Om jag fortsätter mitt resonemang enligt ovan, att våra hällristningshällar kan ha samband med begravningar så skulle det alltså kunna vara som så att askan efter de döda spreds på själva hällen, bland de ristade figurerna, eller kanske till och med på just vissa av de ristade figurerna. Vattnet som sedan rann över hällen sköljde sedan bort askan? Keramiken vi hittar är rester av de urnor i vilka askan fraktades, urnorna krossades mot hällen - eller nedanför hällen?
Om så är fallet bör vi ju hitta t.ex emalj från tänder under hällarna, eller, kanske vi kan analysera marken under hällarna kemiskt och hitta någonting som tyder på att mycket aska funnits i marken just här?
Vid en kremering med eld så brinner inte alla ben upp till 100% av vad jag kan förstå. Alltså bör benbitar finnas i materialet, eller i alla fall spår av ben - och spår av tänder. Frågan kanske är hur väl man malde den dödes ben – och tänder…
· Vi skulle då kunna få ihop en hel liten kedja av händelser. Alltså, ett stort antal miljoner gravar vi inte hittar kan förklaras med att liken, efter att köttet ruttnat bort, brändes samt maldes ned till mjöl, hälldes på krukor som bars till en hällristning och hälldes på själva hällen varefter krukan krossades mot hällen. Vatten som regelbundet rann över hällen spolade hällen ren från askan = den döde var i dödsriket.
Denna vilda teori bildar alltså en kedja som ”förklarar” en del av vad som hittats runtomkring hällarna, att vatten rinner över hällarna, keramiken som hittats – samt ger en rimlig förklaring till att vi inte hittar det antal gravar vi vet skall finnas. Det finns alltså en viss hållbarhet i denna teori.
Frågan är då, om man resonerar utifrån denna teori – vad betyder bilderna på själva hällen? På något sätt kanske dom avspeglar den ”himmel” den döde var på väg till. Skeppsfigurerna kanske var de skepp som dom seglade med till dödsriket, det skulle kunna vara en rimlig förklaring på det stora antalet skepp – men – varför räckte det inte med bara ett skepp på hällen för detta – måste var och en ha var sitt inhugget skepp – eller var det familje/släkt-skepp?
De övriga figurerna kan vara en beskrivning om vad som väntade den döde i dödsriket? Alltså de beskriver kanske livet efter döden – och vad den döde kan förvänta sig skall hända när han kommer dit. Jämför altartavlorna i våra kyrkor.
Bilderna kan naturligtvis vara religiösa även ur andra synvinklar, de kanske beskriver religionen som sådan och vad gudarna gjorde? Här stod kanske en ”präst” med en lång pinne och pekade på figur efter figur och berättade för menigheten om religionen, jämför fackets representant framför en ombudsmannarespirator…
Grundproblemet som jag ser det är ju att vi inte hittar en överväldigande majoritet av de gravar vi vet skall finnas. Om vi spekulerar utifrån den utgångspunkten kanske vi hittar någonting som ger oss en eller flera förklaringar som vi kan arbeta vidare med?
Thomas