Slavar

[Boreas]

Slår jag ihop Boreas och Adils inlägg liknar träldomen för mig något slags livegenskap.  Även om det också är en frihetsbegränsning så verkar det ganska långt ifrån ett samhälle där slavhandel är en stor ekonomisk motor.

Allt närmare ögat.

Livegenskapen bestod den tid i att barnen fick lyda sina föräldrar - varför böndernas och torparnas söner fick leka och lära med pappa och sen lyda sin Far - medan bonde- eller torparfruns döttrar fick leka och lära av mamma och sen lyda sin Mor.

Antalet barn i en gård fick i princip motsvara antalet vuxna drängar och pigor som behövdes för att få gåden - som helhet - att fungera. Därmed fick varje barn utveckla den kunskap, kompetens och färdighet som behövdes för att fylla en av dom positioner/funktioner inom gårdens samlade behov. Varje bondebarn fick alltså samma typ säkerhet för framtiden - där varje hade sitt ansvarsområde att fylla. Av den orsak fick alla bönders barn - i princip - utveckla sej på och ikring gården, medan fisketorparnas rackare kunde få lära sej rodda, segla och manövrera - medvinds som motvinds. 

Här behövdes allt från härdar och fångstmän till fiskare, jägare, båtbyggare, snickare, timmermän, smeder, hästkarlar, sömmerskor, spinnerskor, dejor och annat fint - på dom flesta gårdar och i absolut alla bygder. Enligt arkeologin hade man under JÅ ett mönster av "bygder" efter kusten av Norge - där varje byggd var byggt efter en likartat struktur - med ett antal gårdar och hus samlades om en större, central gård - typ 'häradssäte'. Vad man vet om funktionerna inom huvudgården så hade 'bygden' varit självförsynt med alla vitale tjänster och funktioner - som 'lokala enheter' i 'regionala sammanslutningar'.   

Dåtidens ekonomiska motor var alltså varje gårdsdräng och pigas dagliga arbete på hemgården - och deras förenade insats för bygden. Att dom i fordoms tid kallades träl och trälinnor betyder i sej inget större, rent praktiskt.

Sen hade deras föräldrar - bönder och bonde-fruar - titlar som låg-adel - kallad "Karlar" respektive "Kvinnor". För att bli en karl eller kvinna krävdes att man hade en Kvinna till mor och en mellan-adlig 'hövding' - kallad Jarl - till pappa. Av den orsak fick jarlarna sitta som hövdingar i varje byggd (härad) och dana en mellan-adel, ansluten till en länsherre och länsfru. Mindre byråkrati går det knappast få om en statsbildning skal kunna ske...

Forn-tidens allmoge - böndernas och torparnas barn - blev alltså titulerad som Trälar och Trälinnor. Att översätta detta med "Servant" och "Serf" ger altså logik och mening.

Att översätta "Träl" och "Trälinna" med "slav" ger alltså ingen mening. Med mindre man önskar påstå att vikingarna sålde sina egna barn som slavar... 

Den allmäne man och kvinna - aka träl och trälinna - var då som nu samhällets ekonomiska motor. Deras samlade kunskaper, kompetens, kynne och färdigheter var avgörande i alla väsentliga hänseenden.

Skillnaden mellan då och nu var att man pliktade tjäna familjen och hemgården först och sist - oavsett klass man tillhörde. Sen var ansvars- och arbetsbördan - då som nu - allt värre ju högre man satt i organisationen.  Störst relativ frihet hade alltså dom yngsta bland trälarna, med den minsta ansvarsbördan - fast dom satt 'nederst' på rang-stegen...

[Boreas]

Att man sen på sina plundrings- eller krigståg tog fångar som sen såldes som slavar behöver nog inte ifrågasättas, men det är knappast solklart att större delar av samhället såg detta som normalt beteende.

Lyckades man besegra en fiende i krig hade man två val. Antigen tog man livet av alla fientliga soldater som kastat sina vapen - eljest fick dom överleva mot att man fick lösen för deras brott (att gå till krig i fösta hand). Merparten av dom romerska guldmynten i Skandinavien lär ha just sådan belöning. Liknande lösen fick endera ledungsledare efter lyckade bataljer med frankiska centra, mot att avstå från värre plundringar. Lösen var alltså ett erkännande av 'skuld' - samtidigt som summornas värde skulle försvaga eller eliminera fiendens möjlighet att mobilisera nya militära resurser.

Men nu kan sådana aktiviteter knappast anses vara en "vanligt förekommande källa till inkomst" - vilket endera lär bedyra, med hedern och äran i pant... 

[Hans Menzing]

Yngwe skriver apropå de arabiska mynten och sambanden med slavhandeln:

Vilka andra säger förresten att slavhandelns hade så stor betydelse i Skandinavien?  Skriver inte Brink att den är rätt begränsad i Skandinavien?

Yngwe:
Nu slirar du väl? Visst anser Brink och andra att slavhandeln i Skandinavien (eller i alla fall i Sverige) förmodligen inte är så stor, men detta har ingen betydelse för arabiska mynt. Sådana mynt fick vi ju bara genom att sälja slavar till araber.
Men som sagt, läs experterna. På samma tid får du hos dem en massa bra kunskap medan det här mest verkar handla om privat tyckande.

[Yngwe]

Yngwe skriver apropå de arabiska mynten och sambanden med slavhandeln:

Vilka andra säger förresten att slavhandelns hade så stor betydelse i Skandinavien?  Skriver inte Brink att den är rätt begränsad i Skandinavien?

Yngwe:
Nu slirar du väl? Visst anser Brink och andra att slavhandeln i Skandinavien (eller i alla fall i Sverige) förmodligen inte är så stor, men detta har ingen betydelse för arabiska mynt. Sådana mynt fick vi ju bara genom att sälja slavar till araber.
Men som sagt, läs experterna. På samma tid får du hos dem en massa bra kunskap medan det här mest verkar handla om privat tyckande.

Va, fick vi hit alla arabiska mynt på grund av försäljning av slavar???  Hur i hela friden vet du det?

[Hans Menzing]

Yngwe

Du har rätt, jag slarvade så att det gick att misstolka mig utan större ansträngning.
Vad jag menade var att några arabiska mynt fick vi knappast till Norden genom handel här uppe utan genom att handla med araber. Men självklart menar jag inte att alla arabiska mynt kom av det skälet.
Vilket du förstås förstod.

[Yngwe]

Yngwe

Du har rätt, jag slarvade så att det gick att misstolka mig utan större ansträngning.
Vad jag menade var att några arabiska mynt fick vi knappast till Norden genom handel här uppe utan genom att handla med araber. Men självklart menar jag inte att alla arabiska mynt kom av det skälet.
Vilket du förstås förstod.

Nä, det förstod jag inte, därav min förvåning. Det är ju inte så att det saknas alternativa handelsvaror eller inkomstmöjligheter. Det lär knappast gå att knyta mynten till slavar alls och det finns alltså ingen indikation på slavhandel här.

[Castor]

Vilka andra säger förresten att slavhandelns hade så stor betydelse i Skandinavien?  Skriver inte Brink att den är rätt begränsad i Skandinavien?

Enligt Dagens Nyheter anser Stefan Brink att:

I de nordiska områdena hade slavarna sin största betydelse som handelsvaror[...] Bakom den stora mängden arabiska mynt i vikingatida skatter ligger mer sannolikt slavar än ekorrskinn.

[Castor]

Vi har EN ända saga som berättar om en 'rysk-liknande' handelsman som under marknaden på Brännöarna lär ha dykt upp med prinsessan  Melkorka och sex andra kvinnor - bortrövade som "krigsbyten" (gisslan) från Irland. Vilka andra sagor syftar du till?

Ja, det är väl Laxdöla saga, det är den Carl Löfving refererar till i klartext. Vilka andra han syftar på när han skriver "isländska sagor" i plural vet jag inte.

[Yngwe]

Enligt Dagens Nyheter anser Stefan Brink att:

Får nog läsa Brink. Brukar krävas nåt lugnande men jag är nyfiken om han har nån grund för det.




Annars är det ju muntert med hans ofta citerade ortsnamn som påvisar slavar...


Att Iremåla skulle betyda irländsk slavs utmätta jord får en ju att fundera på vad alla andra ortsnamn som börjar på Ire skulle innebära. Ire på Gotland kanske också påvisar irländska slavar? Och hur förklarar att det finns en massa grund som heter Esten?   Hade de slavarna riktig otur?  Eller så är det Brink som återigen hittar på lite vad det skulle kunna betyda vilket får genomslag hos de som tar för givet att professorer har rätt...

[Hans Menzing]

Det finns ju gott om berättelser från arabvärlden om sultaner och andra höjdare som höll sig med jättelika harem, hundratals med bihustrur och konkubiner. Och dessa verka inte sällan vara av för den världen exotiskt slag, ljushyade, grön- eller blåögda blondiner eller rödhåriga verkar vara särskilt värda att omnämna.
Dessa kvinnor måste ju på något sätt ha kommit hit, och nog finns det all anledning att tro att vikingarna kan ha varit inblandade.

[Hans Menzing]

Yngwe

Jag vet inte om du stoppar in mig bland dem som litar på professorerna. I så fall med all rätt, jag litar mycket mer på professorerna än på de flesta inlägg jag läser här.
Däremot håller jag inte alltid med dem, jag läser böcker med kritiska ögon. Men skillnaden är att i professorernas böcker serveras en gedigen bakgrundskunskap så att jag själv kan ta ställning och samtidigt lära mig lite. Det gör jag ytterst sällan när jag läser inlägg här.
Tyvärr.
Och vad gäller konstiga slutsatser av olika ortnamn så är det väl vad som ofta görs här?

[Yngwe]

Yngwe

Jag vet inte om du stoppar in mig bland dem som litar på professorerna. I så fall med all rätt, jag litar mycket mer på professorerna än på de flesta inlägg jag läser här.
Däremot håller jag inte alltid med dem, jag läser böcker med kritiska ögon. Men skillnaden är att i professorernas böcker serveras en gedigen bakgrundskunskap så att jag själv kan ta ställning och samtidigt lära mig lite. Det gör jag ytterst sällan när jag läser inlägg här.
Tyvärr.
Och vad gäller konstiga slutsatser av olika ortnamn så är det väl vad som ofta görs här?

Saken är ju den att man måste ställa samma krav på alla, oavsett om man är professor eller inte.  Mina, dina och professorns ord ska alltså värderas och granskas på samma sätt.




Ja, så görs ofta med ortsnamn här. Det ursäktar knappast Brink, och än mindre ursäktar det alla dom som använder sig av hans utsago. Inte minst Dick Harrisson har ju spunnit vidare på dessa målor med frigivna slavar.  Och det bör man ju ha i åtanke när man läser deras slutsatser. Eller hur?


Har du tagit ställning till detta när du värderar Harrissons och Brinks värde som källa i frågan? Hur har du själv funderat på hur detta möjliga fel kan påverka deras syn på slavar i Skandinavien?

[Yngwe]

Det finns ju gott om berättelser från arabvärlden om sultaner och andra höjdare som höll sig med jättelika harem, hundratals med bihustrur och konkubiner. Och dessa verka inte sällan vara av för den världen exotiskt slag, ljushyade, grön- eller blåögda blondiner eller rödhåriga verkar vara särskilt värda att omnämna.
Dessa kvinnor måste ju på något sätt ha kommit hit, och nog finns det all anledning att tro att vikingarna kan ha varit inblandade.

Absolut, även om man kanske ska vara försiktig med hur man tolkar källorna i fråga om storlek på harem så har det där säkert funnits en marknad. Men det finns ju blåögda blondiner på fler ställen än Skandinavien, och massor med aktörer som kan ha införskaffat dessa. Vad finns det för anledning att anta att just skandinaver hade detta som en viktig syssla, ja till och med viktigaste handelsvara?  För mig är det lika långsökt som att anta att alla skandinaver rövade och plundrade allt vad dom orkade hela tiden.

[Ättelägg]

Härlig debatt, men å andra sidan ser jag romantiseringen av våra förfäder. Det forna samhället var väldigt stratifierat, jägarstenåldern möjligen inte. När vi närmar oss nutid i termer av förhistoria, har vi ett mycket väl uppdelata samhälle där vissa grupper styr och råder. Vi ser det i Rigstulan och i arkeologin. Det var skillnad på folk och folk. Vissa hade större rättigheter än andra. Vi ser slav attribut 1000 - 1300 år efter de skapades, vilket säger en del i termer av proportion, från Irland till hedeby. Slavar var uppenbarligen en av de mest lukrativa varorna under vikingatiden, så mycket att Irland aldrig var föremål för bosättning av typ bonde utan en ren köttmarknad där slavar anförskaffades för försäljning. Kanske vi har här en förklaring kring svearnas dominans över österjön under vikingatiden då de i makt av dominans är de kristna slavarnas yttersta avsättningsområde, arabvärlden. Kanske blomstrade Mälardalen och Rusland utifrån det enkla faktumet att kristna slavar är svåra att sälja till kristna, men enkla till icke kristna, dvs Muslimer. Handelsvägar som under årtusenden plötsligt hamnade i en mer fokus där icke kristna (asatroende) kunde sälja kristna slavar till icke kristna (muslimer). Denna slavhandel har funnits tämligen länge, än till Peter den (mindre) store av Ryssland som fick kritik av biskopen av Kairo, för att han sålde slavar (bla svenskar) till turkarna. En handel som försiggått länge med andra ord.

[Yngwe]

Ättelägg, vad är det i arkeologin du ser som slavattribut? Några uppskottade högar?  Du har ju tidigare påtalat dessa slavar, och minns jag rätt lyckades du då inte framföra något som helst annat som styrkte din sak än dessa högar. Och det finns ju ingenting i dom som en antyder att de byggdes av slavar.

[Karlfredrik]

Ytterligare en isländsk saga handlar om slavhandel; en kvinna tas till fånga och säljs under en blodshämnd, köparen lämnar henne tillbaka för att hon inte vill samarbeta.

[Boreas]

Hur skiljer KF på gisslan och slavar?

[Boreas]

Får nog läsa Brink. Brukar krävas nåt lugnande men jag är nyfiken om han har nån grund för det.

Annars är det ju muntert med hans ofta citerade ortsnamn som påvisar slavar...

Man kan med fördel läsa ett par kapitel i Atlantikan först. Den är ju skriven av landets högst renommerade professor - någonsin...

[Hans Menzing]

Yngwe

Jag är gammalmodig. Är jag sjuk vill jag helst gå till en utbildad läkare, även om jag vet att det händer att de tar fel ibland. Men de är oändligt mycket pålitligare än glada amatörer.
Sen kan man ju inte sluta att läsa författare bara för att man hittar någon uppgift i boken som verkar märklig. Dessutom har ju Brink studerat ortnamn i massor av år, så kanske finns det någon sanning bakom även om du och jag inte inser det?
Jag tror inte att jag är världsmästare utan tar ödmjukt till mig kunskap från andra.

[Hans Menzing]

Yngwe skrev:

Absolut, även om man kanske ska vara försiktig med hur man tolkar källorna i fråga om storlek på harem så har det där säkert funnits en marknad. Men det finns ju blåögda blondiner på fler ställen än Skandinavien, och massor med aktörer som kan ha införskaffat dessa. Vad finns det för anledning att anta att just skandinaver hade detta som en viktig syssla, ja till och med viktigaste handelsvara?  För mig är det lika långsökt som att anta att alla skandinaver rövade och plundrade allt vad dom orkade hela tiden.

Yngwe. Ingen har påstått, vad jag vet, att ALLA skandinaver skulle ägnat sig åt att röva och plundra hela tiden. En sån överdrift gör ju att jag börjar ifrågasätta det mesta du skriver. Ingen har väl heller sagt att de blåögda flickorna som såldes kom från Skandinavien, vikingarna plundrade nog inte de egna länderna.
Vikingarna var förhållandevis få så de var naturligtvis inte av avgörande betydelse för slavhandeln, men det finns ju så många källor som talar om vikingarnas slavhandel att det inte borde finnas någon anledning att ifrågasättas.
Jag läser dessutom just nu en bok där det i ett avsnitt om Irland och vikingarna skrivs just det som Ättelägg skriver. D v s att vikingarna på Irland inte skaffade sig jord som i England, utan satsade på handel. Inte minst på slavhandel.