Deprecated: preg_replace(): The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /storage/content/83/155183/arkeologiforum.se/public_html/forum/Sources/Load.php(183) : runtime-created function on line 3 Deprecated: preg_replace(): The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /storage/content/83/155183/arkeologiforum.se/public_html/forum/Sources/Load.php(183) : runtime-created function on line 3 Vild idé om hällristningar

Författare Ämne: Vild idé om hällristningar  (läst 44607 gånger)

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Vild idé om hällristningar
« Svar #80 skrivet: december 08, 2008, 13:58 »
Håller med dig till 100% tty.  Forsen är en naturlig punkt för såväl handel som kontroll och dessutom kanske en plast att be om lite hjälp av gudarna, vare sig man ska forsränna, undvika övervall medans man bär eller bedriva handel.

Dessutom är forsen en vacker och fascinerande plats. Att vatten tillskrivits magiska eller gudomliga egenskaper är väl bekannt, och forsen är en av de platser där kreaften i vatten är som mest tydlig!
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Vild idé om hällristningar
« Svar #81 skrivet: december 08, 2008, 15:06 »
Det faktum att forsar också ofta var bra fiskeplatser för anadroma fiskar inte att förglömma. Laxfisket och ålfisket i Norrköping var en icke obetydlig ekonomisk faktor i äldre tid.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Vild idé om hällristningar
« Svar #82 skrivet: december 08, 2008, 16:16 »
Naturens mäktighet är givetvis orsaken till att åker långväga för att beundra ett större vattenfall. Niagara Falls t.ex. drar ju fortfarande hundratusentals turister varje år. Men det är väl lite långdrygt att påstå att dom kommer dit för att tillbedja "gudar" av nån form...?!

När man beaktar dom gamla byar, gårdar och minnesmärken som finns vid forsarna här i Norden så beror det främst på att båt- och släde-trafiken efter vattenleden fick ett naturligt avbrott - eftersom lasten fick släpas eller släppas efter land, ikring fallet.

Därför uppstår det naturliga rast-, vilo- och handelsplatser vid forsarna. Skal en längre handelsled fungera måste givetvis dessa naturliga hinder vara betjänta. Vid större forsar fick man därför anlägga större gårdar eller små byar - till hjälp för handelsmännen och transporten förbi forsen. Därmed uppstår en naturlig organisation ikring forsen, med drag, klövhästar, båthus/båtsnickare, gästgiveri, stallar och dylikt.   

En primär bas till denna handelskultur var givetvis att man under sommaren kunde dra lax och öring och på vintern fånga älg och annat vilt. Med dessa funktioner etablerade fick man alltså fram dom faciliteter som behövdes för att dessa handels-platser och -byar kunde växa fram... :)

Speciellt stora vattenfall - som Nämforsen - krävde givetvis mer omfattande lösningar. Här fick man helt enkelt lasta om och byta till nya båtar ovan och nedan fallet. Detta krävde en permanent funktion lokalt, vilket berodde på ett lite samhälle av mänskor. Fynden från Bjästamon och Sollefteå visar ju att  handelsleden efter Ångemanälven/Faxälven till Blåsjön och Norge/Nord-Atlanten är mer än 5.000 år gammal. Som ristade minnesmärken visar väl hällristningarna vid Nämforsen väl framför något att denna trafiken vore jämnt gående under lång tid. 

“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Vild idé om hällristningar
« Svar #83 skrivet: december 08, 2008, 22:12 »
Det finns flera kända platser av den här typen i Nordamerika. Där användes de som mötesplatser av handelsmän (mest pälshandlare) in på 1800-talet och är därför rätt väl dokumenterade. Mest berömt är Grand Portage vid Lake Superior på gränsen mellan USA och Kanada. Där var man tvungen att bära godset ca 8 km förbi forsarna (namnet betyder ungefär "det stora bärandet" på franska). Grand Portage blev så småningom ett samhälle, men andra liknande platser ligger mitt ute i ödemarken som Height of Land Portage på vattendelaren mellan Atlanten och Norra Ishavet och The Meeting of the Waters på vattendelaren mellan Atlanten och Stilla Havet.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Vild idé om hällristningar
« Svar #84 skrivet: december 09, 2008, 02:37 »
Grand Portage - det borde alltså vara Canadas Borlänge? >:D

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Vild idé om hällristningar
« Svar #85 skrivet: december 09, 2008, 08:07 »
tty nämnde Norrköping. Himmelstadlundristningarna ligger ju vid ån direkt öster om staden men de första forsarna ligger redan mitt inne i staden. Finns det några äldre antydningar om att hällristningar funnits även här inne i staden (den tidiga stadsbildningen måste givetvis effektivt ha raderat sådana men kanske man påträffat något smått och gott vid arkeologiska undersökningar).

Från Himmelstadlundristningarna kan man vattenvägen lätt ta sig upp till den större sjön Glan och på andra sidan vidare uppför en bred å vid Finspång där jag har för mig att jag plåtat något vattenkraftverk. Har man funnit hällristningar här, (allt enligt fors-teorin)? 

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Vild idé om hällristningar
« Svar #86 skrivet: december 09, 2008, 18:33 »
Det finns hällristningar längre uppåt Motala Ström ända upp till Glan (Leonardsberg). Jag vill minnas att det finns någon skålgropslokal inne i västra delen av staden, men större delen av staden ligger för lågt för att ha varit över havsytan under bronsåldern. De lägsta hällristningarna jag känner till i Norrköpingstrakten ligger strax över 20-metersnivån.

Utloggad Gandalf

  • Stammis
  • Antal inlägg: 145
    • Forum för asatro och forn sed.
SV: Vild idé om hällristningar
« Svar #87 skrivet: september 15, 2010, 10:20 »
tty nämnde Norrköping. Himmelstadlundristningarna ligger ju vid ån direkt öster om staden men de första forsarna ligger redan mitt inne i staden. Finns det några äldre antydningar om att hällristningar funnits även här inne i staden (den tidiga stadsbildningen måste givetvis effektivt ha raderat sådana men kanske man påträffat något smått och gott vid arkeologiska undersökningar).

Hällristningar finns inne i staden. I stadsdelen Hageby finns en samling ristningar som är ganska unika, bland annat en mantelformad ristning och en dalahästliknande smyckad häst. Några hundra meter upp mot Vrinneviskogen finns en samling skålgropar. I Herrstaberg (mot sthlm) finns ett antal både gravfält och hällristningar på ett område som enligt vattenståndet borde ha legat under vatten på bronsåldern men tydligen inte gjorde det. På en stenbumling som hittats i strömmen fanns ett skepp ristat. Det finns hällristningar lite varstans i Norrköping, även i staden som borde ha varit vattentäkt. Den intressantaste ristningslokalen är dock den vid Karlsberget vid brynet av Bråviken, på motsatta sidan Fiskeby. Där ligger ristningarna precis vid vattennivån idag och några t.o.m. under vattenytan.
”In the beginning there was nothing.. which exploded."
-Terry Pratchett

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Vild idé om hällristningar
« Svar #88 skrivet: september 17, 2010, 09:19 »
Den intressantaste ristningslokalen är dock den vid Karlsberget vid brynet av Bråviken, på motsatta sidan Fiskeby. Där ligger ristningarna precis vid vattennivån idag och några t.o.m. under vattenytan.

Det här förstår jag inte faktiskt. Vad har du själv för uppfattning om det? Är det frågan om sentida ristningar eller har kvartärgeologerna helt fel om strandförskjutningen i Östergötland? Jag kan inte strandförskjutningskurvan för det området, men jag skulle gissa att man där i mitten av bronsåldern hamnar på en strandlinje 8-10m över dagens havsnivå.

/Mats

Utloggad maybeLilly

  • Novis
  • Antal inlägg: 1
SV: Vild idé om hällristningar
« Svar #89 skrivet: januari 29, 2011, 17:05 »
Vår förhistoriska tid samtida med högstående, centralstyrd och resurskrävande civilisation från mellanöstern?

Nordens naturtillgångar nyttjades tidvis.

Hällristningar från början tänkt som resursmärken.

Slavar/arbetare rymde, börjar som bosättare.

Först under bronsåldern blir väl klimatet bättre och då visar gravfynd på samröre, eller?

Hällristningar görs under lång tid av olika anledningar och under olika förutsättningar. Blandad kulturell kompott s a s.