Författare Ämne: Att gräva eller inte gräva?  (läst 14257 gånger)

Utloggad miklagard

  • Avslutat konto
  • Stammis
  • Antal inlägg: 424
Att gräva eller inte gräva?
« Svar #20 skrivet: mars 16, 2006, 11:38 »
Jag hade faktiskt missat Reuterdahls väldigt intressanta rapport. I sanning öppnar den nya tekniken möjligheter att nå goda resultat utan att förstöra fornlämningarna och tekniken förbättras ju ständigt.

Man kan ju tycka att det vore logiskt och av stort intresse att säsongens planerade undersökning av Björkö/Birka med markradar och magnetometer inte begränsas till ett mindre område utan kan komma att gälla hela området åtminstone innanför stadsvallen. Stadsplanen kan nog skönjas då. Undersökningen går ju enl. uppgift fort, kostar inte så mycket och har ett väldigt allmänintresse.

Utloggad Heimdahl

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 634
Att gräva eller inte gräva?
« Svar #21 skrivet: mars 16, 2006, 12:01 »
David skrev:
”Varför skulle stratigrafin på Björkö vara mera komplicerad (och hart när otolkbar) än stratigrafin i Lund, Ribe, Hedeby, Trondheim m.fl. andra senvikingatida/tidigmedeltida städer?”

Jag tycker inte att man kan säga att någon stratigrafi är för komplicerad för att undersöka, men däremot tycker jag man kan uttrycka det som att det finns stratigrafier som är så pass komplexa att det krävs särskilda, t.ex. tvärvetenskapliga, metoder för att undersöka dem.
Det som främst verka skilja den generella stadsstratigrafin på Björkö från t.ex. de städer som du nämner är, som jag ser det, den höga bioturbationen som skapat stora lager-horisont-komplex med s.k. ”obscured stratigraphy”. Sådana effekter finns t.ex. i många av de lägre delarna av Lundastratigrafin, men på Björkö skulle jag säga att denna effekt är särskilt stark. På sätt och vis kan man säga att detta gör Björköstratigrafin mer svårtolkad med traditionella arkeologiska grävmetoder, men å andra sidan vet jag inte om det är så lämpligt att generalisera så här...

Utloggad Widsith

  • Medlem
  • Antal inlägg: 24
Kulturlager
« Svar #22 skrivet: januari 14, 2007, 17:59 »
Jag har några frågor, eller snarare påståenden, angående kulturlager. Skulle vara tacksam om jag fick veta vad ni tänker om detta.



1. Hur vet man om det är fråga om kulturjordstillväxt eller jordomflyttning? Är det ett homogent eller stratifierat lager?

2. Är ett homogent lager alltid tecken på kulturjordstillväxt eller kan en jordomflyttning ha skett? T.ex slaktavfall kan ha täckts över för att undvika dålig lukt och därmed gett en anhopning av jord.

3. Med tanke på "stickprovsarkeologin", kan ett kulturlager med säkerhet sägas ha en viss volym utanför schaktet?

4. Organiskt material som kreatursgödsel, matavfall, döda växter med mera kan ge en snabb tillväxt av lagret under en kort tidrymd.

5. Jordansamling på en ö kan ha skett genom att jord tillförts från fastlandet.

6. Tolkningar av aktivitet på platsen använder lösfynd som primärt källmaterial, kulturlager som sekundärt.

7. Ibland används tolkning av lösfynd på bekostnad av den information som kulturlagret ger.

8. Dokumentation av kulturlager är, när det förekommer, oftast ett resultat av individuella bedömningar.

9. De individuella bedömningarna kan göra så att arkeologen "tolkar in" önskvärda funktioner på platsen i sin analys.

10. Kulturlager sparas inte på museum, utan förstörs vid varje utgrävning. Referensen till platsen blir de bevarade lösfynden, samt den oftast bristfälliga analys av kulturjordslagret som gjorts. Denna analys handlar ofta om inte mycket mer än kulturlagrets volym.

Utloggad David

  • Stammis
  • Antal inlägg: 256
Att gräva eller inte gräva?
« Svar #23 skrivet: januari 15, 2007, 08:37 »
Jag utgår från att du menar kulturlager i stadsmiljöer? På landsbygden är större kulturlager mned komplexa stratigrafier mera sällsynt (men det finns förstås).

1. Hur homogent lagret är är en av faktorerna för att avgöra om det är avsatt eller deponerat. Men ett deponerat lager kan ju i sig bestå av flera avsatta lager (vilket kan vara väldigt lurigt tills dess att man avgränsat lagret).

Denna tolkning brukar nog baseras mest på hur lagret passar in i jämförelsen med de omkringliggande lagren. Kontext är nästan alltid det mest avgörande i en tolkning.

2. Ja, ett homogent lager kan vara flyttat av mänsklig hand. T.ex. är sättsandslager oftast väldigt homogena. Är det det du menar med jordomflyttning? Eller menar du naturligt flyttade lager (t.ex. flygsand)?

3. Nej. Inte utan borrprov el. dyl. och då är det ju ändå bara en approximering.

4. Ja.

5. Ja.

6. Nej. I stadsarkeologin är det inte så i alla fall.

7. Allting sker ibland. I modern arkeologi skulle jag säga generellt nej till det påståendet.

8. En dokumentationsfilosofisk fråga: Är inte all dokumentation ett resultat av en serie individuella bedömningar?

Vid stadsarkeologiska grävningar används kontextblanketter med förbestämda kryssrutor etc. och en förbestämd terminologi. Detta, i kombination med att arkeologi är kollaborativt arbete, gör dokumentation enhetlig.

9. Eh, ja, en arkeolog kan alltid "tolka in" oavsett om tolkningarna är baserade på lagerkarakteristika eller fynd eller annat källmaterial.

Om du menar att tolkningar baserade på dokumentation av kulturlager skulle vara mera otillförlitliga än baserat på andra källmaterial så anser jag inte det.

10. Ja, arkeologisk utgrävning är per definition destruktiv. Vad är det som gör att du anser att kulturlager är bristfälligt dokumenterade?

Jag har aldrig varit med om en grävning där kulturlagrets volym var det vi främst dokumenterade. Tvärtom är det inte en särskilt analytiskt intressant egenskap för ett kulturlager enligt min åsikt.

Utloggad Heimdahl

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 634
Att gräva eller inte gräva?
« Svar #24 skrivet: januari 15, 2007, 11:14 »
Hej Widsith,
Flera av de påståenden som du återger i din lista bygger på ett föråldrat stratigrafiskt synsätt. Begrepp som ”avsatt” och ”påförd” introducerades 1979 och har tyvärr varit väldigt seglivade sedan dess, men de har dött ut bland de flesta stadsarkeologer och stratigrafiskt medvetna arkeologer och ersatts av t.ex. begrepp som ”primära”, ”sekundära” och ”teritära” lager, eller av begrepp som "horisonter" och "depositioner".
Publikationer som behandlar detta finner du t.ex. i tidsktiften META mellan 1998-2004. Stefan Larssons avhandling ”Stadens dolda kulturskikt” från 2000 och min avhandling ”Urbanised Nature in the Past” 2005 (finns att ladda ner på en länk på min presentationssida här) behandar båda dessa frågor.

1. Idén om att kulturlager ”växer” successivt med något som kallas ”kulturjordstillväxt” är föråldrad. När man talar om de strata som bildas via successiva avlagringar bör man istället tala om horisonter som bildas i redan existerande lager. Horisonter och lager (depositioner) är helt olika saker. (Se t.ex. mina artiklar i META nr 3: 2003 och 2: 2004).

2. Nej, ett homogent lager är bara ett homogent lager. Det går inte att säga något säkert om lagret bara för att det är homogent. Det kan vara homogent tillföljd av en mängd olika orsaker.

3. Nej, ett kulturlager kan i princip se ut hursomhelst utanför schaktet. Dock kan studier av topografi och naturligt terräng ge vissa leddtrådar. (Se t.ex. min avhandling där kulturlagers ”generella” utseende tas upp på sid. 16 .)

4. Ja, naturligtvis. Om någon skyfflar samman sådant avfall i en hög eller en grop så kan lagren sägas vara bildade under ett snabbt förlopp. Om du refererar till s.k. ”kontinulerlig kulturlagertilväxt” så existerar nästan aldrig en sådan. (För en ingående diskussion om olika stratas tillkomsttid ("duration") se figur på sidan 41 och diskussion på sidan 42 i min avhandling.)

5. Ja, naturligtvis. Men det kan också bero på att jord flyttast naturligt, eller kulturellt på själva ön.

6. Är det så, så anser jag att det är fel. Kulturlager är en typ av fynd och man bör inte hantera ”fynd” och ”kulturlager” på olika sätt.

7. Förhoppningsvis alltmer sällan. Det är mycket illa när det sker.

8. All dokumentation är väll det?

9. Här förstår jag inte riktigt hur du menar. För att bedöma vad som skett på en platts måste man ju ta in en mängd olika aspekter, däribland kulturlager och markhorisonternas utseende.

10. Ja, det är ytterst sällan som kulturlager bevaras efter en grävning, men det kan ske med t.ex. utsnitt i form av boxar. Däremot blir det allt vanligare att kulturlagren analyseras som sådana. Jag har själv arbetat med och skrivit om flera sådana analyser. Min avhandling handlade exakt  om just det.

Utloggad stigman

  • Stammis
  • Antal inlägg: 123
SV: Att gräva eller inte gräva?
« Svar #25 skrivet: januari 30, 2009, 08:27 »
Det sprids en sanning att undersökningar med georadar, (en klumpigare? metod än att använda kroppens sensorer), visat att Birka hade en helt annan stadsplan än vad som fastslagits, förmodats.
Såg ett engelskt arkeologiprogram där man först kände sig fram till vad som låg i marken med slagruta, sökramar, och sedan gjorde små provschakt. Verkar vara en billig och effektiv metod.
Genom att låta öppna sinnena och med erfarenheter tror jag att man kan känna på sig var det finns fornlämningar. Även muntlig tradition kan vara värdefull.

Att gräva upp jorden på jakt efter fornfynd, guld eller olja tycker jag ,liksom hopi-indianerna, är skadligt. Koyaanisqatsi är en vacker film...

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
SV: Att gräva eller inte gräva?
« Svar #26 skrivet: januari 30, 2009, 09:17 »
När jag lått slagrutemän (oftre män än kvinnor) gå över grävytor innan grävningar så har de ofta pekat ut huslägen, brunnar, smedjor mm. Det vi funnit när platsen väl undersökts stämde i alla fall inte med de känningar som de meddelade mig. En annan fin metod som jag ramlat på folk som utför är medelst pendel över gula kartan vid köksbordet.

Jag skulle inte lägga in dessa metoder i en grävbudget som jag var tvungen att visa länsstyrelsen inför beslut. Det är ett som är säkert.
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad Micke

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 566
    • Mickes blogg
SV: Att gräva eller inte gräva?
« Svar #27 skrivet: januari 30, 2009, 11:29 »
När man samplar en yta och gräver rutor på jämna koordinater brukar currylinjerna som slagrutemäsnniskorna känner av oftast sammanfalla RT90 2,5 gon V:

"Märkligt, de verkar ha haft sin boplats precis på en currylinje, se här så rakt ni har lagt era rutor"

 :)

/Micke

Utloggad immo

  • Medlem
  • Antal inlägg: 84
    • ...
SV: Att gräva eller inte gräva?
« Svar #28 skrivet: februari 02, 2009, 17:55 »
Citera
Det sprids en sanning att undersökningar med georadar, (en klumpigare? metod än att använda kroppens sensorer), visat att Birka hade en helt annan stadsplan än vad som fastslagits, förmodats.
Såg ett engelskt arkeologiprogram där man först kände sig fram till vad som låg i marken med slagruta, sökramar, och sedan gjorde små provschakt. Verkar vara en billig och effektiv metod.
Genom att låta öppna sinnena och med erfarenheter tror jag att man kan känna på sig var det finns fornlämningar.

The difference between archaeological prospection conducted with a georadar and with a dowsing rod is the same as the distinction between science and religion.

Believe it or not, scientifically speaking dowsing is pure mumbojumbo, or, to call a spade a spade, complete and utter nonsense. To anybody in doubt I would like to recommend a clean shave with Occam’s razor.



Utloggad stigman

  • Stammis
  • Antal inlägg: 123
SV: Att gräva eller inte gräva?
« Svar #29 skrivet: februari 02, 2009, 18:37 »
det är det enkla som är det intressanta
mycket bra sammanfattning av en lång artikel
Arne Naess har nog uttryckt något liknande