Om vi tar dessa seglivade starka fria män (och deras lika seglivade kvinnor) så kommer deras styrka från vårt klimat med 4 årstider och från vår lite kärva ”mansdominerade” kultur. Mansdominerad beroende på just begreppet manlighet med ”mod i bröstet” och hela köret runtomkring detta. Bakgrunden är alltså dels naturlig, bara seglivade överlever, dels kulturell = något som vi själva skapat.
De var bönder, några var även handelsmän. En gissning från min sida är att de yngre sönerna blev handelsmän och deras far gav trygghet i ryggen för deras första handelsresa. Äldsta sonen ärvde gården. De yngre kunde välja mellan att knoppa av ett ”Torp” i ägornas utkant – bli handelsmän och försörja sig på det sättet – eller bli soldater i någons hird eller på något skepp.
Då har vi, enligt min uppfattning, fått ihop en fungerande mix av människor, vi har försörjt flera söner från samma gård och vi har fått igång ett ekonomiskt uppsving – samt sist men inte minst – vi har även fått ihop början på det som i framtiden skall bli en krigarelit.
Om vi nu går ett steg till i det här och rör oss från vikingatid in i medeltiden lite löst så tror jag att vi kan få ihop mera saker. I alla fall blir det logiskt för mig. Få se om det blir logiskt för er andra också…
På några av gårdarna bosatte sig den (de) yngre sonen på den äldre sonens gård. Handeln gick utmärkt, han blev rik. Äldre sonen hjälpte till med logistiken när det gällde handelsvaror och de fördelade både vinst och kostnader mellan sig. Kort sagt, det gick bra för den här gården. Man kunde köpa in marker runtomkring sig – för några bönder, och handelsmän, gick det inte lika bra för = precis samma sak som händer idag hände då också.
Gården växte, man byggde flera hus, man byggde en bättre och större försvarsanläggning och anställde hirdmän (så nu fick några sådana jobb också). Välståndet fortsatte, eftersom gården växt och handeln gått bra fortsatte man att långsamt växa och när Kungen så småningom lovade skattefrihet för gården om man kunde hålla en utrustad ryttare med stridshäst räknade man på det hela och kom fram till att det var en ren vinst att utrusta en sådan och ställa till kungens förfogande.
Alltså, den bonde/handelsman som lyckades förvalta de 300 åren under vikingatiden bäst ekonomiskt - blev också, mycket troligt, vår första adel.
Denna teori, mer än så är det naturligtvis inte, ger oss en kedja som sträcker sig genom vikingatiden in i medeltiden. Här finns alltså förutsättningar, kombination av jordbruk och handel, det skapar ett välstånd som vi vet fanns, och det förklarar hur vi gick ”rika” in i medeltiden – samt vilka som troligen blev våra första utbildade krigsmän, riddare och adel. Vi ”får ihop det hela” på ett logiskt och naturligt sätt. Ingenting haltar, ingenting försvinner, allt växer fram steg för steg.
Vår styrka låg i varje enskild fri man och fri kvinna. Ett segt, kreativt, seglivat folk vars bas var jordbruk, under vikingatid kompleterat med handel samt en grund lades för en krigarelit som växte sig allt starkare genom seklerna och där en krigarelit växte fram under vikingatidens slutskede, vilket kan förklara Danagälder, starka och stora vikingaflottor samt utbildningscentra för krigarna i Trelleborgarna.
Vi får alltså en fungerande helhet.
Eller?
Thomas
