Hej Widsith,
Flera av de påståenden som du återger i din lista bygger på ett föråldrat stratigrafiskt synsätt. Begrepp som ”avsatt” och ”påförd” introducerades 1979 och har tyvärr varit väldigt seglivade sedan dess, men de har dött ut bland de flesta stadsarkeologer och stratigrafiskt medvetna arkeologer och ersatts av t.ex. begrepp som ”primära”, ”sekundära” och ”teritära” lager, eller av begrepp som "horisonter" och "depositioner".
Publikationer som behandlar detta finner du t.ex. i tidsktiften META mellan 1998-2004. Stefan Larssons avhandling ”Stadens dolda kulturskikt” från 2000 och min avhandling ”Urbanised Nature in the Past” 2005 (finns att ladda ner på en länk på min presentationssida här) behandar båda dessa frågor.
1. Idén om att kulturlager ”växer” successivt med något som kallas ”kulturjordstillväxt” är föråldrad. När man talar om de strata som bildas via successiva avlagringar bör man istället tala om horisonter som bildas i redan existerande lager. Horisonter och lager (depositioner) är helt olika saker. (Se t.ex. mina artiklar i META nr 3: 2003 och 2: 2004).
2. Nej, ett homogent lager är bara ett homogent lager. Det går inte att säga något säkert om lagret bara för att det är homogent. Det kan vara homogent tillföljd av en mängd olika orsaker.
3. Nej, ett kulturlager kan i princip se ut hursomhelst utanför schaktet. Dock kan studier av topografi och naturligt terräng ge vissa leddtrådar. (Se t.ex. min avhandling där kulturlagers ”generella” utseende tas upp på sid. 16 .)
4. Ja, naturligtvis. Om någon skyfflar samman sådant avfall i en hög eller en grop så kan lagren sägas vara bildade under ett snabbt förlopp. Om du refererar till s.k. ”kontinulerlig kulturlagertilväxt” så existerar nästan aldrig en sådan. (För en ingående diskussion om olika stratas tillkomsttid ("duration") se figur på sidan 41 och diskussion på sidan 42 i min avhandling.)
5. Ja, naturligtvis. Men det kan också bero på att jord flyttast naturligt, eller kulturellt på själva ön.
6. Är det så, så anser jag att det är fel. Kulturlager är en typ av fynd och man bör inte hantera ”fynd” och ”kulturlager” på olika sätt.
7. Förhoppningsvis alltmer sällan. Det är mycket illa när det sker.
8. All dokumentation är väll det?
9. Här förstår jag inte riktigt hur du menar. För att bedöma vad som skett på en platts måste man ju ta in en mängd olika aspekter, däribland kulturlager och markhorisonternas utseende.
10. Ja, det är ytterst sällan som kulturlager bevaras efter en grävning, men det kan ske med t.ex. utsnitt i form av boxar. Däremot blir det allt vanligare att kulturlagren analyseras som sådana. Jag har själv arbetat med och skrivit om flera sådana analyser. Min avhandling handlade exakt om just det.