Författare Ämne: Runstenar i kyrkor  (läst 23351 gånger)

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Runstenar i kyrkor
« skrivet: juli 17, 2004, 11:14 »
Hej

Varför har det påträffats så många runstenar i kyrkor? Är orsaken den enkla att de var platta, bra stenar som lämpade sig för kyrkobygge eller finns det en djupare bakomliggande orsak?

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad barzam

  • Medlem
  • Antal inlägg: 22
Runstenar i kyrkor
« Svar #1 skrivet: juli 18, 2004, 14:43 »
Kan inte orsaken vara precis den motsatta, att eftersom stenarna var så bra att bygga med så satte man in dem, men med inskriften innåt, och därför har stenarna bevarats i högre grad inmurade i kyrkväggar.

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Runstenar i kyrkor
« Svar #2 skrivet: juli 18, 2004, 15:32 »
Det brukar väl vara tvärtom, dvs att inskriften ofta är vänd utåt och upptäcks när kyrkan restaureras? Om skriften var vänd innåt skulle ju inte runstenen upptäckas alls eftersom den skulle te sig som en sten bland alla andra.

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad Peppe

  • Medlem
  • Antal inlägg: 80
    • AHIMKAR
Runstenar i kyrkor
« Svar #3 skrivet: augusti 18, 2004, 15:21 »
Det finns välflera hypoteser om runstenar i kyrkor. En som jag finner intressant går ut på att runstenens sekundära placering i eller vid kyrkobyggnaden representerar ett hävdande av tradition bakåt i tiden.

Många av de tidiga kyrkorna verkar ju kunna knytas till lokala storgårdar,något som också förefaller gälla för runstenarna på många håll. Man skulle då kunna se runstenens placering i kyrkan som ett hävdande av herraväldets kontinuitet, bundet till storgården.

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Runstenar i kyrkor
« Svar #4 skrivet: augusti 18, 2004, 18:45 »
En annan intressant hypotes är att stenarna inte alls är sekundärt placerade vid kyrkan utan stod där när en träkyrka fanns på platsen för att sedan muras in i den nya stenkyrkan.

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad Sibiriska tigern

  • Stammis
  • Antal inlägg: 112
Runstenar i kyrkor
« Svar #5 skrivet: augusti 18, 2004, 22:42 »
Finns det uppgifter vilken tidsperiod kyrkorna byggdes - är det 1500-tal, före luterska läran ?
Warning: allt är rätt men jag kanske inte har skrivit ner det korrekt!

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Runstenar i kyrkor
« Svar #6 skrivet: augusti 19, 2004, 00:12 »
Kyrkor med runstenar i är ofta tidigare, 1100- eller 1200-tal.

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad Sibiriska tigern

  • Stammis
  • Antal inlägg: 112
Runstenar i kyrkor
« Svar #7 skrivet: augusti 25, 2004, 19:19 »
Vad är det som säger att det inte rör sig om en destruktiv handling, att de betraktades som semi-hedniska, och att man ville förstöra dem?
Warning: allt är rätt men jag kanske inte har skrivit ner det korrekt!

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Runstenar i kyrkor
« Svar #8 skrivet: augusti 26, 2004, 12:57 »
Problemet är att många stenar är mer eller mindre kompletta. Man borde rimligtvis förstöra stenen helt och hållet om målet är att "besegra" något hedniskt? Vad i stenarna gör dem hedniska?
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad Sibiriska tigern

  • Stammis
  • Antal inlägg: 112
Runstenar i kyrkor
« Svar #9 skrivet: augusti 30, 2004, 16:39 »
I mina tankar fanns visserligen fenomen som idkades norröver, och jag kanske även är för långsökt om jag jämför stensättningar i järnåldersgravar fram till vikingatid med fenomenet runstenar?
Warning: allt är rätt men jag kanske inte har skrivit ner det korrekt!

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Runstenar i kyrkor
« Svar #10 skrivet: augusti 30, 2004, 16:43 »
De har ju något gemensamt på det sättet att både stensättningar och runstenar har med döden att göra, men utöver det har jag svårt att sen några samband. Varför fortsatte i såna fall runstensresandet även när man slutat använda sig av det hedniska gravskicket?

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad Sibiriska tigern

  • Stammis
  • Antal inlägg: 112
Runstenar i kyrkor
« Svar #11 skrivet: september 01, 2004, 00:31 »
fast runstenar förekommer väl också tillsammans med större monument. Dessa runstenar kan visserligen vara resta på redan befintlig plats där stenmonument funnits, men jag tycker det signalerar att  man därav kan ha haft en hednisk syn. Jag har dock stött på ett fall från 1589 där man tolkar stensättningar som hedniska (hunnernas och goternas samlingsplats). Det är visserligen 500 år senare och kan vara en egen uppfattning host författaren. [Jmf. för det specifika fallet tolkning av stenmonument "A Votive Deposit from Arlösa, Southern Sweden"; Berta Stjernquist]
Warning: allt är rätt men jag kanske inte har skrivit ner det korrekt!

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Runstenar i kyrkor
« Svar #12 skrivet: september 01, 2004, 09:39 »
Jag är inte säker på vad du menar med "stensättnignar" men gravformen är nästan uteslutande hednisk eller du kanske menade någonting annat (dommarring, skeppssättning, tingsplats?)?  Vad för "större monument" syftar du på?
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad Sibiriska tigern

  • Stammis
  • Antal inlägg: 112
Runstenar i kyrkor
« Svar #13 skrivet: september 01, 2004, 19:29 »
med monument/stensättningar menar jag typ skeppssättningar.

Det jag menar huvudsakligen är att jag tror man försökte förstöra dem. Orsaken häri är oviss. Ett synsätt som jag har är att de uppfattades som hedniska, men jag har även tänkt att det kan vara ett resultat ifrån konflikter mellan rivaliserande ätter. Med den senare förklaringen tycker jag mig ha förståelse varför man [enligt min mening] förstörde och gömde undan dem - för att förskansa sig markområden.

[Kanske var man fräck nog och sprang omkring på nätterna och krympte andra ätters råmärken för att expandera sina egna marker ... :-)]

Just nu är jag inte tillräckligt insatt för man skulle behöva orientera sig i vilken kontext olika stenar är placerade i (i stensättning, invid gravar, ute i ödemark, o.s.v.) och dess runtext. Eller känner man till något karaktäristiskt, även om det är svårt att avgöra stenens ursprungliga placering?
Warning: allt är rätt men jag kanske inte har skrivit ner det korrekt!

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Runstenar i kyrkor
« Svar #14 skrivet: september 01, 2004, 20:14 »
Vad jag vet så är det ovanligt att runstenar återfinns vid skeppssättningar. De brukar, förutom i kyrkomiljöer, stå vid gamla väger eller vid vikingatida gravfällt. En vanlig ramsa på de vikingatida runstenarna är varianter av "Gud och guds moder hjälpe hans ande och själ".

Varför mura in en annans ätts runstenar i sin egen kyrka mde framsidan utåt så att alla kan se?

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad Sibiriska tigern

  • Stammis
  • Antal inlägg: 112
Runstenar i kyrkor
« Svar #15 skrivet: september 01, 2004, 21:14 »
kan man verkligen generalisera så? Är det inte ett resultat av att kyrkan totalrenoverats en ggr i tiden - som motargument kan man fråga sig hur många som är inåtvända? Hur förklarar du att det förekommer fragmentariska ("sönderslagna") examplar i andra sammanhang?

:-)
Warning: allt är rätt men jag kanske inte har skrivit ner det korrekt!

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Runstenar i kyrkor
« Svar #16 skrivet: september 01, 2004, 21:23 »
Kyrkorna var inte kalkade från början vilket betyder att stenarna syntes för besökarna. Hur många som är innåtvända är ju svårt att spekulera om, det kan finnas massor samtidigt som de kan vara mycket få. Det ända sättet att få reda på det är att riva kyrkan och det är ju inte rätt väg att gå. Vi får helt enkelt utgå ifrån de som faktiskt syns.

Att vissa är mer eller mindre sönderslagna kan vara för att få dem att passa in i kostruktionen. Sen finns ju faktiskt fall där stenar murats in i delar av kyrkan som byggts senare (t ex 1400-tal) och då är det nog troligare att man murat in runstenen som vilken sten som helst, de har förlorat sin betydelse eller så är runslingan så sliten att det inte har märkts.

Men visst, de kan vara inmurade av andra anledningar, men jag har svårt att tro att anledningen skulle vara att de var hedniska, detta för att det ofta var samma ätter som reste stenarna som byggde kyrkorna. Varför mura in sina egna kristna runstenar av andledningen att de är hedniska eller semi-hedniska? :)

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad Reuterdahl

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 796
  • Arkeolog, Länsstyrelsen i Östergötlands län
    • Testimony of the spade
Man kan tänka sig fler ingångar
« Svar #17 skrivet: september 24, 2004, 12:36 »
Det finns ett antal stenar som eventuellt skulle kunna anses vara gjorda för kyrkan. En sådan tanke finns rörande runstenar gjorda av  t ex sandsten. Det finns andra runstenar som inte passar in bland dom vanliga runstenarna, som tex har mindre runor (i storlek) eller som har flera parallella rader av runor.

I övrigt kan man se att det finns flera officiella eller sanktionerade inskrifter i kyrkorna gjorda under tidig medeltid. Allt från invigningsskrifter till gravhällar med runor.

Om man till detta lägger att de flesta runstenar har en kristen eller protokristen karaktär är det kanske inte så lustigt att man valt att inkorporera inskrifterna i kyrkolokalen. Man kan se det som en form av kontinuitetstänkande. Min kristna far skall också ha sin plats i kyrkan liksom jag en dag etc...

Man kan också koppla det med tankar rörande att runstenar skall ha stått/blivit resta eller lagda vid tidigare stavkyrkor och att runstenarna liksom stavkyrkans plankor har inkoroprerats i den nya kyrkan, med t ex en tanke som att guds hus måste åter föras in i guds hus.

Reuterdahl
Archaeology is taxes well spent!

Utloggad Sibiriska tigern

  • Stammis
  • Antal inlägg: 112
Runstenar i kyrkor
« Svar #18 skrivet: september 25, 2004, 20:11 »
Brukar det finnas gravar i kyrkan?

Hur förklarar ni runstenarna som är roterade, upp och ner, o.s.v. (Nu känner jag bara till två fall.) :-)
Warning: allt är rätt men jag kanske inte har skrivit ner det korrekt!

Utloggad Reuterdahl

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 796
  • Arkeolog, Länsstyrelsen i Östergötlands län
    • Testimony of the spade
Runstenar i kyrkor
« Svar #19 skrivet: september 26, 2004, 02:13 »
Brukar det finnas gravar i kyrkan?
Det finns ganska många medeltidakyrkor från Sverige, Norge och Danmark med  gravhällar som bär runinskrifter, det finns dessutom ett antal med både runinskrift och latinsk inskrift, kolla samnordisk runtextdatabas för exempel.

Hur förklarar ni runstenarna som är roterade, upp och ner, o.s.v. (Nu känner jag bara till två fall.)
 Det  finns ett antal runstenar vars närvaro inte helt kan förklaras, en del har sannolikt murats in som mursten (byggnadsmaterial) andra har murats in med en anledning att synas, såvitt jag vet är det ganska få stenar i kyrkor som har ett klart hedniskt innehåll, utan de flesta är enligt formeln NN reste/lade sten efter NN. Gud hjälpe hans/hennes själ, eller annan liknande formel. Utöver dessa betydelser kan man leka med tanken att man murat in stenar för att visa Jesus överhöghet över den hedniska tron eller att vissa runprydda stenar murats in efter devisen kristna runstenar skall muras in i en kristen kyrka. Att de har murats in upp och ned kan tolkas som att den/dom som murat in den in inte kan läsa runor eller att inskriften inte varit viktig ellar att man direkt kalkat över den och därför bara nyttjat en sten med rätt dimension.

Reuterdahl
Archaeology is taxes well spent!