Vetenskapsradion historia: Att döda ett barn

[facit]

http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=407&artikel=3195727

Finns det källor som visar på att man satte ut barn av ekonomiska skäl?

[gangrade]

Att sätta ut en flicka och behålla en pojke är ren ekonomi.
/S

[Krax]

Att sätta ut en flicka och behålla en pojke är ren ekonomi.
/S

Det där får du nog förklara lite.

[gangrade]

En son ärver gården och försörjer sina föräldrar på ålderns höst. En flicka blir bortgift. Väldigt generaliserat förstås, men det var nog verkligheten för de flesta.

Sen finns det undantag, ju rikare familj desto större nytta av flickan - henne går att använda för att knyta viktiga band med andra högättade familjer.

Fick inte nån förresten nobelpris i ekonomi för några år sedan då denne förklarade att allt var ekonomi?

/S

[Krax]

En son ärver gården och försörjer sina föräldrar på ålderns höst. En flicka blir bortgift. Väldigt generaliserat förstås, men det var nog verkligheten för de flesta.

Sen finns det undantag, ju rikare familj desto större nytta av flickan - henne går att använda för att knyta viktiga band med andra högättade familjer.

Fick inte nån förresten nobelpris i ekonomi för några år sedan då denne förklarade att allt var ekonomi?

/S

Men anledningen att man satte ut barn att dö kan ju även haft andra orsaker. Att man var för många redan i familjen, att barnet var sjuk/missbildat, att barnet offrades åt någon gud/gudinna. Vad vet jag. Och vem vet egentligen? Att de satte ut enbart flickor för att de inte var lika mycket värda som en pojke tror jag är våra egna föreställningar om forna människors tänkande. Även kvinnor ärvde ju gårdar och försörjde sina föräldrar. Måste alltid detta värde och ekonomi ligga till grund för hur forna människor tänkte och gjorde? Är det våran egen nutid som ständigt ska värdera den forna människan i pengar och makt?

[gangrade]

Aye, som sagt, väldigt generaliserat. Och du har helt rätt, jag använder mig av mina förutsättningar, min verklighet. Om ingen av er (eller nån annan förstås) kan hitta något dokument som talar om varför man satte ut barn så kommer vi aldrig få reda på svaret. Och om vi hittar nån beskrivning så får vi bara reda på vad skrivaren och dennes verklighet ansåg.

Det var visst källorna som var utgångsfrågan...

Men det är lite kul att spekulera och ha åsikter. Ciao...

 

[Varga]

Av ren nyfikenhet, vad finns det för källor som talar om utsättande av barn i norden under hednisk tid och vem är det som bidrar med informationen?

Jag är bekant med de fall som finns under kristen tid. Där handlar det ju ofta om ogifta kvinnor som döljer sin graviditet och dödar barnet för att undkomma ett socialt stigma och senare om ensamma människor i städerna som mördar barn som ett slags självmord utan att behöva ta sitt eget liv (eftersom det var dödsstraff).

/Camilla

[largo]

Utsättning av barn tycks ju ha funnits i de flesta samhällen, men inte i något ansetts som en hedersvärd syssla.
I folksagorna dyker ju utsatt barn upp titt som tätt, framförallt om de överlevde, och togs om hand av andra.
Bibeln innehåller bland annat berättelsen om Moses "i vassen", men den utsättningen liknar mer ett offer till Nilens gudar, än en regelrätt realekonomisk utsättning.
Jag kan inte fullt ut arvs- och regelverket för trälar i Norden, men om barn mellan trälinna och fri, automatiskt får arvsrätt och frihet, kan utsättning av sådana barn ha realekonomisk bakgrund.
Barn till träl och fri kvinna??? Fetrubriker i den tidens skandalpress (nidvisor)
Barn födda under hårda tider, och "fel" årstid, kan regelmässigt ha satts ut, istället för att gå en plågsam svältdöd till mötes. En för oss märklig humanism, men kanske inte så märklig för den fattige, som sett sina barn tyna bort i svält.
I svälttider riskerar dessutom modern att inte kunna amma (mjölkproduktionen upphör), vilket tycks vara ett genetiskt betingat sätt att ta bort barn man inte kan föda.
I radioprogrammet nämns också utsättning som ett alternativ till abort, då abort (via örter eller ingrepp) var ett större risktagande än en barnafödsel. Detta förvånade mig, då jag alltid trott att dödsfall i samband med barnafödande var relativt vanligt. Eller är barnsängsfeber ett tidigmodernt problem?
Landskapslagarna innehåller vissa notiser om utsättning, liksom de isländska sagorna. Bara det faktum att saken omnämns, tyder på att det hela var en realitet, och haft en viss acceptans.

[Krax]

Landskapslagarna innehåller vissa notiser om utsättning, liksom de isländska sagorna. Bara det faktum att saken omnämns, tyder på att det hela var en realitet, och haft en viss acceptans.

Vilka landskapslagar, och när skrevs de ner? Kan det inte vara så att våra värsta mardrömmar ligger till grund för denna påstådda vikingatida utsättning av barn? Att det värsta tänkbara är/var ju att försumma sin egen avkomma? Kan vi med all säkerhet säga att vikingen satte ut sina egna barn för att dö i skogen? Jag tycker det låter som en skröna, eller en vandringssägen som fått ovanligt stora proportioner.

[largo]

På rak arm, utan att rota runt, vet jag att Gutalagen hävdar förbud för denna "sed".

Men, andra har funderat -

Lotta Mejsholm - Gränsland, kapitel 4, där frågan behandlas.

http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:173502/FULLTEXT01

Jag tror den länken ska fungera

[supergeten]

Vilka landskapslagar, och när skrevs de ner? Kan det inte vara så att våra värsta mardrömmar ligger till grund för denna påstådda vikingatida utsättning av barn? Att det värsta tänkbara är/var ju att försumma sin egen avkomma? Kan vi med all säkerhet säga att vikingen satte ut sina egna barn för att dö i skogen? Jag tycker det låter som en skröna, eller en vandringssägen som fått ovanligt stora proportioner.

Läste nyss en bok om Idrebygden, däri spekulerade man kring de otroligt konstanta invånarsiffrorna - ca 200 pers - man antar att det var vad bygden klarade av. Man menade sålunda att en ökning innebar svält och lidande, att utsättning av barn var lösningen känns olustigt men med stor sannolikhet sant.
Det finns en gripande text om en flicka på 11 år som ensam utvandrar från svälten i Idre till en norrländsk by, en lång "promenad". Vad den flickan kände och upplevde under denna vandring kan vi bara spekulera om...  - detta påvisar hur synen på barn var ganska annorlunda förr i tiden.


Tror personligen att texterna kring barn som läggs till bröstet - efter denna handling var det mord att sätta ut dom. Detta synsätt "förenklade" det ohyggliga beslut som en utsättning måste ha inneburit.

[Varga]

Utsättning av barn tycks ju ha funnits i de flesta samhällen, men inte i något ansetts som en hedersvärd syssla.
I folksagorna dyker ju utsatt barn upp titt som tätt, framförallt om de överlevde, och togs om hand av andra.
Bibeln innehåller bland annat berättelsen om Moses "i vassen", men den utsättningen liknar mer ett offer till Nilens gudar, än en regelrätt realekonomisk utsättning.
Jag kan inte fullt ut arvs- och regelverket för trälar i Norden, men om barn mellan trälinna och fri, automatiskt får arvsrätt och frihet, kan utsättning av sådana barn ha realekonomisk bakgrund.
Barn till träl och fri kvinna??? Fetrubriker i den tidens skandalpress (nidvisor)
Barn födda under hårda tider, och "fel" årstid, kan regelmässigt ha satts ut, istället för att gå en plågsam svältdöd till mötes. En för oss märklig humanism, men kanske inte så märklig för den fattige, som sett sina barn tyna bort i svält.
I svälttider riskerar dessutom modern att inte kunna amma (mjölkproduktionen upphör), vilket tycks vara ett genetiskt betingat sätt att ta bort barn man inte kan föda.
I radioprogrammet nämns också utsättning som ett alternativ till abort, då abort (via örter eller ingrepp) var ett större risktagande än en barnafödsel. Detta förvånade mig, då jag alltid trott att dödsfall i samband med barnafödande var relativt vanligt. Eller är barnsängsfeber ett tidigmodernt problem?
Landskapslagarna innehåller vissa notiser om utsättning, liksom de isländska sagorna. Bara det faktum att saken omnämns, tyder på att det hela var en realitet, och haft en viss acceptans.

Folksagorna samlades in under 1800-talet så vi ska nog inte sätta alltför stor tillit till dem som källa för hedniska sedvänjor.
Att landskapslagarna innehåller notiser betyder inte på något vis att det behöver varit vanligt, jag menar vi har lagar mot mord idag också men det betyder inte att det på något sätt är vanligt förekommande eller accepterat under tidigare århundraden.

Det finns människor än i dag som överger sina barn av olika skäl, men dessa är väl väldigt sällan rent ekonomiska (nu menar jag barn som lämnas i gångtunnlar och liknande, inte adoptioner).

– Synen på när ett foster blev ett barn förändrades i grunden när Sverige förvandlades från ett hedniskt samhälle till ett kristet, berättar arkeologen Lotta Mejsholm som i sin forskning fördjupat sig i frågan om barnets människovärdighet.

I det vikingatida samhället ansågs det vara okej att sätta ut nyfödda barn i skogen, om de inte redan ammats. Fram till den punkt då de fördes till bröstet ansågs de fortfarande vara ett foster, utan samma rättigheter som en människa, berättar Lotta Mejsholm.

Kyrkan hade en helt annan syn på detta, och menade tvärtemot att det var en större synd att dräpa ett nyfött och odöpt barn än ett döpt.

Vetenskapsradion Historia berättar de ljusskygga barnutsättningarnas historia och spårar dagens syn på aborter till den tid då Sverige blev kristet.

Vad jag ställer mig frågande till är den uppfattningen att det var "okej att sätta ut nyfödda barn i skogen" under vikingatiden men inte senare och jag undrar var denna uppfattning kommer ifrån.

/Camilla