Författare Ämne: Impediment på Laga skifteskarta (läst 12095 gånger)

Jesper · « **skrivet:** juli 19, 2005, 23:50 »

Skulle behöva lite förslag på varför detta impediment ser ur som det gör:

I beskrivningen till kartan (1843) är impedimentet betecknat som Ingeborgstomten. Idag är området åkermark med inga synliga lämningar ovan mark. Oavsett vad det är så har lantmätaren ansett att det var viktigt att återge tomtens? oregelbundna form. Hade ju annars varit betydligt mycket enklare att markera den som en oval eller cirkel.
Är det någon som sett något liknande på andra kartor?
/Jesper

Gorm · « **Svar #1 skrivet:** juli 20, 2005, 00:23 »

I regel så återgav lantmätarna formerna som de verligen såg ut. De skulle troligtvis inte använda t ex en cirkel.

Hur ser markbiten ut på t ex häradskartan, storskifteskartan och ekonomiska kartan (främst äldre versioner)? Finns det t ex några torp som kan härledas till Ingeborgstomten?

/Johan

Jesper · « **Svar #2 skrivet:** juli 20, 2005, 12:22 »

Mig veterligen har det inte legat ett torp på platsen.
Samma impediment finns inritad på en karta från 1808 men då inte lika utförligt. Vad jag vet så är det endast på dessa två kartor (1808 & 1843) som tomten? finns inritad.
/Jesper

Gorm · « **Svar #3 skrivet:** juli 20, 2005, 13:50 »

Vad tror du själv att det är? Markbiten finns alltså inte utritad alls på kartor från från 1600- och 1700-talen?

/Johan

Gunnar Creutz · « **Svar #4 skrivet:** juli 20, 2005, 13:53 »

Jag skulle gissa på att några av de smala "armarna" på impedimentet var rester av äldre stenmurar eller andra hägnader, som då ännu inte bortröjts.

Hälsningar
Gunnar

Jesper · « **Svar #5 skrivet:** juli 20, 2005, 22:14 »

Jag har ingen aning om vad det kan vara. Möjligtvis kan det, som Gunnar säger, vara rester av stenmurar eller hägnader som inte hunnit blivit bortodlade.

Jag kanske skall nämna något om orsaken till mina funderingar. Under den senaste tiden har amatörarkeologer försökt att lokalisera Älgarås kungsgård, som brändes av den Sverkerska ätten år 1205. De har ännu inte lyckats lokalisera den men detta område är det som för tillfället verkar mest intressant. Om platsen är den rätta så kan möjligtvis impedimentet vara resterna av någon form av byggnad kopplad till kungsgården. Kan kanske tyckas vara en vild gissning från min sida men området/gården är intressant, även utan impediment.

/Jesper

Gorm · « **Svar #6 skrivet:** juli 20, 2005, 22:40 »

Citat från: "Jesper"

Jag har ingen aning om vad det kan vara. Möjligtvis kan det, som Gunnar säger, vara rester av stenmurar eller hägnader som inte hunnit blivit bortodlade.

Jag kanske skall nämna något om orsaken till mina funderingar. Under den senaste tiden har amatörarkeologer försökt att lokalisera Älgarås kungsgård, som brändes av den Sverkerska ätten år 1205. De har ännu inte lyckats lokalisera den men detta område är det som för tillfället verkar mest intressant. Om platsen är den rätta så kan möjligtvis impedimentet vara resterna av någon form av byggnad kopplad till kungsgården. Kan kanske tyckas vara en vild gissning från min sida men området/gården är intressant, även utan impediment.

Kul, hur ser ägandeförhållandena ut på Gustav Vasas tid? Hur ser fornlämningsmiljön ut i området? Ortnamn som tyder på en centralort? OM det rör sig om en kungsgård borde det ju kunna finnas en kontinuitet bakåt i tiden.

/Johan

Jesper · « **Svar #7 skrivet:** juli 21, 2005, 23:03 »

Tyvärr saknas uppgifter om ägoförhållandens osv. Även fornlämningarna lyser med sin frånvaro och inte heller ortsnamnen ger några direkta ledtrådar. Ovanstående är i och för sig inte unikt för trakten eftersom det är en gräns- och skogsbygd som under lång tid och till viss del fortfarande är en vit fläck på den arkeologiska kartan. Någon direkt kontinuitet kan man alltså inte urkskilja.
/Jesper

Gorm · « **Svar #8 skrivet:** augusti 02, 2005, 10:18 »

Citat från: "Jesper"

Tyvärr saknas uppgifter om ägoförhållandens osv. Även fornlämningarna lyser med sin frånvaro och inte heller ortsnamnen ger några direkta ledtrådar. Ovanstående är i och för sig inte unikt för trakten eftersom det är en gräns- och skogsbygd som under lång tid och till viss del fortfarande är en vit fläck på den arkeologiska kartan. Någon direkt kontinuitet kan man alltså inte urkskilja.
/Jesper

Varför anses i sådant fall just denna plats som intressant? Det finns kanske fler indikationer än kartan? Återigen, hur ser området ut på 1600-talet, innan skiftena har slagit sönder de äldre ägogränserna och gårdslägena?

/Johan

Jesper · « **Svar #9 skrivet:** augusti 02, 2005, 13:43 »

Man kan verkligen undra varför just denna plats är intressant när varken fornlämningsregistret, kartor eller andra skriftliga källor antyder att det skall ha funnits en kungsgård där. Det finns dock en rektangulär stenformation i området (c:a 20x10m), som enligt besökande arkeologer, kan vara resterna av någon slags byggnad. Detta behöver givietvis inte vara en kungsgård men det väckte i alla fall min nyfikenhet.

/Jesper

Urban · « **Svar #10 skrivet:** oktober 27, 2005, 23:41 »

Just att impedimentet kallas Ingeborgstomten betecknar nog ett ägoförhållende eller namn på en enhet. Kanske ett torp. Torp är inte alltid utsatta på historiska kartor. Formen känns väldigt ålderdomlig.

/Urban

nina · « **Svar #11 skrivet:** oktober 28, 2005, 14:14 »

Vad säger Lantmäteriet om kartan? De borde väl kunna tolka den? Och namnet Älgarås? Vad har SOFI om platsen? Kanske kunde namnet indikera läget lite mer? Vilket spännande problem du har!

Jesper · « **Svar #12 skrivet:** oktober 29, 2005, 00:38 »

Jag har tyvärr inte lyckats räta frågetecknen kring impedimentet men vi fick just svar på det kolprov vi tog i den rektangulära stensättning som möjligtvis är det som finns kvar av Älgarås kungsgård. Dateringen vi fick var 490+/- 35 BP dvs. 1320-1460 e.Kr 2 sig. Inte riktigt år 1205 då gården enligt källorna skall ha brunnit men det inte så långt borta