Codexen skriver "Valli St Mariae". "Sankta Mariae" är olösligt knuten till Cistencienser-ordern.
Enligt Svens 1200-tals källa och Olas referens "Originum Cisterciensum", har "ett dotterkloster grundats på Lurö i Vänern, och sedan flyttats till först Lugnås och sedan vidare till Varnhem".
Såframt Lugnås fortfarande ligger granne med Mariedal/Marieholm finns det alltså en klar anknytning mellan ortnamn
en ikring Lugnås och Cistercienserna, vars främste ideal var St. Mariae.

Lägg också märke till Svens källa beskriver ett "Beruheim" vid Lugnås - vilket väl kan vara en skriftlig variation av dialekt för Berghem ('Berj'hem'), vilket verkar ha varit en ort av central betydelse i för-kristen tid. (Knuten till en 'gammal kungsgård' på Tunaholm kan man även undra över om detta ortnamn kan relateras till det "Bergio" som beskrivs hos Jordanes...

)
Slutligen får man erkänna att Marieholm inte är ett nytt namn för Tunaholm, som tty angett ovan. Här finns alltså inga bevis för att Hertig Karl omdöpt varken holmen eller dalen. Däremot berättar Wiki att han flyttade den gamla kungsgården från Tunaholm till Marieholm. Tunaholm finns som nämnt fortfarande, 1 km söder om staden. Sen har jag inte hittat någon samtidig källa som förklarar att han döpte den stad han stadgade efter sin fru. Finns den?
Den gamla kungsgårdens ålder och historia är ju iofs. ett annat ämne, men Tunaholm - som 'gammal kungsgård' - er definitivt ett mycket intressant ämne för sig. Jämfört med detta Tunaholm blir Mariaholm, Mariedal och Klosterängen givetvis mycket unga namn - som kommit med dom 'nya seder' efter vikingatiden. Men det betyder inte att dessa ortnamn skal eller bör förläggas till protestantisk tid. Det strider hursomhelst emot dom fakta som här nu framkommit om Cistenciensernas närvaro i Mariedal med omnejd - och uppgiften i om "Valli St. Mariae"...