Jag tycker din hypotes är svag, och kan inte riktigt svara upp till granskning. Meen du kan likväl ha helt rätt. Om du läser mina inlägg på forumet ser du tydligt att jag välkomnat nytänkande och att jag ocksp tror att blinda hönor kan finna mer än ett korn. Men man kan inte säga duktig höna bara för att den pickar i marken, man får vänta tills den verkligen finner ett korn!
Om man jämför med det du själv framför så kan man notera att det som gör det till en svagare hypotes är att man adderat kopplingen till wic. Ju mer saker man förutsäger desto lättare är det att skjuta ner en hypotes.
Plockar man bort kopplingen till wic märker man att ditt förslag, med sin avgörande fördel, inte är något annat än en likadan förutsägelse.
Din väldefinierade grupp skapas lika lätt i en koppling till ordet wician, då vikingar skulle kunna vara de som landsteg. Vi vet ju att ordet wician användes på det sättet.
Och jag tror att det är först här som man ska sätta in wic. Och jag tror också att det är så man gör, även om jag inte har läst det som Emund har länkat till, även om det verkar mycket intressant. Tiden går åt till att döda samurajer för tillfället
Det är alltså tänkt att visa exempel på hur rotordet har använts i liknande sammanhang. Vi behöver verkligen inte stirra oss blinda på just det, för vi vet att verbet wician användes i sammanhang med hav och med läger och med att landstiga.
En sak att lägga märke till här är att kopplingen är implicit redan i den första enkla utsagan, för så fungerar ju ord. De har något gemensamt med rotordet. Därför är det på samma vis med víkja. Ett sådant ord används på många olika sätt. Man kan således finna en användning, tycka att den inte passar med den givna förklaringen av viking, och sedan säga, att således är hypotesen svag. Kort sagt, även om man bara pratar om viking som några som avviker, så finns det massa implicita "wic" i hypotesen.
Eftersom vi är inne på heuristiskt tänkande, och det är något av det roligaste som finns, så kan man ställa sig frågan om vad man tycker är rimligast om hur det gick till när engelsmännen skrev ned ordet, eller vad de använde för ord när de såg dessa vikingar.
Den allra enklaste hypotesen är att de redan hade ett ord för vad de såg, och att de använde det. Och den enklaste gissningen till vad det var för ord är att det var wicing. Alla andra gissningar kräver mer energi och är således inte lika troliga. Därmed inte sagt att de är falska för det, men här funderar vi i generella termer.
Jämför med ifall man menar att det var enbart ett nordiskt ord. Då måste man anta att vad engelsmännen såg var något unikt som de inte riktigt hade ord till, och där inkräktarna påverkade samhället så mycket att ett av deras ord kom att användas för en viss verksamhet.
Det leder oss till att vi bör leta efter en förklaring som åtminstone måste ha varit lätt att förstå för engelsmän.
Vad jag skulle vilja lyfta fram igen är att jag inte förstår varför man inte kan ha samma förklaring i båda språken? Varför kan det inte vara ett ord som är avsevärt äldre än vikingatiden? Och finns det inte användningar av víkja som kommer riktigt nära vissa av de för wician?
Nog om just det resonemanget. En annan sak jag skulle vilja peka på är hur ordet viking tycks användas i sagorna. Att det skulle vara några avvikare tycker jag mig inte se. Det står t. ex. saker som att de åker i viking om sommaren och kommer hem till hösten. Så, om man tänker sig ordet på det viset, ja borde inte nordborna då någon gång använda ordet på det viset? Det kanske de gör, men i de flesta fall verkar det inte så.
