Författare Ämne: Samiske toponymer i Sverige  (läst 98272 gånger)

Utloggad Lappoid

  • Stammis
  • Antal inlägg: 354
Samiske toponymer i Sverige
« skrivet: juli 20, 2007, 12:31 »
Flyttet fra annen tråd:

På svenske kartverket er det gode søkefunksjoner, jeg vet at sørsamiske fjellnavn ofte inneholder ordene "tjå" og gjorde et søk på som begynner på "tjå", resultatet var interessant.

I indre nordlige Norrland var navnet forholdsvis godt representert, ingen overraskelser der, de fleste navn kan der nok trygt påstås å være samiske eller av samisk opprinnelse.

Deretter i fjellene på svensk side rett øst for Sør-Trøndelag og sydvestligste Norrland så finnes det to sør-samiske fjellnavn i Åre kommune, Jämtland:

Tjåeriebaektie
Tjåervientjahke

Dette er det sydligste vi finner av helt klart samiske navn som begynner på "tjå", lenger syd opptrer disse tre svenske stedsnavnet, jeg er ikke noe fantom på svensk, hva betyr "tjå" og "tjåk" på svenska eller lokale dialekter?

Tjåksbäcken i Ludvika kommune, Dalarna
Tjåksudden i Ludvika kommune, Dalarna
Tjåberget i Orsa kommune, Dalarna

Jeg prøvde også andre varianter, som f.eks "tjä" som var spredt hovedsaklig på østkysten og noe inn i landet, her viste det seg at "tjäck" kun finns ifølge kartsøkeren i Arvidsjaur kommune i Norrbotten og i et toponym Tjäckelviken, på kartet er denne lille viken rett nedenfor Gårdberget i Härnösand kommune i Västernorrland.

Uansett, samiske stedsnavn fins ivertfall i Sverige helt til sydvestligste Norrland.

Lappoid

Utloggad Lappoid

  • Stammis
  • Antal inlägg: 354
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #1 skrivet: juli 20, 2007, 14:21 »
Ifølge svenske kartverket fins det også samiske topopnymer i nord-vestlige Svealand, nærmere bestemt i Dalarna.

Eksempel fjellene:

Pråahta i Älvdalen i Dalarna.
Onne Gealda i Älvdalen i Dalarna.

Lappoid

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #2 skrivet: juli 20, 2007, 21:27 »
Man bör ha klart för sig att de samiska toponymerna i södra fjällvärlden är inlagda på kartorna de allra sista åren av politiska korrekthetsskäl. Deras bevisvärde är väl ungefär jämförbart med "Björkliden", "Riksgränsen" och "Treriksröset" när det gäller gamla svenska toponymer i Torne lappmark.
Jag vet f ö att det har orsakat mycken irritation bland t ex fjällräddare att många av namnen på kartorna numera är helt okända för lokalbefolkningen.

När det gäller äldre namnformer är det bättre att gå via SOFI:

http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/socken1.htm

Det finns ett svenskt dialektalt ord tjå som betyder ungefär 'plåga' och och ett verb tjåka 'släpa'.

Utloggad Lappoid

  • Stammis
  • Antal inlägg: 354
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #3 skrivet: juli 21, 2007, 01:04 »
Deras bevisvärde är väl ungefär jämförbart med "Björkliden", "Riksgränsen" och "Treriksröset" när det gäller gamla svenska toponymer i Torne lappmark.

Hvis man i diskusjonen har mer fag og mindre politikk for øye så bør studere forskningsmaterialet som eksisterer på sørsamiske stedsnavn i sydlige Lappland, Jämtland og Härjedalen på svensk side og sydlige Nordland, Trøndelag og Hedmark på norsk side. Det er fins en rekke sørsamiske toponymer som er gamle innlånd fra nå utdødde nordiske språk, noen er riktig gamle og er datert med linguistiske metoder til senest på 500 tallet. Denne forskningen baserer seg på både svenske og norske skriftlige kilder og materialet går helt tilbake til 1600 tallet i Sverige og fra ca 1720 i Norge. Dette sammen med de tidligste historiske kildene om "finner" i disse områdene har derfor trolig en sammenheng. Et annet viktig moment, når man sammenlikner det tidligste materialet og kartverker ivertfall i Norge fra 1883 er en aktiv politikk ved å søke å unngå samiske navn dels ved oversettelse til norsk dels ved simpel utelattelse, en skal vel ikke se bort ifra at dette også skjedde i Sverige.

I disse tidligste kildene finner man også at svenske bønder har assimilert sørsamiske toponymer, for eksempel dalen Särvan halvannen mil fra Hede i Härjedalen har helt klart samisk opprinnelse, sarve er sørsamisk for elg, altså "elgdalen", navnet dukker opp i kildemateriale fra 1646 hvor to samer møter opp for å få sine "frihetsbrev" fornyet. Lenger sydøst har man også fra 1646 stedet Walman som kommer fra sørsamiske vealma stilleflytende del av elv.

Hvis noen arkeologspirer ønsker å lese mer om dette så kan dere lese kilden for det jeg har redegjort for ovenfor.

Knut Bergsland (1914-1998), Prof. Finsk-Ugrisk språkvitenskap Universitetet i Oslo,  "Bidrag til sydsamenes historie" 1999 Senter for Samiske Studier, Universitetet i Tromsø, Norge. Heftet er ennå tilgjengelig og kan bestilles over internett derfra.

Lappoid

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #4 skrivet: juli 21, 2007, 12:37 »
Jag känner väl till de namn du talar om och som innehåller lånord från urnordiskan, typ Fell- i stället för Fiall-. De kan enligt daterade runinskrifter knappast vara yngre än 500-talet. De sydligaste exempel jag vet om ligger i Tröndelag.

Särvan är f ö inte en dal utan en flod, den äldsta kända formen är Serva som väl i och för sig skulle kunna komma från sydsamiska sarve, men väl lika gärna från det svenska fisknamnet sarv.

Utloggad Måns Sjöberg

  • Stammis
  • Antal inlägg: 210
    • Watercolor painting
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #5 skrivet: juli 21, 2007, 14:40 »
Kan man verkligen använda brytningen i fiall för datering? Islänningarna har både fell och fjall, med lite olika betydelser.

Utloggad Lappoid

  • Stammis
  • Antal inlägg: 354
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #6 skrivet: juli 21, 2007, 19:15 »
Särvan är f ö inte en dal utan en flod, den äldsta kända formen är Serva som väl i och för sig skulle kunna komma från sydsamiska sarve, men väl lika gärna från det svenska fisknamnet sarv.

Ut fra lokaliseringen av Särvan så er det vel heller lite trolig at den varmeelskende fiskearten Sarv (karpefamilien) skulle trives i denne høyden.

Lappoid

Utloggad Herulen

  • Veteran
  • Antal inlägg: 624
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #7 skrivet: juli 21, 2007, 21:44 »
Som en novis i sakfrågorna vill man ju gärna ha lite vetenskapliga belägg för påståendena i denna debatt. Exakt vad är bevisvart i det ni talar om här? Det skulle jag gärna vilja veta.

Utloggad Måns Sjöberg

  • Stammis
  • Antal inlägg: 210
    • Watercolor painting
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #8 skrivet: juli 22, 2007, 08:01 »
Kan du säga mer exakt vad du vill ha referenser till? Min radda med tänkbara substratord är ord som anges ha outrett ursprung i Elias Wessens kortfattade etymologiska ordbok Våra ord - deras uttal och ursprung, andra omarbetade upplagan från 1988. Jag har inte grävt djupare än så.

Utloggad Lappoid

  • Stammis
  • Antal inlägg: 354
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #9 skrivet: juli 22, 2007, 17:16 »
Som en novis i sakfrågorna vill man ju gärna ha lite vetenskapliga belägg för påståendena i denna debatt. Exakt vad är bevisvart i det ni talar om här? Det skulle jag gärna vilja veta.

Jeg er ikke linguistiker og jeg kan heller ikke legge ut den fullstendige kilden på dette, jeg kan ikke annet enn å vise til kilden og gjøre noen korte utrag fra kilden.

1. Innlån elven Muoffie (i Mo i Rana, Nordland, Norge) som synes å kunne dateres til 500 e.kr.

2. Innlån elven Upmeje (Ume elv, Sverige) innlånt før den nordiske forlengelse av vokalen i første stavelse som visstnok fant sted en gang i middelalderen.

3. Innlån til bielven til Upmeje, Vittule innlånt fra nordisk Vindul i middelalder eller vikingtid.

4. Innlån elven Vaapsten-jeanoe lånt fra nordisk Vefsnir (Vefsna, Nordland, Norge) i tidlig middelalder eller vikingtid.

5. Innlån fjellnavn Vaadtijie lånt fra urnordisk Vandia, fra 500 tallet (Vefsen omr)

6. Innlån fjellnavn Gaebpie lånt fra gammelnorsk eller urnordisk Kamb eller Kamba (Bindalsområde, Norge).

7. Innlånn vann Laajroen-jaevrie lånt fra urnordisk Laira. (Bindalsområde, Norge)

8. Innlån haug Aajmehttaelie lånt fra urdnordisk Haima-dala (Heimdalshaugen, Namdal).

9. Innlån elv Laakese lånt fra fra nordisk Lagur eller Laguz innlånt ikke senere enn 800 e.kr (Namsen, Norge).

Dette for holde for nå, men som utraget viser så kan linguistikerne datere samiske stedsnavn innlånt fra nordisk fra lang tid tilbake. Det er også eksempler på norske og svenske stedsnavn som har sin opprinnelse i samisk enten i ordlyd eller i oversettelse, det fins til og med eksempler på stedsnavn som er lånt inn fra nordisk i gammeltid til samisk og som senere er blitt lånt over til norsk igjen.

Lappoid



Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #10 skrivet: juli 22, 2007, 20:34 »
Ut fra lokaliseringen av Särvan så er det vel heller lite trolig at den varmeelskende fiskearten Sarv (karpefamilien) skulle trives i denne høyden.

Det gör den säkert inte, men man måste vara försiktig i sådana sammanhang eftersom namn tenderar att betyda olika saker i olika områden. "Årta" (Anas querquedula) betyder t ex Kricka (Anas crecca) i norrländska ortnamn och "kattuggla" betyder i princip vilken uggla som helst utom kattuggla.


Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #11 skrivet: juli 27, 2007, 15:19 »
Mange takk "Lappoid"
for Dine mange og interessante innlegg.
Vill bidra med bl.a. följande:
I Jämtland/Härjedalen finns många samiska ortnamn. 268 träffar på sofi.se för Jämtlands län.
Några exempel på samiska ortnamn i Härjedalen och Østerdalen-Trøndelag, som Knut Begsland tagit fram: Särvsjö. Det samiska huvudnamnet är Sarve (dalgången omkring Särfån), som betyder älg.. Det svenska namnet Särvfjället har härletts från namnen Särvsjö och Särvan (alltså i sista hand från det samiska Sarve). Från detta område blev "lappar och lösfinnar" fördrivna med sina renar av bönderna i mitten på 1600-talet. Älvnamnet Valmen, insjönamnet Valmen och Valmåsen  kommer av det samiska Vealma (veällma) som betyder "sel, lugnvatten". Nordväst om Skarvarna, som enligt kartläggning år 1688 var gräns för Funäsdalens område (bl a inklusive Vivallen), fanns enligt upplysningar av samer till Gustav Hessellbrink och Björn Collinder ett gammalt lappskatteland vid namn Skarnja, som betyder djup trång dalgång mellan fjäll.

Vijlåelkientjahke = Brödraaxelfjället, Lill-Stendalssfjället ligger väster om Vålådalen.
Välliste = Kantfjäll i öster, efter Vålådalsvägen. Majålke, ett fjällmassiv i nordvästra Härjedalen.

Om Heimdalhaugen, Mitt-Namdalens högsta fjäll, säger Knut Bergsland:
"Den samiske forma Aajmehtalie, "Aimetal" går tilbake på på Haim- eller Haimadala, lånt fra nordisk føre vikingtida, liksom det samiske navnet på Namsen. Ved Heimdalhaugen gjekk grensa for den gamle busetnaden i indre Namdalen ... Innover fra Heimdalhaugen var det "finnnmark" med offerplass på Gudfjelløya (Tjåehkere) som sentrum."
I Sørli och Lierne har man funnit flera samiska offerplatser. Området är fullt av samiska ortnamn eller namn med samiskt ursprung. Tunnsjøen (Tonsie), Børgefjell (som troligen kommer av samisk "borga" = snøfokk, borgádit säger man också om när renen røyter, skiftar hår, liksom Borgafjäll - jag är inte överens med Bergsland som menar att Børge/Borga är norrönt lån, jfr. Borgafjäll på svensk sida) , Jetnamklumpen -  norsk för "Jitneme" = snötäckt område,  Nursfjell, Dærgarfjell, Jåma, Majavatn " Maajehjavrie" som har namn efter Maajeh-tjahke = fjället med vid utsyn. Osv.

Návdi

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #12 skrivet: juli 27, 2007, 15:29 »
Ångermanälven heter på sydsamiska helt enkelt Jeänoe eller Jiennoe. Det är detsamma som nordsamiskans Deatnu = Storälv eller Moderälv - namnen går tillbaka på ordet för mor på samiska:
nords. eadni, sydsamisk ietnie (Vilhelmina) sydsamisk (och Varangerdialekt!) jienne. Kvasinamnen för Deatnu på norska är Tana och på finska Teno.

Norbert Strade nämner i "Möten i gränsland" att det är stora vanskligheter med att återföra flera
ortnamn i Dalarna på skandinaviskt ursprung. Ett av de namnen är Horrmunden. 
Sollerön kallas av lokalbefolkningen bara "Soll" eller "Sold". Namnet är mycket gammalt och flera osannolika förklaringar har framförts, som t.ex. att namnet har med vikingsk soldyrkan att göra.
Ö heter "suolu" på nordsamiska  (akk./gen. "sullo"). På sydsamiska heter ö "sååle" (Vilhelmina-Vefsen "soole" - som skriver svenskt å-ljud med "o" så som i nordsamisk); vilket ligger mycket nära den äldsta skrivningen "Sool" (uttalat långt "å"). På ön finns fynd efter stenålders-bosättning -  ca 6000 år BP. Man kan också undra om inte namnet Våmsjön (Våmån, Våmhus) har samiskt ursprung. Man har försökt förklara "Våm" med att sjön skulle likna en våm. Kanske det skulle gå  bättre med ett hjärta. Namnet Våmsjön påminner i alla fall starkt om Vojmsjön.Vojmsjön heter på sydsamiska (umesamiska) Våajmoenjávrrie. "Våajmoe" = hjärta (på nordsamiska "váibmu"). "Våajmoe" / váibmu används också i betydelsen "ande, känsla". 
Namn på Ore- (som Oresjön) kan också ha förbindelse med sydsamiskans horroe = varde, rös och
nordsam. urra (nom.), ura (akk.gen.) - u uttalas o. Förekommer också i Oredakke/Uredakke, namn på fjäll i Frostviken.
Här vill jag betona att det finns icke några skarpa gränser mellan de samiska dialekterna. Det är i stället fråga om en kontinuerlig flytande övergång dialekterna emellan. Den umesamiska dialekten är ett gott exempel på detta.


Návdi

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #13 skrivet: juli 27, 2007, 15:42 »
I Fulufjäll, Dalarna finns en nästan cirkelformad stenvall som kallas Altarringen. Slutna stenringar, ovala öppna stenringar eller hästskoformade anläggningar finns från Telemark, Hedmark i Norge och Dalarna i Sverige till Nordnorge, Kolahalvön och Karelen. De finns uppe i fjällen som t.ex. Altarringen, Altarvarri och nere vid kusten till exempel på Stora Fjäderägg i Bottenviken eller på Varangerhalvön i Nordnorge. Efter hela den fjällryggen mellan Sverige och Norge finner man speciella hästsko- och cirkelformade anläggningar som är uppbyggda av platta stenar. En seite har troligen stått i mitten. I offerringar på Ceavccageađgi är det uppbyggda kullar med mycket organiskt material, ett tecken på offringar. Under min tid som "museumsbestyrer" vid Várjjat Sámi Musea blev jag kontaktad av arkeoastronom Curt Roslund vid Göteborgs Universitet, som ville komma och undersöka offerringarna, Transtenen och andra liknande uppresta stenar. Han - och jag - menade att de kunde ha något att göra med den samiska stjärnhimlen, offerringarna då med en planets upp och nedgång, eftersom de ofta förekommer parvis på visst avstånd från varandra. P.g.a. sjukdom blev det inte mer av det projektet. 
Namn på Áldá- och Álddár-  (alltså i skandinavisk skrivning Alta- och Altar-; observera att "dd" i Álddár uttalas som "tt") är helt säkert av samiskt ursprung. Sådana namn finns över hela det samiska området och är namn på heliga platser av större betydelse. Det mest kända torde vara Áldá / Alta i Finnmark, där också det mest betydelsfulla hällristningsfältet finns. En annan sådan Basse Áldá (Helig Áldá) är Nämforsen. Också en bild på sydsamiska trummor som kallats Väralden olmmai, översatt till "Världens man" (!) torde ha sitt ursprung i  Áldá. Det ursprungliga samiska namnet har då varit Várálddánolmmái = Berg Áldá Följeslagaren (olmmái betyder inte bara "man"!), dvs en sieidi på berget.
Návdi

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #14 skrivet: juli 27, 2007, 16:14 »
Ortnamn med "Lapp-", "Altar-" och "Troll-" är ofta knutna till samisk närvaro, liksom äldre ortnamn på "Finn-", speciellt på norsk sida. Samtliga trollnamn som finns i Västmanland och södra Dalarna ligger mellan olika lapportnamn.  T.ex. finns ett Trollberget öster om sjön Långsvan i Gunnilbo socken. Ett intressant trollnamn är det som ligger mellan Lappkällan vid forna landsvägen Kopparbergsvägen efter Långheden i Västerfärnebo socken och Lapphällarna nordväst om Sala. Hundra meter öster om Myggsjön ligger en blockstensgrotta med namnet Trollkyrkan. Många fler exempel finns. 
I Sundbornsmossen, Stora Kopparbergs socken har man funnit en meterhög träfigur som är pollendaterad till vikingatid. Träfiguren påträffades tillsammans med hår och klövar från älg eller ren. Detta är ett samiskt offerplatsfynd och träfiguren en samisk vearro-muorra = offerträ.

I Namdalen känner man till flera samiska offerplasser. Den mest kända är offerplasten på Gudfjelløya i Tunnsjøen (Tonsie), Røyrvik kommun.I Røyrvik kommun finns också ett samiskt offerfjäll som kallas «Trollmora», på sørsamisk Rovhtege.  Det ursprungliga namnet på fjället som har två  runda toppar kan ha varit Rovtjidtjieh.  Tjidtjie är det sydsamiska ordet for mamma, också brukt om kvinnobröst (nordsam. čiččit). Jfr. Tjitjak, Árjjatluovvi/Arjeplog.

Zachrisson beskriver i Möten i Gränsland "Finntjønnan" i Budalsfjella, Sør-Trøndelag, som är en av de få offerplatserna i Mellan-Skandinavien som har varit möjlig att datera. Där finns två ringformade vallar. Stora stycken horn av ren eller älg i den ena har daterats till 720-890 e.Kr.
Návdi

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #15 skrivet: juli 27, 2007, 16:47 »
Bures "Lappoid" !
Apropå Umeå ...
Är det Bergsland Du citerar ?
Umeå har med stor sannolikhet samiskt ursprung - jfr. Umba på Guoládat (Kola). På nordsamiska Upmi/Ubmi, sydsamiska Upmeje, umesamiska Ubmeje. Jfr. Ubmeje tjeälddie (Umbyns sameby). Finskans Uumaja är sekundärt. Upmi/Ubmi är svårförklarligt, men -je kommer av jeanoe = älv. Hur förklarar Bergsland namnet ?
Att "vaapste" i Vaapsten-jeanoe skulle vara inlån från nordisk tror jag inte heller på.
Om jag inte minns fel förklarar Bergsland "Vefsnir" med att det skulle ha något att göra med getingar (veps). Det är icke hållbart.
Har förresten haft glädjen att möta Bergsland. Vi blev en del osamd - men på ett trevligt sätt...
Návdi

Utloggad Lappoid

  • Stammis
  • Antal inlägg: 354
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #16 skrivet: juli 27, 2007, 18:12 »
Sollerön kallas av lokalbefolkningen bara "Soll" eller "Sold". Namnet är mycket gammalt och flera osannolika förklaringar har framförts, som t.ex. att namnet har med vikingsk soldyrkan att göra.
Ö heter "suolu" på nordsamiska  (akk./gen. "sullo"). På sydsamiska heter ö "sååle" (Vilhelmina-Vefsen "soole" - som skriver svenskt å-ljud med "o" så som i nordsamisk); vilket ligger mycket nära den äldsta skrivningen "Sool" (uttalat långt "å").

Ifølge Aikio 2004 er nordsamiske sáll- (Sállan, Sállam, Sállir) et substrat ord som beskriver stor øy i sjø i samisk, og er trolig også beslektet med samiske suolu (øy), finske (arkaiske) salo (stor øy) og baltiske salá (øy), men dette ordet hører ikke hjemme hverken i uralsk eller indo-europeisk og kan være et gammel substratord som har dekket et større område eller har blitt innlånt til annet språk etter at det ble tatt opp som substrat ord.

Lappoid

Utloggad Lappoid

  • Stammis
  • Antal inlägg: 354
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #17 skrivet: juli 27, 2007, 18:22 »
Hur förklarar Bergsland namnet ?

Det er Bergsland jeg siterer, han går ikke så mye inn på detaljene i Bidrag til Sydsamenes historie (1999) og referer til et tidligere verk Sørsamenes historie språklig belyst (1987), men det han skriver om Ume elv er (s 19):

Hovedelven, på lokal svensk Uma, samme navn som på byen Umeå, er på samisk kjent fra omkring 1840 av som Upmeje, lånt før den nordiske forlengelsen av vokalen i første stavelse, som visstnok fant sted en gang i middelalderen.

Lappoid

Utloggad Lappoid

  • Stammis
  • Antal inlägg: 354
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #18 skrivet: juli 27, 2007, 18:31 »
Návdi

Jeg anbefaler deg å prøve navnsøket til svenske kartverket. forsøk å søke på terrengnavn som begynner på "lapp" for hele Dalarna län, det kommer opp en mengde navn. Da jeg søkte på dette ga det følgende resultater (geografisk spredning fins også på kartet):

 Namn Län Kommun Namntyp
1 Lapp-Britta Dalarnas län Falun Fornlämning
2 Lapp-Lisa Dalarnas län Smedjebacken Naturobjekt
3 Lappargropen Dalarnas län Mora Fornlämning
4 Lappberget Dalarnas län Avesta Naturobjekt
5 Lappberget Dalarnas län Avesta Naturobjekt
6 Lappberget Dalarnas län Hedemora Naturobjekt
7 Lappberget Dalarnas län Leksand Naturobjekt
8 Lappberget Dalarnas län Smedjebacken Naturobjekt
9 Lappbobacken Dalarnas län Säter Naturobjekt
10 Lappbrändan Dalarnas län Ludvika Naturobjekt
11 Lappbäcken Dalarnas län Smedjebacken Naturobjekt
12 Lappdammen Dalarnas län Hedemora Naturobjekt
13 Lappfallet Dalarnas län Smedjebacken Naturobjekt
14 Lappgrådan Dalarnas län Malung Naturobjekt
15 Lappheden Dalarnas län Rättvik Naturobjekt
16 Lappheden Dalarnas län Rättvik Naturobjekt
17 Lappheden Dalarnas län Smedjebacken Naturobjekt
18 Lappheden Dalarnas län Vansbro Bebyggelse
19 Lappholarna Dalarnas län Leksand Naturobjekt
20 Lappholmen Dalarnas län Falun Naturobjekt
21 Lapphon Dalarnas län Falun Fornlämning
22 Lapphällan Dalarnas län Malung Naturobjekt
23 Lapphällan Dalarnas län Vansbro Fornlämning
24 Lapphällarna Dalarnas län Avesta Naturobjekt
25 Lapphällarna Dalarnas län Hedemora Naturobjekt
26 Lapphällarna Dalarnas län Hedemora Naturobjekt
27 Lapphällarna Dalarnas län Smedjebacken Naturobjekt
28 Lapphällen Dalarnas län Falun Naturobjekt
29 Lappkittjärnen Dalarnas län Mora Naturobjekt
30 Lappkojudden Dalarnas län Vansbro Naturobjekt
31 Lappkullen Dalarnas län Smedjebacken Naturobjekt
32 Lappkällan Dalarnas län Borlänge Fornlämning
33 Lappkällan Dalarnas län Gagnef Fornlämning
34 Lappmarken Dalarnas län Avesta Bebyggelse
35 Lappmyr Dalarnas län Falun Naturobjekt
36 Lappmyran Dalarnas län Falun Naturobjekt
37 Lappmyran Dalarnas län Falun Naturobjekt
38 Lappmyran Dalarnas län Gagnef Naturobjekt
39 Lappmyran Dalarnas län Hedemora Naturobjekt
40 Lappmyran Dalarnas län Hedemora Naturobjekt
41 Lappmyran Dalarnas län Leksand Naturobjekt
42 Lappmyran Dalarnas län Leksand Naturobjekt
43 Lappmyran Dalarnas län Säter Naturobjekt
44 Lappmyren Dalarnas län Falun Naturobjekt
45 Lappmyren Dalarnas län Orsa Naturobjekt
46 Lapporten Dalarnas län Orsa Naturobjekt
47 Lappsarå Dalarnas län Malung Naturobjekt
48 Lappstaudden Dalarnas län Falun Naturobjekt
49 Lappstaviken Dalarnas län Falun Naturobjekt
50 Lappstreken Dalarnas län Rättvik Naturobjekt
51 Lappsveden Dalarnas län Falun Naturobjekt
52 Lapptjärnen Dalarnas län Ludvika Naturobjekt
53 Lapptjärnen Dalarnas län Mora Naturobjekt
54 Lapptjärnen Dalarnas län Smedjebacken Naturobjekt
55 Lapptjärnen Dalarnas län Älvdalen Naturobjekt
56 Lapptjärnsmyran Dalarnas län Ludvika Naturobjekt
57 Lapptäppan Dalarnas län Smedjebacken Bebyggelse
58 Lappudden Dalarnas län Rättvik Naturobjekt
59 Lappudden Dalarnas län Säter Naturobjekt
60 Lappvallen Dalarnas län Älvdalen Naturobjekt
61 Lappåsen Dalarnas län Ludvika Naturobjekt

Utloggad Lappoid

  • Stammis
  • Antal inlägg: 354
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #19 skrivet: juli 27, 2007, 18:33 »
Hvilke andre tolkninger på svensk og svenske dialekter er mulig for alle disse 61 treffene, det ser ut som toponymer "Lapp" assosieres i hovedsak med naturobjekter som f.eks små tjern, myrer, bakker og odder.

Lappoid

Svenske kartverket navnsøk og karter http://www2.lantmateriet.se/ksos/index.html