko
skānjân = etymologi person who speaks in a shrill voice

[Návdi]

skãđâ-naw´de - i betydningen landet med de farlige dyrene.

Bures Lappoid !
"skãđâ-naw´de" betyder "farlig (eller skadlig) ulv (eller annat rovdjur)
Annars var det utomordentligt intressant.
Måste någon gång se närmare på lule-, ume- och sydsamiska toponymer med "skaanj-" osv.
Om man ska komma fram till hållbara etymologier, så blir det här ett jättearbete...
Ett annat exempel som kan platsa i den här diskussionen:
Skánit - Skånland ... (Troms kommune). Obs! att á står för långt, ljust a ...
I samband med "Skadesi-suolu" kan nämnas att ordet finns också på östsamiska
- "Skađsuâl (-suõl`lu) - i betydningen "världen, jorden"...