Thor Heyerdahl

[Kepler]

Ett citat från ämnet Herulerna:

Som socialantropolog är jag mycket imponerad av Thor Heyerdahls bedrift att visa på att man kan segla med flotte på det där viset. Han visade faktiskt att folk mycket väl kunde förflytta sig långa sträckor.  Han möttes nog av mycken avundsjuka av "skrivbords"antropologer. Numera är hans diffusionsteori rumsren, man kan säga att de mellanliggande (alltså fram till dagens teorier) marxistiska antropologerna med Godelier i spetsen förändrade mycket.

Jag är ingen expert i ämnet, men var ändå något förvånad att läsa att Heyerdahls teorier numera anses rumsrena. Är det själva principen diffusion som avses eller har någon av hans konkreta ideer gällande långväga migrationer befunnits rimlig? Beträffande det senare, kom jag att tänka på att jag för inte så långe sedan läste i Forskning och Framsteg att genetiska undersökningar indikerar att polynesierna etc skulle ha kommit från Taiwan (och inte från Sydamerika) 

[P-A]

Beträffande det senare, kom jag att tänka på att jag för inte så långe sedan läste i Forskning och Framsteg att genetiska undersökningar indikerar att polynesierna etc skulle ha kommit från Taiwan (och inte från Sydamerika) 

Brian Sykes har i sin forskning på DNA visat att polynesierna just har ett DNA-samband från Taiwan och Kina. Men också arkeologiskt och husdjursmässig mm pekar i samma riktning. Sedan har jag väl svårt att tänka mig att Heyerdahls teorier om Oden och som verklig människa och därmed Snorres skrivning etc. har någon som helst bäring i seriös forskning.
/P-A

[tty]

Genetiska studier för att fastställa att polynesierna härstammar från Taiwan verkar rätt onödiga. Det framgår direkt av de austronesiska språkens struktur. Nästan hela språkgruppens diversitet finns på Taiwan. En enda subgrupp, den malajo-polynesiska har spritt sig från Madagaskar till Påskön och varav en sub-subgrupp, polynesiskan, talas från Nya Zeeland till Hawaii och Påskön.

Det är ungefär lika nödvändigt som att göra genetiska studier för att fastställa om den icke maoriska befolkningen på Nya Zeeland härstammar från de brittiska öarna.

[P-A]

Genetiska studier för att fastställa att polynesierna härstammar från Taiwan verkar rätt onödiga. 
Det är ungefär lika nödvändigt som att göra genetiska studier för att fastställa om den icke maoriska befolkningen på Nya Zeeland härstammar från de brittiska öarna.

Ja det är väl egentligen rätt onödigt att göra de flesta DNA-undersökningar då man i stora drag känner till att exv Homa Sapiens Sapiens dök upp i Europa för ca 40-50000 år sedan och att vi ursprungligen kommer från Afrika. Nu verkar inte Bryan Sykes DNA-undersökningar i första hand gått ut på att "bevisa" polynesiernas ursprung utan var ett av de resultat som dök upp i det totala arbetet. Sedan är det så att det har varit ett tvisteämne varifrån utbredningen stammade och det är trevligt att språkvetenskapens rön överensstämde i detta fall med det genetiska. Men det kanske är spå att det inte är någon universiell lag för det. Att DNA och språk alltid hör ihop att etnicitet och språk alltid följs åt.

Men visst DNA är ingen universalformel för allt, det kanske t o m är vår tids skallmätning. Men hade inte språkvetenskapen ett finger med i det spelet om germanismen också slår det mig.
/P-A

[Savon]

Hej alla!

Teorin
Tänkte inte skriva, men kanske bäst att jag klargör vad jag menade. Jag skrev på annan tråd om diffusionismen kontra strukturfunktionalismen. (Jag blev nyfiken på vad jag har för mig ni kallade "processualism"(?)) Strukturfunktionalismen var länge allenarådande bland socialantropologer. Diffusionism, i formen spridning från en källa var inte accepterad tidigare, (Åtminstone var den mycket ifrågasatt på Stockholms univ, soc antr inst, när jag läste där) men är mer accepterad nu. Varför jag skrev det var för att jag undrar hur arkeologer ser på detta, nu har ju Jasaw ( hans syn på detta, vad jag läst mig till) svarat ganska uttömmande med sin syn på saken på ytterligare en annan tråd.

Metoden
Men vad jag mest avsåg med mitt inlägg var METODEN. Hur man praktiskt kan gå tillväga för att pröva sin teori. Heyerdahls sätt att bygga flotte och segla på ett öde hav efter världskriget väckte mycket ont blod bland skrivbordsteoretiker. Just stillahavsområdet var det mesta skrivbordsobjektet. Thor Heyerdahls teorier i övrigt tror jag inte att jag nämner ens. Vet jag ingenting om heller.

[Savon]

Ett tillägg till #4.
Jag skrev om Heyerdahls metod i samband med Herulerna, som jag läst om i en POPULÄRVETENSKAPLIG bok, Mats Larsson. Jag hade tänkt att vi kunde skriva mer om heruler, som ingen riktigt undersökt vetenskapligt, (eller om det inte går att göra det, vet jag inte?), enligt idé från Heimdahl. Kanske lite skojigt bara...?
Citatet som lyfts ur sitt sammanhang i #1, gör mig tveksam...

[Mats Hansson]

Metoden
Men vad jag mest avsåg med mitt inlägg var METODEN. Hur man praktiskt kan gå tillväga för att pröva sin teori. Heyerdahls sätt att bygga flotte och segla på ett öde hav efter världskriget väckte mycket ont blod bland skrivbordsteoretiker. ...

Här tycker jag du har helt rätt i Thor Heyerdahls förtjänster. Det är lätt att idag, 2007, nästan småleende avfärda mycket av det han gjorde och skrev. Men faktum är att för min och mina föräldrars generation betydde han oerhört mycket för eventuella gryende arkeologi/antropologi-intressen ute i de svenska stugorna. Och när det gäller den experimentella arkeologin så uppfattar jag honom som en föregångare vare sig dagens arkeologer vill kännas vid det eller ej. Många "Heyerdahl-liknande" projekt har faktiskt utförts under senare år, låt vara med det större samlande vetande som nutidens arkeologer och antropologer besitter, större än den gode Thor kunde falla tillbaka på. Ta till exempel experimenten med vikingafärder i Österled, som raskt visade att det är bara små fartyg man i praktiken kan förflytta över land långa sträckor, och vilket tufft arbete dessa landtransporter är t.o.m. med en måttlig stor farkost.

/Mats

[Kepler]

Genetiska studier för att fastställa att polynesierna härstammar från Taiwan verkar rätt onödiga. Det framgår direkt av de austronesiska språkens struktur. Nästan hela språkgruppens diversitet finns på Taiwan. En enda subgrupp, den malajo-polynesiska har spritt sig från Madagaskar till Påskön och varav en sub-subgrupp, polynesiskan, talas från Nya Zeeland till Hawaii och Påskön.

Jag fick inte riktigt ihop detta, men nu tror att jag förstår vad du menar. Du menar att den malajo-polynesiska språket har spridigt sig från Taiwan till ett område som omfattar Madagaskar i väster till Påskön i öster?

[Kepler]

Citatet som lyfts ur sitt sammanhang i #1, gör mig tveksam...

Okey, vad är då länken mellan heruler och Heyerdahls METOD? Det föreföll mig att ditt uttalande om hans metod överhuvudtaget inte berörde det aktuella ämnet.  Det var därför bättre att skapa ett nytt ämne, tyckte jag.

Tack för övrigt att du valde att svara trots din tvekan...

Hoppas ni fortsätter att diskutera heruler. Helt klart ett intressväckande ämne.

[tty]

Jag fick inte riktigt ihop detta, men nu tror att jag förstår vad du menar. Du menar att den malajo-polynesiska språket har spridigt sig från Taiwan till ett område som omfattar Madagaskar i väster till Påskön i öster?

Exakt. Situationen är ungefär som med de romanska språken. I sydeuropa talas ett avsevärt antal tämligen olikartade sådana (spanska, portugisiska, katalanska, provencalska, franska, sardiska, rätromanska, italienska, rumänska och ytterligare några). Ett av dessa (spanska) talas även i större delen av Sydamerika samt på Filippinerna. Det är då inte alltför svårt att räkna ut att de romanska språken hör hemma i sydeuropa och att spanskan spritt sig därifrån.

[Boreas]

Thor Heyerdahls teorier i nytt ljus:

Av de mange nyheter i boken er: blodtypeanalyser som viser spor av kontakt mellom Polynesia og Nord Amerika, søtpotetens genetiske opphav, samt et tidligere upublisert manuskript av Thor Heyerdahl der han reviderer introduksjonen til sin avhandling "American Indians in the Pacific" (1942).

I boken tar internasjonalt anerkjente forskere fra ulike fag et oppgjør med teoriene som lå til grunn for Kon-Tiki ferden. Heyerdahls teorier utfordret vitenskapen. Forfatterne har tatt i mot denne utfordringen og diskuterer Kon-Tiki sett i lys av dagens fagkunnskap.

http://www.heyerdahl-institute.no/Segmenter/100-ar/Boklansering/