Vid en osteologisk analys av human material ingår normalt en könsbedömning, en åldersbedömning samt analys av spår efter sjukdomar och trauman (t ex benbrott, förslitningsskador etc.). Att detta görs beror på att det utifrån dessa kriterier man kan ge en bild av den döde och i förlängningen av grupper av döda.
Herulen skrev:
Alltså varför är det över huvudtaget så viktigt att veta vilket kön benen härstammar ifrån?
I en samlad bedömning kan det biologiska könet vara intressant på samma sätt som ålder, längd etc. är intressant. Könet ger yttermera en dimension att nyttja i en samlad tolkning av kontexten (t ex den begravde, graven, gravfältet, samhället i vilket den döde/dom döda levde och verkade i). T ex vilka sjukdomar, förslitningar ådrog sig kvinnor respektive män, har gamla blev kvinnor respektive män etc. och varför föreligger skillnader/likheter mellan olika typer av sjukdomar och trauman, vad kan vi koppla dessa skillnader och likheter till.
För övrigt anser jag att osteologen bör vara med i den arkeologiska tolkningen, annars hamnar vi ofta i steget att analysen bara blir en bilaga, som ibland inkluderas och ibland exkluderas i den tolkande texten. Benen är en viktig pusselbit i att förstå och få förbättrad kunskap om forna tider, men om man inte tolkar in resultaten i en kontext faller vikten av osteologin. Till detta skall vi komma ihåg att i stort sätt alla osteologer i Sverige som arbetar med arkeologiska material också är arkeologer eller har arkeologisk utbildning vilket gör att det ofta faller sig naturligt att vilja arbeta med bägge sidor.
Magnus Reterdahl