I England är traditionen med Maypole välkänd och dokumenterad sedan tidigt 1500-tal åtminstone. Jmfr. med vår term "majstång". Att dansa runt the Maypole i England gjordes dock i början på sommaren, som namnet antyder. Maypole dancing förekom ibland i samband med Morris dancing, en ceremoniell mans- (oftast) dans som först omnämns på 1400-talet i England och verkar ha ett ursprung i detta sekels hov- och högreståndsunderhållningar. Både Morris dancing och Maypole dancing överlevde som folktraditioner på Englands landsbygd fram till ungefär slutet av 1800-talet. Har sen återupplivats på 1900-talet.
Kan nämnas att Maypole satt uppe hela året, brukade hålla i ungefär 15 år, rapporteras det, innan man var tvungen att tillverka en ny.
Att Maypole dancing skulle ha hedniska förtecken hävdades bl.a. av puritanerna som förbjöd traditionen 1644, i hela England och Wales. Det hedniska i det hela kan nog ha tagits som en förevändning att förbjuda traditionen, Maypole och May Day-firande var nämligen ofta förknippat med ett hiskeligt festande och supande som ju inte puritanerna uppskattade.
Att Maypole liksom Morris dancing skulle ha ett hedniskt ursprung är inte sannolikt. England kristnades väl på 600-talet, och att utan vidare extrapolera en tradition 800 år bakåt i tiden är lite väl löst.
Kan nämna också att midsommarfirandet i England oftare är satt i samband med att tända eldar. Detta rapporterar också Olaus Magnus (1555) om midsommarfirande (Johannes Döparens dag) i Norden. Han nämner varken majstång eller midsommarstång såvitt jag kan se, borde han ha känt till om det varit en välkänd tradition då i Sverige.
Tror personligen alltså att midsommarstången inte är mer hednisk än tillhörande sill och nubbe.
/Mats
Det är inte en "svensk tradition" nej. Det är en tradition från Dalarna specifikt. Ända fram till 1970talet eldade man oftare bål i Skåne än reste midsommarstänger faktiskt. Så att ifall den inte nämns av OM är det kanske inte så konstigt eftersom det verkar vara en lokalhistorisk tradition.
Och midsommarfirandet (det hedniska) omnämns i europeiska historiska texter (De tempore rationum tex) ända tillbaka till 800talet (minst). Midsommar är alltså en gedingen hednisk helg av allt att döma (även om den kristna kyrkan försökt radera detta genom Johannes Döparen) Vilket gör det inte helt orimligt med stänger som tillbehör.
En sak som talar FÖR att midsommarpålen är en gammal germansk rit är att den finns även i andra länder. Tex i Tjeckien och Sydtyskland. Den har sen säkert överlevt lokalt och sedan, som ni pekat ut i nationalromantisk tid fått överdriven betydelse som symbol. Men det innebär inte att den är ett nationalromantiskt påhitt. Oerhört få saker är nationalromantiska "påhitt" för den delen, utan oftast bara feltolkningar gjorda av amatörer.
Nej det behöver inte vara en fallossymbol från bronsåldern heller. Det kan lika gärna vara en släkting till det saxiska Irminsul (Som påminner om en slags "verklig" Yggdrasil).
Men trillad från skyn på 1890talet lär inte midsommarstången vara iaf... Det är ett ovetenskapligt påstående. Man kan ju inte bara tala om "nationalromantiskt påhit" utan att då också faktiskt säga VILKEN nationalromantiker man talar om och i VILKEN källa det hittades på.
Och att midsommarstången inte skulle kunna överleva under 800 år av kristendom är faktiskt inte sant alls. När något "kristnas" innebär det INTE att allt hedniskt raderas - ofta inkorporeras det bara. Tidigkristna försök att totalradera hedniska riter gick ofta oerhört illa. Ofta gjorde man om gamla hedniska "hjältar" till helgon osv för att lyckas, för annars fick man uppror p halsen. Lokalt var det såklart säkert blodigare och strängare men detta är inte mallen.
En bra bok om hur hedniska, germanska och romerska ting, riter och personer inkroporeras i den tidiga medeltidens kristendom i Europa är "Krigarnas och helgonens tid" av Dick Harrison.
