Författare Ämne: Läskunnighet under vikingatid  (läst 9713 gånger)

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Läskunnighet under vikingatid
« skrivet: maj 08, 2006, 12:07 »
Fynd från t ex Bergen och Sigtuna indikerar att läs- och skrivkunnigheten var relativt utbredd i de tidiga "städerna" under tidig medeltid. Det är inte heller orimligt att man hade samma kunskaper på landsbyggden. Runstenarna under 1000-talet påvisar att man även i Mälarområdet hade en viss läskunnighet bland stora delar av befolkningen. I vilken mån tror ni att man kunde läsa- och skriva under tidigare århundraden (800-1000-tal) och går det att belägga?

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Läskunnighet under vikingatid
« Svar #1 skrivet: januari 26, 2007, 19:23 »
Den övervägande delen av runstenarna tillhör ju missionstiden och jag tror att just missionsprästerna kom att utgöra en avgörande faktor som lärare i läsningens konst. Detta blev härigenom snabbt ett allmängods jämfört med hur det varit tidigare. Vad det gäller t.ex. Island vet man att det redan före nordbornas ankomst fanns irländska eremitmunkar som bodde på ön. Personligen tror jag att detta kan vara en av orsakerna till den mycket tidiga vurm för skrivkonsten på pergament som nordborna utvecklade just på denna ö.

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Läskunnighet under vikingatid
« Svar #2 skrivet: januari 26, 2007, 20:22 »
Vill man vara elak så kan man påpeka att uppgifterna om de irländska eremiterna helt härrör sig från långt yngre ("medeltida") sagor och dessutom avser förhållanden nere i mitten av 800-talet. Alltså just sådant som av källkritiska historiker brukar frånkännas allt värde.
Dessutom är det svårt att se hur dess eventuella eremiter skulle ha påverkat skrivlusten hos isländska stormän under andra hälften av 1000-talet då den isländska litterära traditionen grundades.

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Läskunnighet under vikingatid
« Svar #3 skrivet: januari 26, 2007, 20:49 »
Vet inte att medeltiden startade 820! Om papar, dvs eremitmunkar som bosatt sig på Island skriver irländaren Dicuil vid det frankiska hovet vid 820-talet i sin "De Mensura Orbis Terrae" att en grupp av irländska eremiter hade seglat norrut från Irland och funnit land. Att det inte är Färöarna framgår av att han också nämner dessa öar. Se exempelvis boken "Vikings. The north Altantic saga". Smithsonian Institution 2000. Håller fortfarande för troligt att denna bosättning av "lärde" på Island faktiskt kan ha inspirerat till en bättre förståelse för västerländsk kultur snabbare än i övriga Norden.

Utloggad Heimdahl

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 634
SV: Läskunnighet under vikingatid
« Svar #4 skrivet: januari 27, 2007, 12:12 »
Jag blir nyfiken och breddar frågan lite, om det går för sig.
Runor användes ju även i senare tid av allmogen om jag förstått saken rätt (är det fram till 16-17- eller 1800-talet eller?) Vet någon hur läskunnigheten av runor såg ut bland allmogen i jämförelse med övrig läskunninghet under medeltiden och frammåt?

Utloggad Reuterdahl

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 796
  • Arkeolog, Länsstyrelsen i Östergötlands län
    • Testimony of the spade
SV: Läskunnighet under vikingatid
« Svar #5 skrivet: januari 28, 2007, 19:16 »
Det är svårt att egentligen svara på Dr. Heimdahls fråga, men man kan se vissa sannolikheter.

Äldre runstenar som t ex Rökstenen indikerar att runlitrecy inte var allas kunskap, möjligen kan man tolka stenens inskrift som att vissa hade kunskapen att läsa vissa runor (säg den vikingatida futharken) medan andra som hade större kunskaper kunde lösa runchiffer och lönnrunor.

Från medeltiden finns det ganska gott om runbrev och inskrifter av mer alldaglig karaktär, inskrifterna åtefinns tex på träbitar/pinnar i stadsmiljö, på blybleck i stadsmiljöer och i kyrkliga miljöer, i krykor som klotter eller böner och på ben, tex matavfall. Sammantaget visar detta på en sannolikt ganska god läs- och skrivförstelse under medletiden.

De flesta fynden av runinristningar som kan sägas vara av en mer vardaglig karakatär är från stadsmiljöer där träföremål bevarats i en högre omfattning än vid de gårdsundersökningar jag känner till vilket kan vara en anledning till att bevisen saknas i högre omfattning än i stadsmiljöer.

Men inskrifterna i kyrkorna visar att runristandet också var vanligt i landsbygden, åtminstone i vissa delar av landet. Även runstenarna återfinns i de flesta fall på landsbygden, och torde om inte annat utgöra monument med en inneboende mening, dvs det är möjligt att man förstod dem utan att läsa dem beroende på i vilken kontext de stod. Samtidigt finns det vissa med mer intrekat innehåll rörande arvcslängder etc.

Ju längre fram i tiden dessto ovanligar blir dock sannolikt runkunskapen, även om den i vissa delar av landet mer eller mindre bevaras fram i 1800-talet.

M a o jag tror på en relativt hög runlitrecy (kunskap) under medeltiden bland såväl stadsbor som allmoge. Jag menar också att det är möjligt är så att runkunskapen (eller tillgängligheten till den) ökade under slutet av vikingatid eller medeltid för att sedan avta någon gång lite lkängre fram i historien.

Reuterdahl
Archaeology is taxes well spent!

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Läskunnighet under vikingatid
« Svar #6 skrivet: januari 28, 2007, 19:37 »
Tyder inte användningan av lönnrunor och den äldre runraden på Rökstenen snarast på att runkunskapen var ganska spridd? Själva vitsen med kryptering är ju att utestänga de oinvigda, alltså i detta fall de som bara kunde läsa "vanliga" runor?
Huruvida den vida spridda runkunskap som fynden i Bergen visar på var något nytt för den äldre medeltiden går tyvärr inte att säga så länge det inte finns något vikingatida centrum med motsvarande bra bevarat organiskt material. Tyvärr gäller ju detta för vare sig Birka eller Haithabu. Dock antyder de många runinskrifterna i Sigtuna på att ganska många bör ha varit runkunniga där i skarven mellan vikingatid och medeltid.

Utloggad Heimdahl

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 634
SV: Läskunnighet under vikingatid
« Svar #7 skrivet: januari 28, 2007, 19:58 »
Tackar för intressanta svar! Tror ni att runanvändandets minskning efter medeltiden hänger samman med att läskunnigheten av latinska bokstäver ökar, eller är det en effekt av något annat? M.a.o. tror ni att den totala alfabetismen varit ungefär konstant (fram till de stora skolreformerna naturligtvis) och att det funnits en slaggs "trade off" mellan kunskapen om runor och latiska bokstäver eller ej?
(Okej, skitsvåra frågor, jag förstår det, men kul och höra vad folk tänker ändå...)

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Läskunnighet under vikingatid
« Svar #8 skrivet: januari 28, 2007, 21:10 »
Vi bör inte glömma runstaven som fanns i de flesta bondehem ända in på 1800-talet. På denna var veckans dagar angivna med de första sju tecknen i runalfabetet. Detta kan faktiskt tyda på att runskriften levt kvar relativt lång tid, om än bara som en kuriosasak.

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Läskunnighet under vikingatid
« Svar #9 skrivet: januari 28, 2007, 22:04 »
Jag tror att de enda områden i Sverige där runkunskapen kan visas ha varit levande efter 1500 är centrala och norra Dalarna (från Siljansbygden norrut, i synnerhet Älvdalen), Gotland och möjligen Öland.

Under medeltiden fram till åtminstone omkring 1300 var runskriften däremot spridd över i stort sett hela det dåtida Sverige väster om Östersjön.


Utloggad Micke

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 566
    • Mickes blogg
SV: Läskunnighet under vikingatid
« Svar #10 skrivet: januari 28, 2007, 22:28 »
Lösryckt minnesbild från 5p runkunskap i Uppsala, som jag lyckades bekräfta genom lite Googlande: Den sista genuina runinskriften  lyder: Anna gick vall här år 1900, skrivet med vanliga bokstäver uppblandade med 2 dalrunor på en ladgårdsvägg i Älvdalen.

Läs mer om detta här: http://www.nordiska.uu.se/institutionen/omraden/runologi.

Jag har själv sett runor inristade i taket på en stuga i Orsa tillsammans med ett årtal från 1700-talet. Vidare: en kamrats familj från Siljansnäs hade ett "bomärke", fortfarande i början på 2000-talet, som man märkte redskap odyl med, som de kallade "Kråkfoten", som var just den uppochnedvända-gaffel-runan "R".

Vi kan visst konsten att vara konservativa vi Dalkarlar och kullor :)

/Micke
« Senast ändrad: januari 28, 2007, 22:33 av Micke »

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Läskunnighet under vikingatid
« Svar #11 skrivet: januari 28, 2007, 22:34 »
Kom plötsligt ihåg att när stenhuggaren Adam van Duren år 1525 tillverkade en ny strävpelare för Lunds domkyrka högg han in en lång berättelse om bondemassakern utanför Lund samma år på stenen. Texten han använde var dels latin, dels runor. Texten var ju avsedd att läsas av förbipasserande vilket ger en hint om att runspråket kanske var levande för många så sent som detta år.

Utloggad gangrade

  • Veteran
  • Antal inlägg: 594
  • Intresserad amatör
SV: Läskunnighet under vikingatid
« Svar #12 skrivet: februari 19, 2007, 22:53 »
Aft Vamod standa runaR dhar. En varin fadi, fadir, aft faigan sunu

Tyder inte användningan av lönnrunor och den äldre runraden på Rökstenen snarast på att runkunskapen var ganska spridd? Själva vitsen med kryptering är ju att utestänga de oinvigda...

Gun Widmark framförde väl en teori om att det i just rökstenens fall rörde sig om en släkts egendom och att skiffret inte skulle dölja för allmogen utan för andra runkunniga.

...vilket i sig inte säger något om läskunnigheten under tidig medeltid eftersom Rökstenen dateras lite tidigare än så?!
Qui tacet, consentit

Utloggad Jan Owe

  • Stammis
  • Antal inlägg: 351
SV: Läskunnighet under vikingatid
« Svar #13 skrivet: februari 21, 2007, 00:12 »
Vi bör inte glömma runstaven som fanns i de flesta bondehem ända in på 1800-talet. På denna var veckans dagar angivna med de första sju tecknen i runalfabetet. Detta kan faktiskt tyda på att runskriften levt kvar relativt lång tid, om än bara som en kuriosasak.
Apropå runstavar så gör Nordiska museet just nu (våren 2007) en inventering av runstavar, har ni några i era gömmor eller känner till några som kanske inte är så kända så hör av er till dem. Läs mer: http://www.hembygd.se/apps/nyheter/las_mer.asp?NewsID=1984

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Läskunnighet under vikingatid
« Svar #14 skrivet: februari 21, 2007, 09:50 »
Om ni är intresserade av hur man läste runstavar så har Foteviken lagt ut ett avsnitt om detta. Detta är saxat från min multimediaskiva "Tidernas kyrka" från 1996 (åldern ses på den simpla layouten). Trots att runstaven var allmängods var den inte helt lätt att använda. Frapperande hur runorna i denna form levt kvar in på 1800-talet. En intressant fråga är när runstaven, som den tekniska tidmätare den är, egentligen uppstod.
http://www.foteviken.se/Utblick/svndex.htm

Utloggad Karlfredrik

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 346
SV: Läskunnighet under vikingatid
« Svar #15 skrivet: juli 30, 2007, 12:54 »
Isländska sagorna nämner 15 vikingar, därav en kvinna, som skrivkunnig. Se vidare Fotevikens hemsida: www.foteviken.se