Slår jag ihop Boreas och Adils inlägg liknar träldomen för mig något slags livegenskap. Även om det också är en frihetsbegränsning så verkar det ganska långt ifrån ett samhälle där slavhandel är en stor ekonomisk motor.
Allt närmare ögat.
Livegenskapen bestod den tid i att barnen fick lyda sina föräldrar - varför böndernas och torparnas söner fick leka och lära med pappa och sen lyda sin Far - medan bonde- eller torparfruns döttrar fick leka och lära av mamma och sen lyda sin Mor.
Antalet barn i en gård fick i princip motsvara antalet vuxna drängar och pigor som behövdes för att få gåden - som helhet - att fungera. Därmed fick varje barn utveckla den kunskap, kompetens och färdighet som behövdes för att fylla en av dom positioner/funktioner inom gårdens samlade behov. Varje bondebarn fick alltså samma typ säkerhet för framtiden - där varje hade sitt ansvarsområde att fylla. Av den orsak fick alla bönders barn - i princip - utveckla sej på och ikring gården, medan fisketorparnas rackare kunde få lära sej rodda, segla och manövrera - medvinds som motvinds.
Här behövdes allt från härdar och fångstmän till fiskare, jägare, båtbyggare, snickare, timmermän, smeder, hästkarlar, sömmerskor, spinnerskor, dejor och annat fint - på dom flesta gårdar och i absolut alla bygder. Enligt arkeologin hade man under JÅ ett mönster av "bygder" efter kusten av Norge - där varje byggd var byggt efter en likartat struktur - med ett antal gårdar och hus samlades om en större, central gård - typ 'häradssäte'. Vad man vet om funktionerna inom huvudgården så hade 'bygden' varit självförsynt med alla vitale tjänster och funktioner - som 'lokala enheter' i 'regionala sammanslutningar'.
Dåtidens ekonomiska motor var alltså varje gårdsdräng och pigas dagliga arbete på hemgården - och deras förenade insats för bygden. Att dom i fordoms tid kallades träl och trälinnor betyder i sej inget större, rent praktiskt.
Sen hade deras föräldrar - bönder och bonde-fruar - titlar som låg-adel - kallad "Karlar" respektive "Kvinnor". För att bli en karl eller kvinna krävdes att man hade en Kvinna till mor och en mellan-adlig 'hövding' - kallad Jarl - till pappa. Av den orsak fick jarlarna sitta som hövdingar i varje byggd (härad) och dana en mellan-adel, ansluten till en länsherre och länsfru. Mindre byråkrati går det knappast få om en statsbildning skal kunna ske...
Forn-tidens allmoge - böndernas och torparnas barn - blev alltså titulerad som Trälar och Trälinnor. Att översätta detta med "Servant" och "Serf" ger altså logik och mening.
Att översätta "Träl" och "Trälinna" med "slav" ger alltså ingen mening. Med mindre man önskar påstå att vikingarna sålde sina egna barn som slavar...

Den allmäne man och kvinna - aka träl och trälinna - var då som nu samhällets ekonomiska motor. Deras samlade kunskaper, kompetens, kynne och färdigheter var avgörande i alla väsentliga hänseenden.
Skillnaden mellan då och nu var att man pliktade tjäna familjen och hemgården först och sist - oavsett klass man tillhörde. Sen var ansvars- och arbetsbördan - då som nu - allt värre ju högre man satt i organisationen. Störst relativ frihet hade alltså dom yngsta bland trälarna, med den minsta ansvarsbördan - fast dom satt 'nederst' på rang-stegen...