Litteraturtips ja. En hel del av detta diskuterades på föreläsningarna när jag läste antropologi, och jag orkar inte riktigt leta fram alla anteckningar nu. Och när jag säger att man berusar sig så menar jag på fermenterade drycker i allmänhet - vilket betyder ris i asien och sädesslag i Afrika. Samt andra stärkelserika odlade växter i melanesien och liknande platser.
Inom marknadsekonomier och hos specialiserade jordbrukare är det förstås en långt mindre andel av produkten som går åt till alkoholtillverkning. Att odla och ta hand om en odlingslott är hårt och krävande arbete, en av anledningarna till att man gör det i små samhällen som har många olika sorters matproduktion (jakt, fiske, insamling, odling av många olika grödor etc) är för att alkoholen har en mycket viktig social roll.
Jag kan rekommendera sökningar på Google Scholar (
http://scholar.google.se) på termer som anthropology + beer + africa/asia, samt fermentation, economy, agriculture etc. I de flesta antrologiska böcker om lågtekniska bönder från asien och afrika är det nästan omöjligt att hitta ett folk där (företrädesvis kvinnorna)
inte lägger ned en hel del tid, energi och spannmål/ris på att tillverka alkohol. Fast dagens möjligheter att köpa sådana produkter i butik har naturligtvis ändrat på en del förutsättningar.
Lite andra lästips:
Arthur, J. W. 2003. Brewing beer: status, wealth and ceramic use alteration among the Gamo of south-western Ethiopia.
World Archaeology 34(3): 516-528.
Hayden, B. 2003. Were luxury foods the first domesticates? Ethnoarchaeological perspectives from Southeast Asia.
World Archaeology 34(3): 458-469.
Joffe, A. H. 1998. Alcohol and Social Complexity in Ancient Western Asia.
Current Anthropology 39(3): 297-322.
Insamling av bär är ändå relativt komplicerat om man jämför med odling, eftersom man har koll på exakt var det är, man behöver inte gå längre sträckor för att få tag på det och transportera de insamlade produkterna genom snårig terräng tillbaka till hemmet. Naturligtvis samlade man in mycket bär - självklart. Men man kunde nog inte planera
alkoholtillverkningen runt detta på samma vis som sädesodling ger förutsättning till planering och kontroll. Och planering var viktig, för det används inom ceremonier och ritualer och allmänna sammakomster som i sig måste planeras in.
Med maximal effekt menar jag att sockret säkert underlättade processen - och kanske gav lite bättre smak. Har smakat lokalproducerad risöl i Laos - smakar bara jäst. Lite hallon i skulle nog pigga upp
...och visst gillar jag dammiga saker, men det är tråkigt att veta att så otroligt mycket av deras liv, myter, seder och tankar helt enkelt är borta för alltid.
