Författare Ämne: Runor på kyrkklocka  (läst 10678 gånger)

Utloggad Jesper

  • Medlem
  • Antal inlägg: 77
Runor på kyrkklocka
« skrivet: mars 05, 2006, 20:38 »
Stötte på denna runrad i samnordisk runtextsdatabs:

frþor(k)hniastRm

Raden finns på en kyrkklocka i Älgarås kyrka.  Klockan är daterad till tidigt 1200-tal. Finns även en uppgift om att runorna är spegelvända?

Har försökt att läsa runorna men misslyckats. Någon annan som har förslag?

/Jesper

Utloggad Tyr

  • Medlem
  • Antal inlägg: 35
Runor på kyrkklocka
« Svar #1 skrivet: mars 05, 2006, 20:50 »
Det är en s.k. fuþark-inskrift.
i]En gång ska du vara en av dem som levat för längesen[/i]
Pär Lagerkvist

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Runor på kyrkklocka
« Svar #2 skrivet: mars 05, 2006, 20:57 »
Det är Futharken, samma inskrift (eller i alla fall snarlik) finns på fler kyrkklockor i landskapet (Vg 205, Vg 203 och Vg 218).

/Johan

Edit: Attans, slagen med sju minuter.   :oops:
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad Jesper

  • Medlem
  • Antal inlägg: 77
Runor på kyrkklocka
« Svar #3 skrivet: mars 12, 2006, 22:09 »
Vet man om dessa inskrifter hade någon slags innebörd?
/Jesper

Utloggad Tyr

  • Medlem
  • Antal inlägg: 35
Runor på kyrkklocka
« Svar #4 skrivet: mars 12, 2006, 22:55 »
Javisst!!
Den som gjorde inskriften hade kontrollbehov.
Man trodde att futharken var fylld av kraft och magi.
Genom att rista eller skriva in futharken fick man kontroll över sin egen
tillvaro.
Alfabetet fyllde samma funktion i början.
Om du studerar stenreliferna i Forshems kyrka finner du att
man har ristat in alfabetet med majuskler.
i]En gång ska du vara en av dem som levat för längesen[/i]
Pär Lagerkvist

Utloggad Bengan

  • Stammis
  • Antal inlägg: 168
    • Bengans historiasidor
Runor på kyrkklocka
« Svar #5 skrivet: mars 12, 2006, 23:42 »
Här är en bild av klockan i Älgarås, men vad runorna betyder vet jag inte.



Bengan

Utloggad Gunnar Creutz

  • Stammis
  • Antal inlägg: 199
    • Slutarpsdösen
Runor på kyrkklocka
« Svar #6 skrivet: mars 13, 2006, 18:01 »
Ja, det har vi futhark-inskriften! Den som gjöt runorna i klockan verkar inte varit så där jättebra på runor med tanke på hur de ser ut och att några saknas.

Hälsningar
Gunnar

Utloggad Ethelred

  • Medlem
  • Antal inlägg: 41
Runor på kyrkklocka
« Svar #7 skrivet: mars 13, 2006, 22:03 »
Troligtvis var den som gjöt klockan analfabet, att läsa och skriva obehindrat på den tiden var det få förunnat, detta var istället något som föll på kyrkans män. Samma företeelse går även igen hos den efterkommande generationen av myntmästare som tog över efter sina fäder i Sigtuna i början på 1000-talet.  Man försökte att istället så gott det nu gick att avbilda de "krumelurer" som kallades bokstäver genom att titta på tidigare präglade mynt.  Troligtvis hade man inte den minsta aning om vad "krumelurerna" som man försökte efterapa egentligen hade för betydelse eller innebörd.  Med konsekvensen att en del senare forskare har försökt att tolka samt framlagt de mest fantastiska teorier kring dessa förvirrade mynt inskrifter.   Men det är en annan historia som vi kanske inte nu ska ta upp i detta forum...  :lol:    :oops:

Utloggad Reuterdahl

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 796
  • Arkeolog, Länsstyrelsen i Östergötlands län
    • Testimony of the spade
Runor på kyrkklocka
« Svar #8 skrivet: mars 14, 2006, 01:29 »
Att personen som lät dekorera klockan med en futhark skulle vara analfabet tror jag inte på. Dels är det "förhållandevis" vanligt med futhark inskrifter i kyrklig miljö. Ibland har de nyttjats som kalendrar, t ex i Hemse kyrka på Gotland. I de fall de sitter på föremål måste man ställa sig frågan om inskrifterna är offentliga eller privata.  I fallet kyrkklockor får man anta att de var privata till sin karaktär, dvs de var väldigt få som kunde se inskriften då klockan var i bruk. Att man ändå besvärade sig med att placera den där tyder på en djupare eftertanke än bara "krumelurer". En hypotes kan byggas utifrån de inskrifter som tyder på att byprästen har varit tvungen att kunna läsa runor, det är möjligt att man nyttjat klockan som ett verktyg för prästen att visa sin runkunnighet.

Med tanke på mängden runinristningar av "privat-karaktär" på föremål av bland annat ben och trä som hittats i t ex Norge visar detta snarare på en ganska hög run-kunnighet, både i att läsa och skriva, se artiklar i boken Runmärkt för mer information. Dessa föremål visar också på att mycket runinskrift skrivits på förgängliga föremål vilket ger att mycket av de "folkliga" inskrifterna sannolikt gått förlorade.

Om just Futhark inskrifter kan man få sig en hel del teorier i avhandlingen: De vestnordiske futhark-innskriftene fra vikingatid og middelalder – form og funksjon av Seim, Karin Fjellhammer 1998.


Magnus Reuterdahl
Archaeology is taxes well spent!

Utloggad Jesper

  • Medlem
  • Antal inlägg: 77
Runor på kyrkklocka
« Svar #9 skrivet: mars 14, 2006, 12:20 »
Intressant med en "privat" inskrift i ett så offentligt rum som kyrkan ändå var/är.

Tack för litt tipset

/Jesper

Utloggad Reuterdahl

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 796
  • Arkeolog, Länsstyrelsen i Östergötlands län
    • Testimony of the spade
Runor på kyrkklocka
« Svar #10 skrivet: mars 14, 2006, 12:41 »
För att förtydliga. Med privat menar jag att den inte är offentlig, dvs den är placerad på en plats som inte är tillgänglig för alla.

Mvh

Reuterdahl
Archaeology is taxes well spent!

Utloggad Jesper

  • Medlem
  • Antal inlägg: 77
Runor på kyrkklocka
« Svar #11 skrivet: mars 16, 2006, 19:37 »
Håller med om att det sannolikt inte var många som såg klockan med egna ögon. Samtidigt är ju en kyrkklockas huvudsakliga funktion att höras. Inte tittas på. Kanske placerades inskriften på klockan med detta i åtanke??
/Jesper

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
Runor på kyrkklocka
« Svar #12 skrivet: mars 16, 2006, 22:34 »
Ni glömmer kanske en aspekt, nämligen den magi som en klocka innebar för medeltidsmänniskan, en magi omhuldad av både präster och menighet. Klockan skulle nämligen genomgå det s.k. klockdopet innan den togs i bruk. Liksom i ett riktigt dop fick klockan ett namn. Biskopen skulle också tvätta klockan med vigvatten uppblandat med salt och olja. Sju gånger utvändigt och fyra gånger invändigt. Visserligen försökte redan Karl den store förbjuda seden men den kom tillbaka på 1000-talet och skrevs t.o.m. in i kyrkans ritualbok Rituale Romanum.

Frans G. Bengtsson har på ett målande sett återgett ett sådant hokuspokus i romanform i ”Röde Orm” i ett avsnitt där prästen Matthias botar vikingakungen Harald Blåtands tandvärk. När Orm kommer seglande med en kyrkklocka som last blir det liv på prästen:

- ”Ett under, ett under! skrek prästen snyftande och sträckte armarna mot himlen. Guds änglar ha sett till oss i vår nöd, när våra iglar sjuknat. Detta är bättre bot än iglar. Men skynda nu, skynda, skynda. Det är farligt att dröja, ty han har svår värk.”

Man tvättade nu noga klockan inuti och tvättvattnet blev helt svart av smutsen, vilket visade sig vara en läkande dryck som kungen sedan fick sörpla i sig."

Från roman till verklighetens klockmagi! Denna och själva symboliken har spelat en oerhört stor roll. Kanske ska man se futharkens bokstäver som en magisk symbol av en typ av dopcermoni. Det finns ju också exempel på att man tryckt in pilgrimsmärken i metallformen inför gjutningen. Detta borde också visa på att man velat ge kyrkklockan något av den kraft man trodde det anskaffade märket hade.

Utloggad Reuterdahl

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 796
  • Arkeolog, Länsstyrelsen i Östergötlands län
    • Testimony of the spade
Runor på kyrkklocka
« Svar #13 skrivet: mars 18, 2006, 11:11 »
Nu är jag inte någon expert på katoloska riter men såvitt jag förstår är klockdopet inte mer "magiskt" än invigandet av en kyrka. Man tvagar klockan, bestänker den vigvatten etc.

Frans G Bengtsson beskriver ett skeende i kristnadsprocessens början och kyrkklockor med runtecken eller andra symboler tillhör en tradition som går jämna steg med kyrjobyggande något eller några århundraden senare. Röde Orm är dessutom en skönlitterär framställning och till vilken grad han tillåtit sig att brodera ut händelser och skeenden skall jag låta vara osagt, men boken är minst sagt svår att nyttja som en källa.

Runorna kan dock definitivt höra till klockdopet, men är sannorlikt ej en väsenlig del i den, för detta finns alltför få klockor med futhark inskrifter.

Reuterdahl
Archaeology is taxes well spent!

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
Runor på kyrkklocka
« Svar #14 skrivet: mars 18, 2006, 11:54 »
Herregud! Missförstå mig inte. Frans G Bengtsson är romanförfattare och ingen forskare men jag tyckte det var kul att ha med exemplet eftersom han i just Röde Orm använder sig av mycket kunskap som han fick av sina forskarvänner i Lund. Jag vill nog påstå att när det är frågan om kulten kring kyrkklockor kan man kalla det magi - vilket kanske för övrigt är fallet även med en medeltida kyrkas invigning. Klockorna fick ju t.o.m. namn vid dopet.

Utloggad Reuterdahl

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 796
  • Arkeolog, Länsstyrelsen i Östergötlands län
    • Testimony of the spade
Runor på kyrkklocka
« Svar #15 skrivet: mars 18, 2006, 14:24 »
Det jag i första hand menade var att den "hokuspokus" rit/cermoni som Frans G beskriver syftade på en annan fas av kristnandet än när kyrkobyggandet kom igång och man skaffade sig klockor till var och varanan socken.

Reuterdahl
Archaeology is taxes well spent!

Utloggad Ethelred

  • Medlem
  • Antal inlägg: 41
Runor på kyrkklocka
« Svar #16 skrivet: mars 18, 2006, 17:31 »
-Jodå, Kyrkklockor hade förr ett mycket starkt magiskt symbolvärde hos den vidskepliga menigheten och detta på ett sätt som vi kanske inte riktigt i dagens upplysta lärda ”rationellt tänkande” samhälle, någonsin kommer att förstå fullt ut.
 
Jag minns bla. hur min gammelmormor som var född på mitten av 1800-talet i Dalarna berättade för oss barn sägner från förr som hon i sin tur hade hört berättats i sin ungdom, och som därför rimligen bör ha återspeglat de ”vidskepliga” skrönor som cirkulerade hos allmogen i så ”nära” tid som bara ca: 150 år tillbaka, vars rötter säkerligen sträcker sig ännu längre bakåt i tiden.

I många utav dessa skrönor och berättelser figurerar och återkommer just kyrkklockornas klang som ett genomgående förlösande och renade tema mot det ondas krafter.  Även om berättelserna är rena skrönor… ett slags ”mysterium fascinans” så kan man i alla fall utläsa mellan raderna ur dem, samt att det ger en antydan om den  ”magiska” renade kraft som ljudet från klockorna måste ha ansetts inneburit, och som måste ha fångade allmogens sinne.  

Vad kanske också bör tilläggas…..För att få en riktigt bra klang i klockan så blandades det i lite silver i bronset vid själva gjutningen av klockan för att rent tekniskt få legeringen hårdare.
I folktron har det alltid funnit en föreställning om att silver som sådant varit någonting som skyddat mot olika väsen från övertron.

(Alla vet väl vad än idag, vad som kulorna ska var tillverkade av om man ändå mot förmodan skulle behöva nödgas skjuta en Varulv..)

Kyrkklockas dån som kunde höras på mils avstånd skyddade den närliggande bygden från allsköns ondska och annat otyg med sitt ljud.

I det tredje Dalaupproret 1531 (klockupproret) så handlade det inte bara uteslutande för allmogen i Dalarna att slå vakt om sin frihet, utan de var även tvungna att tillgripa våld för att få tillbaka sina kyrkklockor.

Utloggad dm_anderberg

  • Medlem
  • Antal inlägg: 58
Runor på kyrkklocka
« Svar #17 skrivet: mars 19, 2006, 02:11 »
Dessutom, kan det ha varit så att på många håll var just kyrkklockoprna det första ljud man hörde regelbundet.
Och just på grund av detta gav man ljudet en symbolisk betydelse.
Eller?
Daniel

Yarrh! Catch o' the Day!

Utloggad Reuterdahl

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 796
  • Arkeolog, Länsstyrelsen i Östergötlands län
    • Testimony of the spade
Runor på kyrkklocka
« Svar #18 skrivet: mars 19, 2006, 11:49 »
Mycket av det ni skriver stämmer, men det har inte med varför man lät  gjuta in runor på klockan. Att folktron levt kvar och utvecklats är en sak en annan är kyrkans intentention. När man beställt klockan har man beställt den med t ex runraden ingjuten, eller någon annan symbol.

Ljudet i klockan är av vikt, då det är en klocka och ljudet har uppenbart haft en funktion, måvara kallande, renande eller skyddande. Inskrifter har haft en annan funktion, i vissa fall står det vem som lät göra klockan/kyrkan, i andra fall till vem klockan/kyrkan är helgad t ex ett helgon. På några finns det pilgrimsmärken och på vissa futharker. Alla dessa typer av inskrifter torde ha haft en speciell betydelse, i vissa fall kan man tänka sig att de skänts som tack eller bot e d. I andra fall en symbolhandling som vigandet av klockan till ett särskilt helgon eller visa vem som gjutit klockan. Vad gäller runrader är mening mer dold, men skulle kunna haft en funktion som den jag nämnde innan men också någon helt annan.

Jag tror dock att man skall söka förklaringen i religionen eller i bruk som ligger i anknytning till kyrkan. Man kan åtminstone dra tolkningen, från detta samt andra fynd i kyrklig miljö, att runorna inte med nödvändighet ska kopplas till magi utan lika gärna kan koppla dem till en kristen sfär. man kan via diverse fynd i t ex Stavanger också knyta dem till en vardaglig sfär.

Att nyttja ordet magi om den kyrkliga sfären tycker jag personligen blir fel. Jag tycker att det blir klarare att nyttja termer som riter, cermonier etc när man talar om religion. Magi kan dock nyttjas när man diskuterar runor eftersom att man ibland nyttjar begreppet runmagi, vilket jag personligen också tycker är fel, då dessa inskrifter snarast bör ses som religiös reflektion.

/Reuterdahl
Archaeology is taxes well spent!

Utloggad Ethelred

  • Medlem
  • Antal inlägg: 41
Runor på kyrkklocka
« Svar #19 skrivet: mars 19, 2006, 23:30 »
Hoc est enim corpus meum….filioque…

Allmogen måste ibland ha uppfattat den sakrala riten såsom ett Hokus Pokus.

Själva trollformeln ”Hokus Pokus Filiokus”  sägas ju vara en förvanskning utav de inledande orden från nattvarden /trosbekännelsen lästa på latin, som den församlade menigheten fick uppläst av prästen, på för dem ett obegripligt språk.
 :lol:
Den katolska kyrkan hade ändå trots allt en ganska pragmatisk inställning till att vissa tidigare hedniska sedvänjor implementerades uti religions utövandet.  Då de var användbara även för kristendomen.

Kanske sågs inte futhark-radens besvärjande kraft såsom någonting som inte stod i direkt konflikt med kyrkans läror trots att bokstäverna inte var latinska.  Troligtvis var futharken allmänt känd och associerades som en skyddande besvärjelse man lät placera/rista in på föremål man var rädd om.  
Ambitionen med att placera den på en sådant mäktig föremål som en kyrkklocka var väl att den skulle få en ordentlig genklang.
 :roll: