Deprecated: preg_replace(): The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /storage/content/83/155183/arkeologiforum.se/public_html/forum/Sources/Load.php(183) : runtime-created function on line 3 Deprecated: preg_replace(): The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /storage/content/83/155183/arkeologiforum.se/public_html/forum/Sources/Load.php(183) : runtime-created function on line 3 Deprecated: preg_replace(): The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /storage/content/83/155183/arkeologiforum.se/public_html/forum/Sources/Load.php(183) : runtime-created function on line 3 Seminarium 9-10 november - Kulturmiljöinformation och IT

Författare Ämne: Seminarium 9-10 november - Kulturmiljöinformation och IT  (läst 11746 gånger)

Utloggad Selaön

  • Medlem
  • Antal inlägg: 52
Seminarium 9-10 november - Kulturmiljöinformation och IT
« Svar #20 skrivet: november 22, 2005, 20:46 »
Jag var där första dagen och lyssnade på Immo Trinks och Lars-Inge Larsson och deras dragning om geofys. Rätt intressant. I övrigt hade det varit kul att få sitta ner och äta lunchen (prova hålla i tallrik, bestick och glas och samtidigt äta) speciellt med tanke på hur mycket man fick betala.
Hörde en liten fågel kvittra att det var många arbetslösa där, eftersom skogsvårdsstyrelsen hade pengar över i nåt projekt.

Utloggad David

  • Stammis
  • Antal inlägg: 256
Seminarium 9-10 november - Kulturmiljöinformation och IT
« Svar #21 skrivet: november 23, 2005, 10:04 »
Citat från: "Selaön"

Hörde en liten fågel kvittra att det var många arbetslösa där, eftersom skogsvårdsstyrelsen hade pengar över i nåt projekt.


Det stämmer. Ungefär 50 av de 350 besökarna var Gröna jobbare (eller vad det heter).

Utloggad Reuterdahl

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 796
  • Arkeolog, Länsstyrelsen i Östergötlands län
    • Testimony of the spade
Seminarium 9-10 november - Kulturmiljöinformation och IT
« Svar #22 skrivet: november 24, 2005, 08:25 »
Kan hålla med om att luncherna var något problematiska.

Magnus Reuterdahl
Archaeology is taxes well spent!

Utloggad Reuterdahl

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 796
  • Arkeolog, Länsstyrelsen i Östergötlands län
    • Testimony of the spade
Seminarium 9-10 november - Kulturmiljöinformation och IT
« Svar #23 skrivet: november 24, 2005, 16:01 »
[glow=red]LANDSKAPSREKONSTRUKTION SOM METOD FÖR ATT LOKALISERA STENÅLDERSBOPLATSER I LAPPLAND[/glow]

Med hjälp av paleogeografiska metoder har man upptäckt okända stenåldersboplatser kring sjöar som omfattats av sjöstjälpning, till följd av landhöjning efter isens avsmältning. Detta har gett ny och spännande kunskap om Norrlands äldsta stenålder.

[glow=red]Ingela Bergman, Silvermuseet i Arjeplog, Tore Påsse och Leif Andersson, SGU, Göteborg/Lund[/glow]

Metoden att skapa paleogeografiska kartor för att lokalisera boplatser torde gå att nyttja även för andra lämningar.

I Norrland fanns det få kända mesolitiska boplatser, det fanns dock fynd som daterats till mesolitikum men som inte kunnat knytas till boplatser.

De boplatser man kände till var funna vid den recenta kustlinjen, man hade inte funnit några i Norrlands inland. Då landhöjningen är högre vid kusten än inlandet, vilket leder till en sjötippningen västerut, detta borde gälla i sjöar och älvar vilket leder till en täckningseffekt.

Utifrån detta började man undersöka sjöar kring Arjeplog som var orienterade i öst-västligt riktning, dvs sjöar som exponerats för sjösjälpning och täckningseffekter.  Vid undersökningen identifierade man 60 boplatser, av dessa har 16 undersökts närmare och 12 daterats till mesolitikum, den äldsta till drygt 8500 BP.

Boplatserna ligger på impediment omgivna av myrmark. För att identifiera dem myttjades ekologiska beskrivningar av landskapet, dvs pollenprover och därefter markradar. En annan effekt som kan nyttjas i analys arbetet är att det inte endast är de synliga vattenspeglarna som tippar utan också grundvattnet, vilket kan ge spår i landskapet genom försurningar mm.

Man skapade bland annat en strandlinjeförändrings modell och visualiseringsmodeller för att påvisa hur landskapet förändrats.

Effekterna av olika landhöjningar påverkar inte bara norrland utan också de södra och mellersta landskapen. Det vill säga nästan alla sjöar i Sverige har påverkats av denna modell, Stjälpningen kan i vissa fall också ske i nord-sydlig riktning.

Till grund för de paleogeografiska kartorna har modellerna för landhöjningen och de lokala skillnader som upptäckts samt djupdata använts.

Det finns andra stora och dramatiska förändringar som skett i landskapet som går att modellera fram, t ex förändringar av sjöars storlek/utbredning samt hur åar och andra vattendrag påverkats både i storlek och riktning/placering. Man kan också titta på var i landskapet det funnits saltvatten respektive sötvatten under olika perioder.

Mer information finns att hitta på www.sgu.se

[glow=red]GUDRUN OCH FORNLÄMNINGARNA – GEOGRAFISK ANALYS
FÖR BEDÖMNING AV STORMSKADOR PÅ FORNLÄMNINGAR[/glow]

Efter stormen Gudruns framfart i januari behövdes ett översiktligt underlag för att snabbt kunna uppskatta
i vilken omfattning fornlämningarna i södra Sverige berördes av stormskadad skog. Med hjälp av data från Skogsstyrelsens flyginventering och Fornminnesinformationssystemet (fmis) gjordes en statistisk-geografisk uppskattning av skadeverkningarna
på kulturmiljön. Föredraget fokuserar på grunderna i denna typ av analys samt en kort sammanfattning
av resultaten.

[glow=red]Anette Färjare och Jerker Moström, Riksantikvarieämbetet[/glow]

Innan stormen Gudrun hade det 2004 gjorts en overlayanalys i Kronobergslän. Utifrån denna hade man sett att det den närmaste 10-15 års perioden skulle komma att ske stora avverkningar inom länet. I länet utgjordes ungefär 35 % av skogen av gran. Om man tittar på områden med fossil åkermark så utgjorde granen 55 % beväxtningen.

Efter stormen gjordes en fjärranalys av skadorna på fornlämningarna i det drabbade området och utifrån GIS data beräknades hur stora skadorna blivit.

Man gjorde en flyginventering där skogsvårdsorganisationen beräknade volymen stormskadad skog över hela området.

Utifrån detta, dvs den totala volymen beräknad skadad skog genom antalet fornlämningar igenom de skadade områdena, gjorde man en sannolikhetskalkyl gällande hur många fornlämningar som skadats av stormen. Beräkningen gav resultatet att cirka 6 % av formlämningarna skadats men att det lokalt kunde vara uppemot 80 % av fornlämningarna som berördes.

Fjärranalysen på kulturlämningar.

Resultatet skiljer sig något mellan länen beroende på hur man klassificerat den fossila åkermarken, i t ex Hallands län är de blåmarkerad och i Jönköpings län är de ej R-märkta.

Uppföljning av i Jönköpings och Kronobergs län:

De första beräkningarna av skadefrekvensen verkar stämma förhållandevis väl, i jämförelse med noggrannare analyser gjorda vid RAÄ. Man har dock möjligen räknat något lågt på % satsen skadade fornlämningar.

Utifrån RAÄs analys har följande fornlämningstyper drabbats av stormen:
69 % Fossil åkermark
20 % Gravar
1 % Hällristningar

Tittar man i stället på antalet ser det ut så här:
28 % Bebyggelse
18 % Gravar
16 % Fossil åkermark (Dock störst till arealen)

En genomgång hur man arbetar:

Man tar med klassificeringen från fjärranalysen, dvs skadebedömningen, från RAÄ till handdatorn.

Skadebesktningen leder till kostnadsberäkningar för underöknings och återställningsarbeten samt uppföljnings analyser. Bland annat kan reslutatetn ge argument för hur man i framtiden bättre skall skydda forn- och kulturlämningar.

·   Skadebesiktningen kommer att implementeras i FMIS – man kommer i framtiden att kunna se vilka händelser som en enskild fornlämning utsatts för, bättre tolkning.
·   En markslags analys över hela området. Genom detta kan man se på vilken mark vilka fornlämningar är känsligast.

Information som har sammanställts:

·   55 % av fornlämningarna som skadats ligger på områden bevuxna med barrskog som ej står på lavmark.
·   87 % av de fornlämningar som har skadats finns i områden med granskog.
·   Fornlämningar i områden med lövskog har klarat sig bättre

Detta kan ge argument för att ställa krav på vilken typ av skog som bör återplanetas på känsliga områden.

1995 gjordes en undersökning på hur normalt skogsbruk påverkar fornlämningarna, det kommer att göras en uppföljning på denna av RAÄ gällande hur skogsbruket i efterdyningarna av stormen påverkar fornlämningarna, 3 län ingår i denna undersökning. En pdf fil rörande detta finns på RAÄs hemsida under ”rapporter”.

Sammanställt av Magnus Reuterdahl
Archaeology is taxes well spent!

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Seminarium 9-10 november - Kulturmiljöinformation och IT
« Svar #24 skrivet: november 24, 2005, 16:08 »
Tack så mycket Magnus för att du delar med dig av din sammanfattning från seminariet! :)

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad Reuterdahl

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 796
  • Arkeolog, Länsstyrelsen i Östergötlands län
    • Testimony of the spade
Seminarium 9-10 november - Kulturmiljöinformation och IT
« Svar #25 skrivet: december 04, 2005, 08:31 »
[glow=red]HISTORISK KARTINFORMATION OCH VÅTMARKSSTRATEGI[/glow]
Historiska kartor är inte bara något som intresse¬rar kulturarvssektorn. Inte minst inom naturvår¬den kan de äldre kartornas rika informationsinne¬håll bidra till ett djupare tid- och rumsperspektiv på frågor om biologisk mångfald. På uppdrag av Naturvårdsverket – och i samverkan med Natur¬vårdsverket och Riksantikvarieämbetet – har Met¬ria Miljöanalys genomfört en pilotstudie kring his¬toriska kartor som underlag för nyanläggning och restaurering av våtmarker. I pilotstudien har man bland annat gjort förändringsanalyser av landska¬pets hydrologiska egenskaper över tid samt försökt att kvantifiera hur vattnet och de fuktiga markerna i landskapet har förändrats från 1800-talets slut fram tills idag.

[glow=red]Ulrihca Malmberg, Metria[/glow]

Man kan göra kartanalyser utifrån historiska kartor för att nyttja som underlag för t ex strategier för skydd av och skötsel av våtmarker eller annan mark med ett kulturmiljö eller miljö värde.

Man (Naturvårdsverket?) har bestämt att X antal tusen våtmarker och småvatten skall återställas fram till 2010, (Detta torde vara intresse för kulturmiljövården. Hur påverkar ett sådant återställande kulturmiljöer och fornlämningar och tar man hänsyn till kulturmiljövården och fornlämningarna vid detta återställande?)


Naturvårdsverket – användare av analyserna
RAÄ – bistår med de historiska data
Metria – Leverantör
A.K.T. landskap – Rektifierar & digitaliserar kartorna

De historiska kartor man nyttjat är:
1.   Häradskartan (1859-1934) 1:20000 (1:50000)
2.   Storskifteskartan (1749-1820) 1:20000, 40000, 8000. Används lokalt.
3.   Generalstabskartan (1827-1971) 1.100000. Används lokalt
Av nutida kartor använder man sig av fastighetskartor samt terrängkartor.

Utifrån dessa skapar man vectorkartor i shapeformat i vilka man kodar in ett antal klasser, därefter bearbetas dessa i GIS för att kunna få fram jämförelsekartor och tabeller för att kunna göra presentations modeller och i sista ledet kunna ta beslut om åtgärder.

Genom att nyttja historiska kartor på detta sätt i jämförelse med moderna kartor eller i jämförelse med varandra kan se skillnader i markutnyttjandet över tid och på så sett också se hur t ex våtmarker dikats ut eller vattendrag förändrats.

Då kodningen av kartor är ett dyrt arbetssätt vore det bra med någon form av samordning med andra myndigheter och institutioner för att minska kostnaderna.

[highlight=red]Visualisering [/highlight]
Tillgången till förbättrad, förenklad och framförallt billigare teknologi under den senaste tioårsperioden har lett till att man med hjälp av datorer kan skapa nästintill fotorealistiska tredimensionella visualise-ringar av det som inte ännu finns eller det som en gång har funnits. Visualisering är ett vitt begrepp och kan handla om många olika typer av metoder, tekniker och syften – allt från mycket enkla presen¬tationer till mer avancerade tillämpningar i 3D eller Virtual reality.
I denna session ligger fokus på den digitala visuali¬seringsteknikens möjligheter att, med ibland ganska enkla medel, göra den kulturhistoriska dimensionen i planering och förmedling tydligare och mer levande.
Sessionsledare [highlight=red]Cissela Génetay[/highlight]

[glow=red]
VISAVÄG – VISUALISERING AV KULTURMILJÖN I VÄGPLANERING[/glow]
Hur skall man göra för att visa landskapets kvalite¬ter och hur dessa påverkas vid byggandet av en ny väg? VisaVäg är ett samarbetsprojekt mellan Väg¬verket och Riksantikvarieämbetet. Projektet hand¬lar om att utveckla användningen av den digitala visualiseringstekniken för att förbättra underlagen i syfte att öka förståelsen för landskapets kultur¬historiska dimension i samband med planering och projektering av infrastruktur. Här redogörs för tankarna i projektet samt delar av resultaten.

[glow=red]Michael Frisk, Vägverket[/glow]

VIAVÄG är ett projekt rörande hur kulturmiljön skall fungera inom och i samband med samhällsplaneringen.

Man har kommit fram till att underlagen till samhällsplanerarna måste fungera bättre som stöd för det goda, dvs. som stöd för förändring och planering snarare än enbart ha ett bevarande perspektiv. För att förbättra kommunikationen och öka förståelsen mellan olika intressen har man valt att sätta bilden i fokus istället för att sätta texten i fokus i presentationer. Man bör tänka på hur man skall visa landskapets kulturmiljövärden och visa hur dessa påverkas av en förändring eller ett ingrepp i miljön.

Inom projektet har man gjort fallstudier rörande riktade projekt, underlagen har dock inte nyttjats i de riktiga fallen.

Man har valt att redovisa projektet i:
•   En exempelsamling
•   En vägledning
•   En projektrapport
Målgrupper
•   Beställare, utförare och granskare
•   Sekundära, t ex beslutsfattare

Vad menar man då med visualisering:
Att åskådliggöra med hjälp av bilder, och att genom bilden men visa värdet och vad som är viktigt eller värdefullt i förhållande till vad. Att inte endast låta illustrationer utgöras av kartor eller grafer utan låta illustrationen tala för sig själv.
Det är vidare viktigt att anpassa innehållet i en undersökning till planerarens behov, Att ge flera exempel för att underlätta en placering genom bland annat konsekvensredovisningar.

Tanken är att VISAVÄG skall vara en handledning eller ett hjälpmedel för hur man kan nyttja visualisering i olika delar av underlag eller presentationer.

[glow=red]LANDSKAPSREKONSTRUKTION, VISUALISERING OCH ANIMERING MED HJÄLP AV GIS – EXEMPEL FRÅN DJURGÅRDEN I STOCKHOLM[/glow]

GIS, vektordata, interpolera, koordinatsystem är för många begrepp som förknippas med komplice¬rad teknik, och visst är teknik med rätta en viktig aspekt av geografiska informationssystem. Poäng¬en är dock att resultatet inte måste vara tekniskt och krångligt. gis kan i vissa fall lämpa sig väl för att bearbeta och presentera information som i an¬nan form kan vara svårtillgänglig. Med hjälp av bland annat historiska kartor, terränginformation och flygbilder kan man rekonstruera och väcka liv i historiska landskap och illustrera landskapets ut¬veckling och förändring över tid. Här presenteras några exempel på detta från Djurgården som tagits fram i ett samarbetsprojekt mellan Kungliga Djurgårdsförvaltningen och Riksantikvarieämbetet.

Jerker Moström, Riksantikvarieämbetet

Ett sätt att kommunicera Kulturmiljövärden genom att visa förändringar och genom att visa historiens djup i landskapet med en digital visualisering. I det här fallet en ”animerad film” av förändringarna. Se animeringen: www.djurgarden.se under Djurgårdsprojektet.

Genom att presentera förändringar på ett sådant sätt kan man visa hela landskapet och inte bara den lilla bilden och man kan väcka ett fortsatt intresse.

Genom GIS får man hjälp med den rumsliga aspekten ur flera vinklar, men man kan också få hjälp att förutsäga var man kan hitta information eller en viss typ av lämningar. Man får ett alternativ till 2D kartor vilket ger andra perspektiv.

Animering ger ett rörligt perspektiv och ett sätt att uttrycka den tidsliga dimensionen, dvs. man kan röra sig i både tid och rum.

Genom att göra landskaps rekonstruktioner kan man visa på hur landskapet sett ut under olika faser/perioder. Man kan skapa platsspecifika rekonstruktioner som direkt relaterar till den nutida situationen eller förklara varför det ser ut som det gör och hur det har kommit sig att det ser ut som det gör. Man kan göra schematiska fantombilder av landskapet eller abstrakta mattematiska modeller av landskapet.

Målgruppen inom för Djurgårdsprojektet var allmänheten, man skulle visa enkla komparativa bilder från 1600 talet och framåt. Åskådaren skulle inte behöva ha någon kartvana för att förstå budskapet.

Modellen/animeringen är baserad på historiskt kartmaterial, en 1600-tals och en 1700-tals karta, häradskartan och nutida karta över området. Dessa har rektifierats och vectoriserats. Man har lagt in information om vegetationen, markanvändningen, trädslag och bebyggelse, detta har sedan översatts till ett ortofoto vilket har kombinerats med en terräng modell i SD. Därefter har man gjort en ”fly through” som går genom tid och rum samt skapat en applikation där man kan titta på bild för bild, dvs. jämföra bilderna med varandra.

Källkritiska aspekter:
•   Informationen i det historiska kartmaterialet, kan man lita på att informationen är rätt? Felkällor och schabloner etc.
•   Terrängens utseende är skapad genom manipulering, t ex genom moderna flygbilder som är inklippta i terrängen, t ex på lövskog e. d.
•   Bygger delvis på generella kunskaper rörande förändringar i landskapet över tid.

Sammanställt av Magnus Reuterdahl
Archaeology is taxes well spent!

Utloggad Reuterdahl

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 796
  • Arkeolog, Länsstyrelsen i Östergötlands län
    • Testimony of the spade
Seminarium 9-10 november - Kulturmiljöinformation och IT
« Svar #26 skrivet: december 04, 2005, 09:36 »
[highlight=red]Planering med hjälp av Webb-GIS[/highlight]

Tillgång till samhällsinformation i enkla Webb-GIS möjliggör för planerare på nationell-, läns- och kommunnivå att snabbare, enklare och med mera aktuell information handlägga sina ärenden och ta fram planer. Webb-GIS är också ett effektivt sätt att låta medborgarna ta del av pågående planerings-processer.

[highlight=red]Sessionsledare Karin Sterner, Riksantikvarieämbetet[/highlight]

[glow=red]STADSPLANERING MED KULTURMILJÖHÄNSYN I ARBOGA STAD[/glow]
Bebyggelseregistret som informationskälla ger nya möjligheter för de kulturhistoriska kvaliteterna i bebyggelsen att vävas in i kommunens olika plane¬ringsprocesser.
Läs mer på: http://www.arboga.se/kopingtemplates/Page.aspx?id=3790

[glow=red]Per Granlund, Arboga kommun[/glow]

Stadsarkitekten och planarkitekten i Arboga kommer ofta i kontakt med kulturmiljön i samband med bygglovsärenden och planärenden. Därför är en bevarandeplan viktig men det är också viktigt att informera och inspirera. Detta har man försökt göra genom olika vägar och medier. Man arbetar genom web baserad information, t ex hemsidor och bebyggelseregister, tryckt media som böcker och broschyrer, utställningar i både offentlig och kommersiell miljö. Man kan göra utställning inom kommunens lokaler, i caféer eller museer etc. Man kan också ge ut medier på CD-rom eller DVD och man kan arbeta med distribuerings frågor som till vem och hur förmedlar man informationen.

Det är viktigt att se till vem information är riktad och vilka som behov av informationen. Det är inte bara allmänheten som har behov att information utan även politiker och näringsliv.

I Arboga har man valt att arbeta med hoten mot kulturmiljön.  För att identifiera dessa har man gjort en ortanalys inom vilken man haft en plattform för diskussion rörande översiktsplanen. Man har också arbetat inom EU-projekten Historical times och Tidsmärken Stadsmiljö.

Inför framtiden vill man gå utanför staden och göra en bebyggelsebeskrivning av landsbygden man vill arbeta med kommunal K-märkning, lägga upp en brandstrategi och arbeta efter en enkel detaljplan i så fall på bekostnad av en ny områdesplan.

Man ser flera fördelar med att upprätta register
•   Dokumentering över tid
•   Förhindrar ”de små stegens tyranneri”
•   Tillgänglighet
•   GIS koppling med kartor

Man vill gärna bygga upp dessa register i samarbete med andra institutioner t ex länsmuseet och länsstyrelsen.

[glow=red]GIS VÄSTRA GÖTALAND – HANDLÄGGARSTÖD FÖR EFFEKTIVARE SAMVERKAN MYNDIGHETER EMELLAN[/glow]

GIS Västra Götaland är ett projekt som länsstyrel¬sen i Västra Götaland driver och som skall resul¬tera i ett gränsöverskridande planerings- och hand¬läggarsystem för kommuner, länsstyrelsen, museer och andra myndigheter. Projektets tre övergripande mål är att:
• utveckla Västra Götaland till ett nationellt kom¬petenscentrum inom GIS.
• göra den geografiska informationen mer enhetlig för att underlätta utbyte av geografiska data mel¬lan kommuner, myndigheter och högskolor samt för att göra sammanställningar för regionala analyser och planering.
• etablera en teknisk plattform för datautbyte och gemensamma GIS-tjänster via Internet.
Läs mer på:
http://www.vastragotaland.se/gisvg/
http://www.gis.lst.se/gisvg/

[glow=red]Ylva West och Mats Herklint, länsstyrelsen Västra Götaland[/glow]

En gemensam webtjänst för olika myndigheter, skolor mm. Tanken är att man skall kunna utnyttja varandras projekt och data och på så sätt minska ned på dubbelarbete.

Deltagare i projektet:
•   Länsstyrelsen i Västra Götaland
•   23 av 49 kommuner inom Västra Götaland
•   Högskolan
•   Vägverket
•   Banverket
•   Skogsvårdstyrelsen
•   Med flera

Delprojekt:
Kompetenshöjning: Högskolan anordnar GIS dagar (utbildning)
Teknisk plattform: lagring av GEO-data samt webGIS funktioner
Information: Dataleveranser och utveckla standarder.

Positiva effekter
•   Man höjer GIS kunskapen
•   Förbättrar samarbetet mellan de olika myndigheterna
•   Man hoppas att minska kostnaderna
•   Ökad regional konkurrens (mot andra regioner)
•   Ökad informationstillgänglighet

Projektet spänner över 8 ämnesområden, alla är dock inte klara och alla är inte öppna för allmänheten.
1.   Infrastruktur – Stäng för allmänheten, för planerare
2.   Kulturmiljö – sevärdheter, kyrkor, fornminnen ( en spegling av FMIS öppen för allmänheten). I framtiden hoppas man kunna ha historiskt kartmaterial tillgängligt.
3.   Turism/friluftsliv
4.   Naturvård
5.   Miljö
6.   Folkhälsa/Sjukvård
7.   Statistik/befolkning
8.   Samhällsservice

Man arbetar med en kartbaserad GIS funktion, där man kan koppla samman olika delar geonom portaler eller forum. Man hoppas också kunna koppla samman hela nätverket med resten av Sveriges regioner.

Förhoppningen är att hela GIS Västra Götaland skall vara driftklart 2007

( Hela FMIS planeras att öppnas för allmänheten på webben någon gång under 2006 via RAÄ)

[glow=red]HÄLSINGEGÅRDARNA BLIR VÄRLDSARV?[/glow]

Hur man med hjälp av Bebyggelseregistret kan ef¬fektivisera handläggning och planering av kultur¬historisk bebyggelse i Ovanåkers kommun.
Läs mer på:
http://www.ovanaker.se/
http://www.halsingegardar.com

[glow=red]Arne Stenberg, Ovanåkers kommun[/glow]

I samband med skapandet av en ny översiktsplan 2000 gjorde man en granskning av den kulturhistoriskt intressanta bebyggelsen inom kommunen, inklusive odlingslandskapet. I samband med detta diskuterades också hur man tog hand om denna miljö.

Man behövde mer kunskap och startade därför en inventering, denna visade bland annat på att områdesbestämmelserna inte passade in. Man behövde istället skydda det som hade behov av att skyddas men för att kunna göra det behövs kunskap. Inom projekten ”Kulturmiljöturism” och ”Ovanåkersbyggden med fädodskogen” skaffade man sig en del av den kunskap man hade behov av.

Synliggörandet av Kulturmiljön har haft positiva effekter ur flera aspekter, bland annat ur regionala och arbetsmarknadspolitiska aspekter men också ur en turistisk synpunkt.

Man byggde upp ett bebyggelseregister. Där man delade upp den kulturhistoriskt intressanta bebyggelsen i tre nivåer.  
•   Nivå 1, den mest värdefulla bebyggelsen, ges ett extra skydd till byggnaderna och miljön kring dem, vid förändringar krävs bygglov.
•   Nivå 2 rör miljöer som har vissa byggnader som ges ett extra skydd, dvs det finns begränsningar i vilka ingrepp som får utföras.
•   Nivå 3 rör områden med byggnader som har mindre höga kultrurvärden.

Till ägare av byggnader inom nivå 2 och 3 arbetas särskilt med information för att höja deras medvetande och att bli stolta över sina byggnader. Detta för ge stolta ägare som tar ansvar för sina byggnader. Sådan information ges också till de inom nivå 1 men där finns ett starkare skydd för byggnaderna.

Bebyggelseregistret har bland annat gett
•   ett enkelt sätt för allmänheten att se situationsplaner och bilder genom bebyggelseregistret.
•   En bygglovshanterare
•   Genom bebyggelseregistret online och bilderna däri kan man via telefon prata med markägare och på så sätt förenkla hantering av bygglovsärenden eller frågor.
•   Ett underlag inför att få gårdarna att bli ett världsarv till 2008
•   Ett underlag att få området att bli ett biosfärsområde

Det viktigaste inom projektet har varit dialogen med fastighetsägarna. Det har varit så framgångsrikt att de idag står i kö för vara med i renoveringsprojekten. Grunden till ett bra bevarande är skapa stolta byggnadsägare, dvs. den som är stolt över sin gård sköter också om sin gård.

Sammanställt av Magnus Reuterdahl
Archaeology is taxes well spent!

Utloggad Reuterdahl

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 796
  • Arkeolog, Länsstyrelsen i Östergötlands län
    • Testimony of the spade
Seminarium 9-10 november - Kulturmiljöinformation och IT
« Svar #27 skrivet: december 04, 2005, 10:37 »
[highlight=red]Mobila kulturarvstjänster[/highlight]
Med hjälp av teknik, som t.ex. handdatorer, mobiltelefoner och GPS, öppnas nya möjligheter för kulturarvssektorn att nå ut med sin kunskap. Tekniken är ny och utvecklingen av tjänster släpar efter, men detta innebär också att det finns stora möjligheter för sektorn att leverera ett annorlunda, intressant och meningsfullt innehåll till nya positioneringstjänster.
Denna session syftar till att presentera några mobila tjänster som tagits fram inom kulturarvssektorn och att initiera till diskussion kring hur vi kan utveckla användandet av mobila tjänster för att tillgängliggöra kulturarvet.
[highlight=red]Sessionsledare Sven Rentzhog, Riksantikvarieämbetet[/highlight]

[glow=red]MÖLNDALS DIGITALGUIDE – ETT SÄTT ATT DELGE KUNSKAP OCH LEVANDEGÖRA KULTURMILJÖER MED HJÄLP AV MODERN TEKNIK[/glow]

Mölndals museum och Insite Incentive har efter tre års utvecklingsarbete fått ett regionalt uppdrag att sprida sina Digitalguider till fler besöksmål. I dag finns fem Digitalguider; Mölndals Digitalguide, Vitlyckeguiden, Kolan i utställningen »10 av 9 är normala«, Vilhelmina vildmarksguide (världens första gps-drivna multimediaguide) och Sjuhärads digitalguide. Olika tekniker, till exempel bluetooth och gps, har använts för de olika guiderna för att bättre levandegöra den specifika miljön. Under utveckling är Mölndals museums berättarspel »Kvarnbyn 1900«. I detta sammanförs mobil digi¬tal teknik med en verklig kulturmiljö samt fiktiva berättelser, i en form där deltagarna inte enbart är mottagare utan också aktivt kan påverka skildringen. Syftet är att skapa upplevelse av historia som kan generera diskussioner och reflektion om vår egen samtid och framtid.
Läs mer på:
http://www.museum.molndal.se/
http://www.digitalguide.se/

[glow=red]Charlotte Hultén, Mölndals museum
Geson Perry, Insite Incentive ab[/glow]

Att levnadsgöra forn- och kulturminnen på plats, i sin egen miljö. För att göra detta har man nyttjat följande tekniker:

Blåtand + ipac + gps
3G Mobiltelefoni
Wlan

Digitalguider är ett sätt att överföra kunskap. För att det skall fungera behövs ett pedagogiskt innehåll. Genom att nyttja mobiltelefoner, 3G.nätet eller handdatorer kan man koppla ihop begreppen se, höra och göra.

Projekt Utomhus. Baserade på blåtand och GPS, manuell.
•   Vitlycke – Hällristningslokal, en ca 2 timmars historielektion. Manuell.
•   Kvarnby – Husen berättar sin egen historia, 14 sändare vid 14 byggnader. Blåtandsteknik.
•   Vilhelmina – Man lånare en guide på turistförmedlingen, den hjälper turisten att hitta smultronställen kring vildmarksvägen, ca 40 mil lång sträcka. GPS teknik.

Projekt inohus.
•   Canterbury – Manuell guide i museet
•   Riksutställningar – Aktiverar användaren, användaren svarar på frågor. Interaktivitet.
•   Vernissage – tavlan berättar om sig själv eller konstnären.

Man kan ge informationen till användaren på olika sätt:
•   genom animering
•   genom foton
•   genom berättelser

Hur gör man om man vill skaffa sig en form av digital guide?
Man bör börja med vad man vill skall ske, och sedan ta det steg för steg och utvärdera och utveckla dem efter hand. Man kan jobba efter modellen: Inventera → skriv manus → diskussion → mål → leverans → implementering.

Man behöver inte se det som ett forskningsprojekt och det behöver inte var dyrt. Det finns också verktyg för beställaren att själv utveckla programvaran och att uppdatera den.

[glow=red]NORDIC HANDSCAPE – KULTURARV I MOBILTELEFONEN[/glow]

Historiska museet driver projektet Nordic Handscape, stött av Nordiska ministerrådet. Projektet är indelat i olika delprojekt hos de skandinaviska länderna. I föredraget kommer den svenska delen att presenteras. Syftet med studien är att utforska och utveckla möjligheten att förmedla digital lä¬gesbestämd kulturarvsinformation via mobiltelefoner. Som pilotområde har Gamla Stan i Stockholm, Arns fotspår i Västergötland och Ale stenar i Skåne valts ut.
Läs mer på:http://www.nordichandscape.net/sverige/

[glow=red]Henrik Summanen, Historiska Museet[/glow]

Inom projektet gjordes 5 pilotförsök i Sverige. Man har testa flera olika tekniker som digitala mobila terminaler, handdatorer, GPS-funktioner, bärbara datorer och mobiltelefoner.

Det första projektet utfördes vis Ales stenar i Skåne. Genom sin mobiltelefon ringde man upp ett nummer och fick en ljudbaserad berättelse. På broschyrer och på skyltar fanns en kod som slog in i samband med telefonnumret, därefter kom fram till berättelsen. Ales stenar har cirka 500000 besökare per år, 300 personer testade tekniken. Vid undersökningar har dessa angett att de kan tänka sig att vara beredda att betala någonstans mellan 5-10:- för en sådan tjänst, i det här fallet var det gratis. Att fler inte provade kan ha berott på skadegörelse, telefonnumret och koden, skrapades bort från skylten vid ett flertal tillfällen.

Det andra projektet var ”I Arns fotspår” i Västergötland, projektet gjordes i samarbete med Västergötlands museum. Tekniken utgick från mobiltelefoner och att man på ett antal platser som omnämns i böckerna om Arn kunde ringa och få en berättelse uppläst. Dels stod numret på skyltar och dels fanns de i en broschyr man kunde hämta på t ex turistförmedlingen. På två månader registrerades cirka 3000 samtal. Endast 10 % ringde mer än 2 samtal, dvs. besökte mer än två platser medan merparten 90 % endast ringde ett samtal.

Projekt nummer tre gjordes på Historiska museet i Stockholm. Tekniken utgjordes av en RFID positionerad guide, i samarbete med Telia re-search, vilket är en form av mobiltelefonguide. Ett RFID-kort används tillsammans med audioguiden, detta kort innehåller information som ringer upp användarens mobiltelefon vid vissa specifika positioner och användaren får information via telefonen. Tekniken upplevdes som trasslig med för många moment för användaren, tekniken var också seg, vilket i vissa fall ledde till att telefon ringde upp användaren först när denna hade lämnat museet. Tekniken testades på ett fåtal användare.

Projekt nummer fyra utgjordes av en handdatorguide i Gamla stan i Stockholm, i samarbete med Stadsmuseet. Man fick låna en handdator, i vilken man leddes via ljud och bild, det fanns också en folder som extra hjälp. Ett plus är att denna teknik är handikappsanpassad. Vandringen tar cirka en timma. Problem som man upptäckte var t ex vandringens upplägg, den måste börja och sluta på samma ställe, eller så måste finnas en uppsamlings lokal där lämnare in tekniken när man är klar. Ett annat är att vissa användare tyckte att navigeringen var svår och att de flesta inte går ensamma utan i par eller grupp, hur delar man på tekniken.

Projekt nummer fem utgjordes av en interaktiv berättelse i Gamla stan i Stockholm. Konceptet gick ut på att det finns spöken på olika ställen i Gamla stan. Användaren blir uppmanad att få bort spökena. Mobiltelefonen är det verktyg man har för att få spökena att försvinna, dvs. man får uppdrag genom mobilen. Spökena berättar brottsstycken ur sitt liv, man får fragment som man får tolka. Tekniken är baserad på en spelmotor och 3G telefoner.

Det kommer att komma en rapport se http://www.nordichandscape.net/sverige/

Sammanfattat av Magnus Reuterdahl.

Det här var den sista sammanfattningen från detta seminarium. Om någon upptäckt något faktafel eller att något inte blivit refererat rätt var snäll och kontakta mig så skall jag fixa till det.
Archaeology is taxes well spent!

Utloggad David

  • Stammis
  • Antal inlägg: 256
Seminarium 9-10 november - Kulturmiljöinformation och IT
« Svar #28 skrivet: april 06, 2006, 16:17 »
Här finns den "officiella" dokumentation:
http://www.fmis.raa.se/fmis/html/pdf/Kulturmiljoinformation_och_IT_november_2005_dokumentation.pdf

OBS! Stor fil på ca 30Mb.

/David