Vikingatida kyrka på Helgö

[Snape]

På senare tid har det blivit aktuellt att ta upp kristendomen före 1000-talet.

På Helgö har man som säkert många vet hittat ett antal föremål (Irisk? kräkla, bokbeslag, koptisk skopa och Buddhafigur)s om kopplats ihop med en kyrka av bl.a. flera forskare ( t.ex. Hyenstrand och Zachrisson).
Jag tror det skulle bli en kyrka i mälarregionen under ansgars till dvs. 800-talet

Vad tror publiken?

[Sven lagman]

En i publiken tror att det t.o.m. kan vara så att det funnits kristna "hus" i Norden före 800-talet, i varje fall i de områden som hade nära förbindelser med kristna områden i England, Irland och i Tyskland. Varför skulle det inte ha funnits detta. Vår kunskap är ju ytterst mager. Tänk bara om inte Ansgar blivit gammal och hunnit sitta och språka med Rimbert hemma i Bremen. Då hade vi inte vetat ett dyft om kristna i Sverige före 1000-talet. Adam av Bremen hade heller inte haft Rimerts historia om Ansgar att utgå från.

Tanken manar till funderingar. Hur många "Ansgar" har det egentligen funnits vars berättelser aldrig skrevs ner. Jag menar då typ Ansgar under hans tidiga levnad, dvs. enkla präster och missionärer. Varför skulle dessa inte ha funnits här upp redan före 800-talet?

Det var som en arkeologiprofessor en gång sa till mig: "Jag är övertygad om att här funnits kristna långt innan vi anar det. Men hur i hela friden ska man arkeologiskt kunna avgöra om det i ett hus pågått gudstjänst?"

Vi utgår ju hela tiden från att de tidiga kyrkorna ska se ut på ett speciellt sätt. Men hade eventuella tidiga missionärer från 900-talet och bakåt kyrkor? Att bygga sådana fordrade permanenta församlingar. Var det kanske så att kringresande missionärer gav inspiration till att några lite här och var fick en kristen livssyn. Hur ser i så fall gravarna ut för de som påverkades? Om det inte fanns kyrkor fanns det ju heller rimligvis inga kristna begravningsseder som fått fotfäste.

[Gunnar Creutz]

Ja, jag tror liksom Sven att det funnits en hel del hus som använts till kristen verksamhet utan att detta kan beläggas arkeologiskt. Likaså tror jag att kristendomen dök upp betydligt tidigare än vad som finns belägg för, men för den delen även att hedendomen levde kvar betydligt längre än vad man vanligen tänker sig.

Att se fynd av kräkla, bokbeslag och koptisk skopa som belägg för kristendom är dock vanskligt. Föremålen kan ju lika gärna har tagits på något plundringståg och sedan fraktats till Helgö.

Hälsningar
Gunnar

[Gorm]

Jag håller med Gunnar och Sven, man kan leka med tanken att när storbonden blev kristen så använde han rimligtvis den hallbyggnad där han tidigare haft blot till gudarna som gudstjänstrum. Denna förkristna kult och ev husoffer syns i det arkeologiska materialet till skillnad från den kristna mässan. Om man dessutom av tradition fortsatte att kremera sina döda så blir det ännu svårare att utläsa religion ur källmaterialet.

/Johan

[Ethelred]

Rimligen är väl att antaga att även kristendomen eller delar av den kan ha smugit sig in i ett ganska tidigt skede här i Norden. Förmodligen blev dess första ansatser i varierande grad upptagna uti den redan befintliga religion utövningen.  Skulle tro att folkets vidskeplighet och nyfikenhet banade viss väg för de kristna strömningar som besökande handelsmän från fjärranland jämte sina varor hade med sig.

Annars är väl den vedertagna missionsbilden att den lokala och säkerligen föga religiöse kungamakten (läs Birka) av rent taktiska skäl, såväl handelspolitiska samt av eget maktintresse (tinget och storbönderna stod mot kungamakten) låtit missionärerna få verka.

Att sedan kristendomen stipulerar att all makt är kommen av gud, torde väl knappast heller ha misshagat kungen. Som även därigenom indirekt blir ett sakralt och övermänskligt väsen.

[Snape]

Tack för svaren.

Jag kan bara hålla med om att det borde ha funnits en mission och kristnande from åtminstone 800-talet. Har det funnits kristna och kulthus är de också svåra att identifiera.

Det är dock några saker jag skulle vilja få reda på.
Hur flexibel var kyrkan med lokala sedvänjor som t.ex. hedniska kultutrymmen.
Var det överhuvudtaget förenligt med kremering och bekännelse till kristendomen under vikingatid. Skelettgravskicket tror jag inte varit jättekontroversiellt någonstans under vikingatid.

Som ett alternativ till att diskutera ett hypotetiskt kristet inslag kan man kanske spåna kring varför vissa miljöer innehåller kristna, buddhistiska eller muslimska föremål. Fyndinventariet från Helgö är ett underbart samelsurium och om graven från Östergötland är samma som jag sett en glimt av på konserveringen, skulle kvinnan ifråga mycket väl platsa bland de sorceressessessess som Neil Price behandlar i sin avhandling. I så fall har vi kristna föremål i en miljö som är väldigt långt ifrån att vara kristen.