Just det. Som primat har (också) kunde också mänskan ställa sitt näringsbehov med vegetabiler som frukt, frön, kål och rötter. Sen finns det en gammal historia om mänskan som fisk-ätare, innan man tog till landdjurens protein, fett och socker.
Å spise fisk ofte er et genuint menneskelig trekk. Men når begynte vi med dette? Og kan fisk som proteinkilde ha spilt en rolle for den plutselige utbredelsen av mennesker på bekostning av neandertalere og andre nære slektninger?
"Tidlige moderne mennesker" brukes som en betegnelse på ulike menneskeformer som ligger tett opp til dagens moderne menneske. For 40 000 år siden hadde disse spredde seg utover store deler av Eurasia. Et av de tidligste funnene i Asia er fra Tianyuanhulen sørvest for Beijing i Kina.
Et internasjonalt team av forskere har analysert beinrestene og funnet spor av at fisk eller skalldyr fra ferskvann var hoveddietten.
http://forskning.no/fangst-arkeologi-fossiler/2009/07/steingammel-fiskespiser
Yngre fynd vittnar om en sammanhängande kulturform vid kusten av Stilla havet under paleolitisk tid:
http://forskning.no/arkeologi/2013/04/15-000-ar-gammel-fiskestuing Dom fynd man gjort under senaste decennium förklarar med all önskvärd tydlighet att förädlingen av matnyttiga växter och djur har en väsentlig längre och annorlunda utvecklingshistoria än vad man lär sej i folkskolan.
Det är numer ingen tvekan om att olika arter domesticerats redan under paleolitisk tid - drygt 30.000 år sen. Lika klart är det att spridningen och diversiteten varit långt större än vi hittills trott. Numer vet man att likartade, fast olika jordbrukskulturer nådde ikring hela Medelhavet, jämte norra Eurasien, fjärran Asien och södra Amerika under början på Holocene, som senast för ca. 8.500 år sen.
Varifrån dessa impulser ursprungligen kommit är svårt att föra i bevis, men det är alltså klart att vi hittar spår efter odling, malning, keramik och brygg redan under sen-Weichsel. Dagens äldsta handkvarnar är också 30.000 år gamla:
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,4071.0.htmlVad gäller kar, kärl och koppar fanns dom (som allra senast) redan under LGM. Dom första gropkeramiska kärl är numer 20.000 år gamla.
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,3041.0.htmlUnder slutet på LGM fanns denna kulturform också vid Medelhavets östra strand, där man mellan LGM och Äldre Dryas hade "fasta bosättningar" vars levnadssätt var knuten till en variation av specifik frukt, nöter och malda frö från havre och sådant mer...
Ohalo is the common designation for the archaeological site Ohalo II in the vicinity of the Sea of Galilee, and one of the best preserved hunter-gatherer archaeological sites of the Last Glacial Maximum, having been radiocarbon dated to around 19,400 BP.
Archeologists have conducted an exhaustive study of Hut 1 at Ohalo II; this hut yielded over 90,000 seeds. The seeds account for more than 100 species of wild barley and fruits.
13 species of fruit and cereal make up about half of the total number of seeds found in the area; these include brome grains (Bromus pseudobrachystachys), wild barley (Hordeum spontaneum) and millet grass grains (Piptatherum holciforme), just to name a few.
http://en.wikipedia.org/wiki/Ohalo
Efter Dryas-perioderna fanns det alltså befolkningar som redan hade "vänt sej till" att odla och leva på nämnda växter. Nu är frågan om dom - vid sidan av tama hundar - redan hade matnyttiga djur domesticerade - som renar, getter och hästar. När denna kulturform sprids i norra Eurasien kan det numer knytas till y-dna F - varifrån man fick GHIJ, vilka befolkade hela Eurasien - på var sina håll.
Sen uppstår en gren av 'speciellt anpassade' - vilka lär ha fått y-dna R från den samma förfäder -genom F->K/L->R i västra Eurasien, medan pastoralisterna fortsätter som GIJ i Europa och NO i Asien.
