Slavar

[Hans Menzing]

Ättelägg
De kristna var dubbelmoraliska genom att vägra (i alla fall officiellt) att hålla kristna slavar om de var kristna själva, men höll däremot gärna hedningar som slavar. Så där hade förstås asatroende vikingar ett klart övertag, de kunde utan att riskera att hamna i helvetet sälja kristna slavar till muslimer.

[Hans Menzing]

Karlfredrik

Din historia i samband med blodshämnd är lite speciell. Då handlar det om stammar eller klaner som själva skapar rättvisa, och att då skada en bortrövad kvinna hade varit att tigga om att få den egna familjen eller släkten utsatt för något liknande.

[Yngwe]

Yngwe

Jag är gammalmodig. Är jag sjuk vill jag helst gå till en utbildad läkare, även om jag vet att det händer att de tar fel ibland. Men de är oändligt mycket pålitligare än glada amatörer.
Sen kan man ju inte sluta att läsa författare bara för att man hittar någon uppgift i boken som verkar märklig. Dessutom har ju Brink studerat ortnamn i massor av år, så kanske finns det någon sanning bakom även om du och jag inte inser det?
Jag tror inte att jag är världsmästare utan tar ödmjukt till mig kunskap från andra.

Nu är det ju lite skillnad med läkare då deras arbete bygger på mycket hårt kontrollerade studier. Om vi översätter Brinks slutsats till sjukvården så skulle den utan tvekan kallas för kvacksalveri.  När man värderar Brinks ord om ortsnamn får man givetvis jämföra med hur andra arbetar med samma ämne. Och det påverkar givetvis hur vi bör se på slutsatser baserade på dessa ortsnamn.


Jag undrar därför om du kontrollerat Brink som källa, vilket du säger att du brukar göra? Om inte, är det då verkligen lämpligt att avfärda kritik mot honom genom att hänvisa till hans titel?

[Karlfredrik]

Citat Boreas:

[/Hur skiljer KF på gisslan och slavar? quote]
Gisslan löses normalt ut av anhöriga, och kan dödas om avtalet inte hålls eller anhöriga inte vill betala. Slavar säljs normalt till utomstående för tvångsarbete och/eller sex. Slavar kan visserligen friköpas av anhöriga, men de dödas normalt inte. I Eriksgatan under medeltiden skulle västgötarna lämna gisslan, i detta fall fria män som garanterade att kungen kom oskadd genom landskapet.
I ovan nämnda saga såldes kvinnan till två utomstående, uppenbarligen som hämnd. Min gissning är att bortrövande av kvinnor för sex har förekommit i alla tider i många länder.

[Hans Menzing]

Yngwe

Nu har väl professorerna också en lång och specialiserad utbildning.
Och vad gäller källkritik så tycker jag att mycket av det jag läst om ortnamnens betydelse verkar lite av skämt, men jag skulle inte drömma om att förenkla tillvaron så att jag därför dömer ut allt vad ortnamnsforskarna skriver.  i alla olika ämnen.
Dessutom är jag ödmjuk och inser att saker kan vara riktiga även om jag inte tror på dem.

[Hans Menzing]

Karlfredrik

Bråket om med Knaphöfvde när han red in i Västergötland sägs ha berott på att Knaphöfvde inte sände gisslan till västgötarna i utbyte. Detta skulle väl garantera att ingen skadades för då hade ju motståndarna kunnat ta ut hämnd på sin gisslan.
Sedan har du förstås rätt i att bortrövande av kvinnor alltid förekommit, så det är ju inget speciellt för vikingarna.
Däremot kanske man skall vara lite försiktig med de kvinnorov som beskrivs i medeltida sånger, brudrov ur Vreta kloster och sånt. Då kan de handla om kvinnor som av familjen lovats bort till en man men som själva valt en annan. Så det kan vara hennes älskade som rövar bort henne och gifter sig med henne och hoppas att släkten så småningom skall förlåta dem.

[Yngwe]

Yngwe

Nu har väl professorerna också en lång och specialiserad utbildning.
Och vad gäller källkritik så tycker jag att mycket av det jag läst om ortnamnens betydelse verkar lite av skämt, men jag skulle inte drömma om att förenkla tillvaron så att jag därför dömer ut allt vad ortnamnsforskarna skriver.  i alla olika ämnen.
Dessutom är jag ödmjuk och inser att saker kan vara riktiga även om jag inte tror på dem.

Det är ingen om dömer ut vad ortsnamnsforskarna säger Hans. Om du verkligen hade granskat Brink hade du nog sett att han inte direkt stödjer sig på en bred samsyn inom sitt skrå för hur man ska tolka ortsnamn. I nämnda fall är det uppenbart att det rör sig om spekulation baserad på spekulation. Jag har gett en lätt men tydlig motivering till att jag påstår det.  På dig låter det som om du nog trots allt tycker man ska lita på Brink och blankt strunta i vad andra ortsnamnsforskare säger. Själv vill jag framhålla Agertz eftersom han tydligt beskrivit sin vetenskapliga metodik och dessutom uttryckte en sund försiktighet i sina tolkningar!

[Hans Menzing]

Yngwe

Läste du citatet du tagit från mig? Där står inte ett ord om att ingen dömer ut ortnamnsforskarna. Det vet jag inget om, jag är inte tankeläsare, utan jag skrev att jag inte dömde ut dem eftersom jag är helt okunnig i ämnet. Det vore löjligt att döma ut saker jag inte förstår. Än dummare att döma ut vad ortnamnsforskarna skriver i andra ämnen.
I det här fallet handlade det om vikingarnas slavar, och där nämndes kanske ortnamn, men det var inte någon huvudtes så jag skall erkänna att det inte gjorde minsta intryck.
Sedan är jag inte tillräckligt kunnig att bedöma hans åsikter i övrigt heller, jag bara hänvisar till honom och andra.
Jag trodde det var klokare än att som nu, vi sitter och offrar tid på ett helt meningslöst  meningsutbyte.
Gillar du inte Brink, så läs inte Brink. Men du måste accepterat att jag vill läsa olika åsikter för att få bredd på ett eventuellt framtida kunnande.

[Yngwe]

Hans

Meningslöst meningsutbyte att jämföra vad olika källor säger om saker?  Ska jag låta bli att läsa Brink för att jag tycker att han är galet ute ibland?  För mig är detta helt främmande Hans.  Jag är som tidigare sagt inte ute efter en mysig lässtund utan har ambitionen att förstå så mycket som bara möjligt, det är i det jag finner glädjen. Då kan man knappast unna sig lyxen att bara läsa det man tror man ska gilla.




Sen är det ju så att om man hänvisar till någon i en debatt så blir det ju onekligen relevant att framföra kritik mot denne. För de som nu läser t.ex.. Brink som fördjupning i ämnet men kanske inte har samma insikt i ortsnamnsforskningen så är det ju god hjälp att ha tagit del av olika synpunkter och andra referenser. Då kan man ju bättre värdera Brink.  Eller hur?

[Hans Menzing]

Håller med igen!
Man lär sig mycket genom att läsa även personer man inte håller med.
Jag tycker att Mats G Larssons slutsatser inte håller, men trots det läser jag gärna hans böcker. Och det gäller många andra.
Så i mina bokhyllor står långt ifrån bara professorer, jag har skrivit om många böcker skrivna av otaliga glada historieamatörer i Västergötland. Ofta kan det finnas lokalt mycket intressanta saker där. Samtidigt som det finns rena orimligheter.