Författare Ämne: Träkyrka i Gamla Uppsala  (läst 28091 gånger)

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Träkyrka i Gamla Uppsala
« skrivet: januari 06, 2006, 19:54 »
I senaste numret av Fornvännen (4/2005) har Magnus Alkarp and Neil Price skrivit en artikel där de undersökt marken kring Gamla Uppsala kyrka med markradar. Resultaten visar bl a på spår efter den förmodade träkyrka som man tidigare hittat spår efter men även spår efter vad som kan vara en hallbyggnad under träkyrkan. Tidigare dateringar av lagren under kyrkan (med C14) har sträckt sig in i tidig vikingatid vilket rimmar illa med påståendet om "hednatempel" under 1000-talets andra hälft. Ytterligare undersökningar är dock nödvändig för att sprida ljus över det som påträffats.

Läs mer här. [Salto sobrius - Martin Rundkvist's blog]
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
Träkyrka i Gamla Uppsala
« Svar #1 skrivet: februari 26, 2006, 08:49 »
Vid genomläsningen av artikeln i Fornvännen 2005:2 om templet blev jag förvånad över att finna att man inte medtagit A.C. Bonniers mycket intressanta utredning ”Gamla Uppsala – från hednatempel till sockenkyrka” (Studier till Det medeltida Sverige 5, 1991). Hon har nämligen tagit upp en sak som verkligen sätter de nu befintliga marksonderingsresultaten i fokus. I ett dokument från biskop Karl av Västerås vid mitten av 1200-talet står nämligen bl.a. att katedralen i Gamla Uppsala grundlagts 1138 av ”Sverker I” och då förenats med de tre gudarnas gamla hednatempel, vilket renats av eld och helgats av ”Yggemundus”. Dokumentet, som endast bevarat utdrag av biskopens anteckningar, har tidigare ansetts som förfalskning från 1600-talet men efter analys av historikern Kjell Kumlien har detta förändrats. Bl.a. finns faktiska uppgifter medtagna som inte var kända på 1600-talet. (Kjell Kumlien: Biskop Karl av Västerås och Uppsala ärkestifts flyttning. Historiskt arkiv 14).

Efter nu gjorda marksonderingar har följande spännande bild kunnat erhållas. De väldigt omdiskuterade stolphålen i domens rivna norra tvärskepp hör rimligtvis samman med den träkyrka (N3) som man nu spårat även öster om det norra tvärskeppet.




(Plan ur Fornvännen 2005:4)

Tre väldiga stolphål inne i det norra tvärskeppets västra del markerar träkyrkans västra gavel och en grav (ej medtagen på bilden ovan) är placerad på hedersplats mitt i träkyrkans långhus med förskjutning mot koret i öster. Lämningarna efter träkyrkan ligger på ca en meters djup.

I direkt anslutning till denna djupt liggande kyrkorest utgår två kraftiga väggar mot norr (N4-N5). Stenmuren N1 är en yngre avgränsningsmur och kan ses bort i detta sammanhanget. Att dessa tillhör det äldre bebyggelseskedet visas av att också dessa ligger på ett större djup än domens tvärskepp. Man har ansett att dessa två väggar är rester efter en hallbyggnad vilket jag definitivt inte håller för troligt. Hallen skulle nämligen då ligga i norr-söder vilket är en märklig riktning men, vad värre är, den skulle vara 15 meter bred. Den enorma hallen på kultplatsen i Lejre vid Rosklide är t.ex. endast 10 meter bred och ligger i väster-öster.

Varför har man antingen kopplat träkyrkan till en befintlig, abnormt stor träbyggnad (eller, som alternativ, också byggt denna som en tillbyggnad till träkyrkan)? Båda fallen är fullständigt unika, så också byggnadens dimensioner. Eftersom denna byggnads bredd och läge svarar exakt till domens tvärskeppsbredd måste den dessutom ha spelat roll vid grundläggningen av domen 1138.

Är det då verkligen inte templet man funnit? Till detta har man anslutit en träkyrka och när denna rivs för domenbygget anpassas tvärskeppets läge och bredd efter templet. Detta skulle ju stämma med biskops Karls uppgifter om att ”domen förenats med templet”.

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Träkyrka i Gamla Uppsala
« Svar #2 skrivet: februari 27, 2006, 10:31 »
Intressant, detta (att den infogades i den nya kyrkan) skulle kunna förklara varför man inte påträffat några rester av "templet". Däremot borde det kanske finnas brandrester om det "renats av eld". Rätta mig om jag har fel men det finns väl exempel på liknande förfarande på kontinenten (renats med eld och infogats i den nya kyrkan)? Dock, om "templet" infogades direkt i kyrkan 1138, hur skall då träkyrkan förklaras? En temporär lösning kanske? Några mindre strategiskt utplacerade kvadratrutor kanske kunde bringa ljus över det hela? :)

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad miklagard

  • Avslutat konto
  • Stammis
  • Antal inlägg: 424
Träkyrka i Gamla Uppsala
« Svar #3 skrivet: februari 27, 2006, 11:28 »
Detta är oerhört intressant. Det förefaller som väldigt troligt att templet verkligen kan ha existerat och att det då förmodligen legat i gamla Uppsala. De nu uppdagade spåren i kombination med vad vi känner till om de sedvanliga placeringarna av kyrkor på gamla kultplatser talar för att det inte kan betraktas som helt osannolikt att det kan vara det gamla hednatemplet som hittats.

Man får hoppas att det kan anslås pengar till en grundlig utgrävning av platsen. Dock är det nog väldigt tveksamt om det går att få fram helt säkra belägg för en kultplats. Byggherrarna till kyrkan bör ha haft ett intresse av att rena platsen och städa bort alla spår efter den hedniska verksamheten.

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Träkyrka i Gamla Uppsala
« Svar #4 skrivet: februari 27, 2006, 17:41 »
Personligen anser jag att det är minst lika viktigt att undersöka träkyrkan och kanske datera denna på något sätt. Det känns lite bakvänt att utgå ifrån att det finns en kultbyggnad från 1000-talet under kyrkan för att sedan försöka koppla materilet till denna.

Det finns faktiskt väldigt få belägg för kyrkor på gamla kultplatser (Frösö kyrka och Mære i Trøndelag är några av de få exempel som finns), däremot är det vanligare att man hittar rester efter äldre träkyrkor. Eftersom Gamla Uppsala var/är ett av de bärande argumenten för en teori om kultplatskontinuitet så hamnar man i ett cirkelresonemang när man använder sig av denna teori för att argumentera för ett ”tempel” under kyrkan.

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
Träkyrka i Gamla Uppsala
« Svar #5 skrivet: februari 27, 2006, 18:41 »
Jag tror inte att, i den hypotes som jag nämnde ovan, templet ligger "under träkyrkan". Träkyrkan har i stället anlagts direkt upp till en befintlig, väldig träbyggnads (templets?) sydsida. Detta är i sig en logisk placering om man ska koppla en nybyggd träkyrka till en befintlig byggnad eftersom kyrkans sydsida liturgiskt sett var den viktigaste efter korpartiet i öster. Utanför sydsidan var männens gravplats och de små barnens. Denna ville man givetvis inte dölja genom att lägga kyrkan norr om den befintliga byggnaden.

Efter en tid, år 1138?, har man beslutat sig för att riva träkyrkan och istället uppföra stendomen men samtidigt bibehålla trä/tempelbyggnaden. Man kopplar då det blivande norra tvärskeppet mot denna och anpassar det också så att det svarar till träbyggnadens bredd. Ytterst intressant är ju att tvärskeppets bredd och träbyggnadens väggar svarar exakt till varandra. Detta kan svårligen vara en slump utan tyder faktiskt på att de existerat samtidigt under tvärskeppets uppförande. Att sedan tvärskeppets norra gavelmur är helt sned i förhållande till stendomens övriga planlösningen bevisar faktiskt att något varit i vägen. Så usla byggare var inte 1100-talsmänniskorna att de så grovt skulle bomma en vinkelrät utläggningen av grundmurarna på just denna plats.

Är det då inte osannolikt att de kristna skulle ha låtit templet stå kvar som ett annex till den kristna kyrkan? Knappast. Ett exempel kan belysa detta. I Kent i England företogs år 597 en samlad aktion för kristendomens införande. Kungen lät sig döpas och år 601 blev Canterbury landets ärkebiskopssäte. Samma år sände påven ett förmaningsbrev till sin nye ärkebiskop. I brevet betonas att gå varsamt fram ”nämligen att avgudarnas helgedomar hos detta folk på intet sätt ska förstöras, men däremot avgudabilderna i dem; att vatten ska välsignas för att användas till bestänkning i dessa helgedomar; att altare ska byggas och reliker läggas ner i dem.” Påven påpekar också att genom detta förfarande vinner man snabbare folkets omvändande.

Då man ännu inte grävt på det eventuella templets plats norr om det forna tvärskeppet ser jag fram emot några spännande hål i framtiden.

Utloggad miklagard

  • Avslutat konto
  • Stammis
  • Antal inlägg: 424
Träkyrka i Gamla Uppsala
« Svar #6 skrivet: februari 27, 2006, 19:55 »
Hmm.....verkligt intressant teori, Sven.

Naturligtvis taktiskt rätt att inte förstöra tempelbyggnaden om man ville omvända hedningarna utan att orsaka oroligheter i onödan. Dock är det väl så att hednatemplet, enl. de skriftliga källorna, skall ha bränts ner. Men de verkar ju inte alltid vara så pålitliga utan är sannolikt i många fall partiska.

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Träkyrka i Gamla Uppsala
« Svar #7 skrivet: februari 27, 2006, 19:56 »
Citat från: "Sven lagman"
Jag tror inte att, i den hypotes som jag nämnde ovan, templet ligger "under träkyrkan". Träkyrkan har i stället anlagts direkt upp till en befintlig, väldig träbyggnads (templets?) sydsida.


Såvitt som jag förstod artikeln så ligger N4-N5 djupare än N3 men att förhållandena dessa emellan är osäker. Det skulle vidare vara intressant att se om N4-N5 går att datera till 1000-talets andra hälft då Adam skriver att "templet" existerar.

Citat från: "Sven lagman"
I brevet betonas att gå varsamt fram ”nämligen att avgudarnas helgedomar hos detta folk på intet sätt ska förstöras, men däremot avgudabilderna i dem; att vatten ska välsignas för att användas till bestänkning i dessa helgedomar; att altare ska byggas och reliker läggas ner i dem.” Påven påpekar också att genom detta förfarande vinner man snabbare folkets omvändande.


Det var detta exempel som jag tänkte på. Finns det några arkeologiska belägg för att detta i realiteten har skett?

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
Träkyrka i Gamla Uppsala
« Svar #8 skrivet: februari 27, 2006, 22:46 »
Vi får inte glömma att om förhållandena i Uppsala varit liknande dem i Uppåkra har templets väggar och träpelare grävts ner på ansenligt djup. I Uppåkra var stolpdjupen ca två meter! Så djupt har definitivt inte en träkyrka grundlagts.

Men som sagt, det är bara teorier. Endast arkeologin kan ge oss säkra hållpunkter.

En liten fundering på din sista fråga Gorm. Så fort man hittar stolphål inne i en tidigmedeltida kyrka tolkas detta som rester efter en tidig kyrkföregångare i trä. Detta är nog sant i de flesta fall men hur är det i de fall där man har spår efter två eller flera träbyggnader där den ena avlöst den andra? Dessa tolkas alltid som tidiga träkyrkor även om inget annat än läget finns som stöd för denna hypotes. Bara spåren finns inom medeltida kyrkmurar får de ju genast en arkeologisk stämpel att vara kristna lämningar. Ett intressant exempel är Jelling kyrka i Jylland. Stenkyrkan är från ca 1100 och ligger mitt emellan två enorma gravhögar, motsvarande Uppsalas men från 900-talet. Utgrävningar har visat att inte mindre än tre träbyggnader föregått stenkyrkan, alla tolkade som träkyrkor. Den äldsta har t.o.m. uppskattats ha större dimensioner än den stora 1100-tals stenkyrkan!

Jag ställer då frågan: om detta är en stor hednisk kultplats från Gorm den gamles tid (930-tal och framåt) med två enorma gravhögar och en av Danmarks största skeppsättningar (170 meter lång), var är då hovet? Kan inte den äldsta "träkyrkan", vilken ligger mitt i skeppet, just vara ett sådant tempel som pga arkeologisk slentrian tolkats som en träkyrka? Ett tempel som Harald Blåtand efter sitt dop gjort om till kyrka?

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Träkyrka i Gamla Uppsala
« Svar #9 skrivet: februari 28, 2006, 00:26 »
Jelling, Uppåkra och Gamla Uppsala är alla mycket intressanta och speciella platser men man bör inte dra allt för stora generella slutsatser utifrån dessa. Det finns fler belägg för träkyrkor än stolphål; man träffar t ex på medeltida gravar under de senare kyrkomurarna (t ex Lovö och Estuna kyrkor) som inte kan tillhöra stenkyrkan. Vidare finns det fall (t ex ett dussintal i Uppland) där sakristian är äldsta delen av kyrkan vilket visar att denna fungerat som eldsäker förvaring åt en träkyrka. Om vi har att göra med byggnader av sakral förkristen funktion under stenkyrkor så borde det ändå finnas någon sorts spår av kult (t ex husoffer). Vad jag vill komma till är att det finns fler indicier som pekar på att man byggde stenkyrkor på äldre (trä)kyrkor än på kultplatser. Detta utesluter dock inte att det tidigare har förekommit. :)

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad gangrade

  • Veteran
  • Antal inlägg: 594
  • Intresserad amatör
Träkyrka i Gamla Uppsala
« Svar #10 skrivet: februari 28, 2006, 08:57 »
Kristi blod och lekamen är ju bröd och vin. Att rena med eld - är det verkligen samma sak som att bränna ner?

Jag är inte så jätteinsatt i ämnet och de enda källor (förutom ett visst bakgrundsbrus av gammal inlärning) är era inlägg i debatten. Men om det enda belägget för att det gamla/ett gammalt tempel har bränts ned är att det har renats med eld kanske det har utsatts för en rit istället för att brännas ned.

Och formatet (15 meter bred hallbyggnad), vad är det som säger att det var en hall, kan det inte ha varit en äldre kyrka som kanske, med årens gång, fått ett lite annorlunda innehåll.

Och om det nu har funnits "kyrkor" som inte passat in i den av påven förespråkade religionsgrenen, hur känner man igen en sådan arkeologiskt?
Qui tacet, consentit

Utloggad Gunnar Creutz

  • Stammis
  • Antal inlägg: 199
    • Slutarpsdösen
Träkyrka i Gamla Uppsala
« Svar #11 skrivet: februari 28, 2006, 10:15 »
Bra tanke Gangrade!

Skulle uttrycket att rena med eld vara symboliskt så skulle man kunna tänka sig att det är en anspelning på hur den Helige ande uppträdde som eldslågor på Pingstdagen och gav gåvan att tala i tungor (se Apostralgärningarna 2). I modern tid används ju tungotal av vissa kristna bl.a. för att rena, helga och driva ut ondska. Så det skulle vara möjligt att biskop Karl faktiskt avser renande genom den Helige andes eld, d.v.s. tungotal.

Hälsningar
Gunnar

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Träkyrka i Gamla Uppsala
« Svar #12 skrivet: februari 28, 2006, 10:34 »
Jag gick aldrig så långt att jag påstod att "rena med eld" innebar att man faktiskt bränner ner en byggnad men antog att det har något med fysisk eld att göra, något som lämnar spår efter sig. Det måste väl ändå finnas fler belägg där byggnader (o dyl) renats med eld och som kan bringa ljus (!) över det hela? Gamla Uppsala borde ju inte vara unikt gällande detta.

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad miklagard

  • Avslutat konto
  • Stammis
  • Antal inlägg: 424
Träkyrka i Gamla Uppsala
« Svar #13 skrivet: februari 28, 2006, 10:41 »
Kan det varit så att man behöll den gamla träkyrkan medan domen byggdes ? Annars fanns ju ingen kyrka under den långa byggnadstiden.

När sedan domen blivit färdig revs den gamla träkyrkan och ett tvärskepp anlades på dess plats.

Eftersom det nya tvärskeppets nordvägg tycks ha anpassats efter "tempelbyggnaden" verkar det troligt att man av någon anledning ville behålla denna. Kanske ingick "templet" i den nya kyrkobyggnaden i detta första skede. I ett senare skede revs både tvärskeppet och "templet"och kvar blev dagens dom..

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
Träkyrka i Gamla Uppsala
« Svar #14 skrivet: februari 28, 2006, 19:44 »
Redan i 3 Mosebok 1:17 berättas om hur offret skulle brännas på altaret för att renas till Guds ära. Tror dock att bränning i form av en reningsprocess inom den kristna kyrkan för tusen år sedan övergått att bli en ceremoni som inte betyder att man "bålade" allt för mycket. Den katolska liturgin är ju fylld med symbolikhandlingar.

Tänker också osökt på "järnbörden" som en kristet sätt att rena sig från brottstankar. Den misstänkte kunde välja att bära glödande järn för att visa sin oskuld. Gud skulle på detta sätt döma rättvist. I Knut VI:s Manddråpsförordning för Skåne 1201 står bl.a.:

(5) Om nogen anklages for følgeskab og hjælp og for at have såret manden, da han blev dræbt, skal han, når han overbevises ved to mænds vidnesbyrd, rense sig med glødende jern.

Järnbörd förbjöds på Laterankonciliet år 1215.

Utloggad David

  • Stammis
  • Antal inlägg: 256
Träkyrka i Gamla Uppsala
« Svar #15 skrivet: mars 01, 2006, 08:13 »
Rening med rökelse kanske skulla kunna vara ett icke-destruktivt sett att "rena med eld"? Att bränna rökelese ingick väl i 1000-talets liturgi?

Annras vet jag med säkerhet att antiken greker utförde vissa reningsceremonier geom att bränna svavel. Om den tradition gick in i kyrkan vet jag dock inte. Svavelosande predikningar har man ju i och för sig hört om...

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Träkyrka i Gamla Uppsala
« Svar #16 skrivet: mars 04, 2006, 11:45 »
Utifrån stenkyrkans utseende så är en byggstart 1138 och en invigning 1150 rimlig. Man kan dock finna det problematiskt varför man skulle börja bygga en domkyrka när det inte var bestämt vart ärkebiskopssätet skulle vara placeras vid denna tidpunkt. Man kan argumentera för att utrymmet behövdes eftersom den är anlagd i anslutning till en kungsgård. Gamla Uppsala är under medeltid en av Upplands största byar så befolkningsunderlaget borde funnits. Om kyrkan påbörjats efter 1164 så är det dessutom rimligt att anta att den första ärkebiskopen, Stefan, som var cisterciensermunk borde påverkat kyrkans stil, så är dock inte fallet. Detta är något som bl a påpekats av konsthistorikern Ingeborg Wilcke-Lindqvist.

Kyrkan har en del likheter med Sigtunakyrkorna vilka antas vara från ungefär samma tid. Det är intressant varför både kyrkorna i Sigtuna och Gamla Uppsala inger ett sådant klumpigt och oinspirerat intryck. Borde man inte importera skickliga hantverkare utifrån när man skall anlägga landskapets första stenkyrkor? Kyrkan i Gamla Uppsala är dessutom skev i sin planläggning. Detta kan, enligt Ann Catherine Bonnier både bero på ojämnheter i marken (marken där kyrkan är byggd på sluttar mot både söder och mot väster) och på att den anpassats till en träkyrka (vilket även kan bekräftas av stolphålen i den norra korsarmen). Det finns flera exempel där stenkyrkor påbörjats från öster medan en fungerande träkyrka fortfarande stod kvar, exempelvis Mosjö i Närke, Silte på Gotland och S:t Stefan i Lund.

Om stenkyrkan förenats med en äldre träbyggnad så är det således rimligt att anta att denna var en träkyrka. Detta hindrar dock inte att denna träkyrka i sin tur förenats med ”templet”, kanske i slutet av 1000-talet för att återknyta till Adam av Bremen? Varför skriver då biskop Karl av Västerås att kyrkan förenades med ”templet” på 1100-talet? Om denna byggnad var en träkyrka behöver den väl knappast helgas, även om en del av den är det omtalade "templet"? Märk att dokumentet är nedskrivet 100-talet år efter den omtalade händelsen. Kan det kanske röra sig om en lärd gissning, kanske hade han tillgång till Adam av Bremens (som även han skriver om tre gudar) texter samtidigt som han kände till berättelserna om en tidigare träbyggnad på platsen?

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
Träkyrka i Gamla Uppsala
« Svar #17 skrivet: mars 04, 2006, 14:10 »
Att en äldre träkyrka stod kvar till dess det nya huvudaltaret varit färdigbyggt i den nya kyrkan var något som nästan alltid var för handen. De dagliga mässorna vid det invigda huvudaltaret fick ju inte brytas.

Det som jag reagerat på är att den nya stenkyrkans tvärskepp orienterats så att det helt överensstämmer med den äldre träbyggnadens/templets väggar så att dessa ligger i tvärskeppets utdragna linjer. Detta är fullständigt omöjligt om det inte föreligger ett samband i tid. Den enda logiska byggnadsföljden blir då 1: träbyggnad/tempel, 2: träbyggnad/tempel - träkyrka, 3: träbyggnad/tempel - stenkyrka.

Tiden före mitten av 1100-talet är en kyrkopolitisk orolig tid. Det borde rimligtvis ha förekommit en maktkamp mellan det gamla biskopssätet i Sigtuna och Uppsala. År 1123 vigdes Siward av den tyske ärkebiskopen i Bremen-Hamburg till biskop över Uppsala trots att det enligt påven var ärkebiskop Ascer i Lund som ensam hade denna rätten. År 1130 drevs biskop Siward i Uppsala i landsflykt till Tyskland och Ascer vigde då samtidigt Henrik till biskop i Sigtuna. Henrik tvingas fly 1132 och stupar 1134 i slaget vid Foteviken. Biskopsstolen flyttas därefter från Sigtuna till Uppsala. Här ser man alltså en kamp mellan Sigtuna-Uppsala men också en kamp mellan ärkebiskopen i Bremen och ärkebiskopen i Lund. För att vinna denna kamp var man tvungen att ha en värdig stenkyrka som biskopskyrka. Sådan fanns redan i Sigtuna, alltså måste man bygga en större i Uppsala.

Jag kan inte nog poängtera att hela denna diskussionen utgår från resultat av marksonderingar utan grävning. Endast med arkeologisk utgrävning kan vi egentligen ha säkra belägg för att låta oss gå in på mera hypotetiska detaljer.

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Träkyrka i Gamla Uppsala
« Svar #18 skrivet: mars 04, 2006, 15:47 »
Citat från: "Sven lagman"
Det som jag reagerat på är att den nya stenkyrkans tvärskepp orienterats så att det helt överensstämmer med den äldre träbyggnadens/templets väggar så att dessa ligger i tvärskeppets utdragna linjer. Detta är fullständigt omöjligt om det inte föreligger ett samband i tid. Den enda logiska byggnadsföljden blir då 1: träbyggnad/tempel, 2: träbyggnad/tempel - träkyrka, 3: träbyggnad/tempel - stenkyrka.


I sådant fall måste man ta ställning till varför man lät ”templet” vara kvar så pass länge. En alternativ hypotes skulle vara:

1. träbyggnad.
2. träbyggnad – träkyrka (dvs att träbyggnadens södra kortsida har blivit    träkyrkans norra vägg medan resten rivs. Även träkyrkans västra vägg kan vara en rest av den äldre byggnaden).
3. träkyrka – stenkyrka (dvs träkyrkan står kvar tills stenkyrkan är såpass klar att gudstjänsten kan flyttas över dit).

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad miklagard

  • Avslutat konto
  • Stammis
  • Antal inlägg: 424
Träkyrka i Gamla Uppsala
« Svar #19 skrivet: mars 04, 2006, 17:26 »
Om vi nu skall spinna vidare på denna hypotes är Johans fråga varför man lät  "templet "vara kvar i hög grad intressant. Historien visar ju med all önskvärd tydlighet att religionskrig är fruktansvärda. Att då förstöra hednatemplet hade säkert från de asatroendes sida uppfattats som en oerhört provocerande handling som förmodligen lett till svåra konsekvenser. Därför menar jag att  om man valde att bevara  "templet"  var det en genomtänkt taktisk handling. Visserligen valde man då, naturligtvis efter att ha renat det, att återanvända byggnaden i kristet syfte, men det borde ha uppfattats som mer acceptabelt än att "templet" brändes ner. Dessutom hade ju de asatroende många gudar. Kanske uppfattades inte ännu en gud som en katastrof om dess representander agerade på ett icke svårt provocerande sätt.

Jag tror att man av ovanstående skäl kan ha bevarat tempelbyggnaden utan att riva delar av den. Stendomens anpassning av det förmodligen senare byggda tvärskeppets nordvägg till "templets" sydvägg talar för det. Något var ju uppenbarligen i vägen. Annars hade man byggd tvärskeppets nordvägg parallell med stenkyrkans mittlinje. Kombinationen statusfylld stenkyrka/ gammal träbyggnad var knappast vad de kristna ville ha. Därför måste det ha funnits ett mycket starkt skäl till att man kan ha valt detta tillvägagångssätt.

I ett senare skede då kristendomen blivit etablerad behövdes inte detta taktiska tänkande längre och "templet" revs därför.