Författare Ämne: Slavar  (läst 26104 gånger)

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Slavar
« Svar #20 skrivet: februari 09, 2015, 15:34 »
Slavar överhuvudtaget; något som vi i västvärlden inte accepterar idag, men som på den tiden var något helt naturligt. Till och med slavarna själva kunde ha egna slavar. Det för oss in på ämnets kärna och frågan om att starta en tråd om dagens omoral..... ;)

I dom forn-germanska lagarna beskrivs ständigt allmogen som "serfs". Tacitus använder vad jag minns begreppet "servant" - och beskriver dessa som ett "kast". I östliga texter används begreppet "lev" och "liba" - vilket egentligen betyder 'del' - jmfr. deg-lev. I överfört betydelse blir 'lev' et uttrryck för 'avkomma'.mnJmfr. 'populo' och 'demi/demos'.

Nu fick dom adliga skyternas avkommor tillnamnet 'saka-liba', från det persiska ordet för skyt, alltså 'saka'. Den akkamenidiska erövring och bortrövning av dom adliga skyternas barn (allmoge) blev alltså ursprunget för det senare begreppet 'saka-liba', 'sakalav' och 'sklav'. Bortrövade 'skyter-folk' (sar-mater) blev alltså mall för det begrepp vi senare känner som 'slavar' - alltså 'tillfångatagna', 'ofria' och 'bundna' människor.

Dom 'servanter', 'serfer' och trälar' vi hittar i Europa hade (i allmänhet ) INTE tillfångatagits och bortrövats - men fötts inom dom landskap dom uppträder. När Ansgar får sin första 'kyrkljud' - i Ansgars och Rimberts Birca - är det 30 av ortens allmoge - kallad 'trälar' - som ställer upp. När olika missionärer och kristnade stormän sen får predika för 'folket' och undervisa i sin filosofi är det igen 'trälarna' som får ställa upp. Av den orsak lär dom "friköpa" endera av dom - och på så sätt producera dom första menigheter. När jarlen på Sola,  Erling Skjalgsson, i Olav Trygvassons saga 'frigör' sina trälar är det efter att ha mottagit dopet och fått gifta sej med den påvetrogna quislingens nyfrälsta syster. Den katolska 'friköp' och senare 'frigivning' av dåtidens arbetarklass - trälarna - var knappt något annat än en politisk och ekonomisk motiverad 'revolution' där syftet var att bryta ner det gamla, erövrade samhällets traditioner, lagar och myndigheter - och göra hela befolkningen - adeln inklusive - till "dom nya herrarnas" lydiga undersåtar.

Går vi tillbaka till dom äldre källorna är det tydligt att begreppen "serf" respektive "träl" används för att beskriva en permanent samhällsklass - snarare än tillfälliga gisslan, krigsfångar eller "krigsbyten" - så som det berättas i Laxdölasagan. Det fasta, juridiska begreppet "serf" och "träl" svarar alltså begrepp som 'servant', 'tjänare' och 'arbetare'.

Sen får man ju beakta att man under 1800-talets våldsromantiska social-darwinism och 1900-talets enögda 'social-realism' gick bort från dom gamla meningarna bakom begreppen 'träl' i betydelsen 'arbetare' och 'tjänare'. (När dåtidens grymma, koloniala erövringar skulle förklaras och en massiv krigshetsning få effekt hade man tydligen behov av att göra forntiden värst möjlig...)


I dom källor vi känner till beskrivs 'trälar' definitivt som 'allmogen' - till jämförelse med och skillnad från låg-, mellan- och högadeln. När man sen börjat använda begrepp som 'slav' i stället kan förklaringen svårligen vara annat än att man numer uppfattar envar 'lönemottagare' som 'löne-slavar' och alla gäldenärer som 'gälds-slavar'... 

Att dom äldre inom allmogen hade ansvar för, översyn med och myndighet över dom yngre tjänarna är förövrigt inget märkvärdigt. I 1800-talets begreppsvärld hade man husfolk, gårdsfolk, drängar, pigor, tjänare och tjänarinnor. Endera av dom fick arbeta för tidens kammartjänare och kammartjänarinnor.  Så visst kunde en äldre (högre) träl (tjänare/arbetare) ha en (underordnad) assistent eller tre. Då som nu... 
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Hans Menzing

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 369
SV: Slavar
« Svar #21 skrivet: februari 10, 2015, 09:34 »
Yngwe

Det beror mest på vilken del av världen du talar om. Alla verkar vara ense om att träldomen i Sverige inte var så omfattande, och Skarastadgan som vi gärna skryter med i Skara, hade inte särskilt stor betydelse.
Söderut var däremot slavarna många.
Sedan skall vi väl inte glömma att anställda på gårdar och i tidiga industrier länge behandlades nästan lika illa som slavar. Gränserna är flytande.

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Slavar
« Svar #22 skrivet: februari 10, 2015, 10:10 »
De fria, men till sin klan bundna individerna, "frigjordes" av kyrkan för att ge sig åt en ny klan, d v s Romersk Katolska kyrkan. Men de fattade inte vad de gav sig in på förrän för sent.

De ofria (trälarna/slavarna) brydde sig inte kyrkan särskilt om. Det visas av att de lagsamlingar, som nedtecknades på kyrkans initiativ, innehåller lagar, som stärker slav-/trälagarnas rätt. Det tog 300 år innan träldom avskaffades, och då var det inte kyrkans ideologi som styrde skeendet, utan krass ekonomi (bl a p g a jordbruksteknikens utveckling innebar att mer producerades av färre).
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Adils

  • Veteran
  • Antal inlägg: 802
  • Arkeolog, konstvetare, poet, konstnär och musiker
SV: Slavar
« Svar #23 skrivet: februari 10, 2015, 13:06 »
Från Gutalagen:

"Egna rättigheter
Att man inte kunde behandla en träl hur som helst framgår av bestämmelserna om sår i Gutalagen. Om en träl slåss mot en fri man så hade den frie två slag mot ett, då ansågs det hela för jämt. Om trälen alltså gav någon gaphals en örfil så kunde han räkna med att på laglig väg få två tillbaka.

Men trälen hade också rättigheter, där stadgas: 'Om trälen blir ryckt eller ristad eller skuffad, då äro alltid böterna till honom hälften så stora som till en fri. Om det kommer till sår, då bötar man lika mycket som till en fri, till tre marker och ej mera.'

Härav framgår att trälen var ett rättssubjekt, som vi skulle säga idag, dvs han hade egna rättigheter och skyldigheter. Därmed sägs, om än indirekt, att en träl inte var någon egendom eftersom det är trälen och inte husbonden som skall ha böterna. En träl hade egna rättigheter."
Hell thir regin donaraz!

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Slavar
« Svar #24 skrivet: februari 10, 2015, 13:17 »
Slår jag ihop Boreas och Adils inlägg liknar träldomen för mig något slags livegenskap.  Även om det också är en frihetsbegränsning så verkar det ganska långt ifrån ett samhälle där slavhandel är en stor ekonomisk motor.


Att man sen på sina plundrings- eller krigståg tog fångar som sen såldes som slavar behöver nog inte ifrågasättas, men det är knappast solklart att större delar av samhället såg detta som normalt beteende.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Karlfredrik

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 346
SV: Slavar
« Svar #25 skrivet: februari 10, 2015, 21:12 »
Yngwe- franska källor är naturligtvis inte objektiva - vikingars grymheter betonas exempelvis mera än de egna styrkornas. Ofta beskrivs vikingar som grymma och svekfulla och övertroiska. Å andra sidan har vi en del ögonvittnen till händelser, och en del lagstiftning om handel med vikingar.
Just en handelskonflikt tycker jag låter sannorlikt eftersom kyrkan förordade att man skulle avbryta all handel med hedningar. Dock sålde tydligen, som nämnt källa i annan tråd, präster, munkar och nunnor vapen och hästar till vikingar på eget bevåg på 800-900-talen
Intressant att notera att det trots allt enligt ovannämnda källor fanns handelsplatser där franker och vikingar kunde handla fredligt, (förutsatt att man inte tog ner vapenskölden på stadsmuren- det betydde krig).
Slavhandel var mycket lönsam"i södra Europa  bland annat i Venedig, så det skulle inte vara så märkligt om även vikingar var inblandade.

Utloggad Castor

  • Veteran
  • Antal inlägg: 864
SV: Slavar
« Svar #26 skrivet: februari 10, 2015, 21:31 »
Från Vid nordliga leden av Carl Löfving (2007), kapitel 6 "Handel och marknader vid Göta älvs mynning under vikingatiden":

Citera
I de isländska sagorna förekommer ett antal uppgifter om marknader på "Brännöarna" vid Göta älvs utlopp. Även Hisingen och området på fastlandet vid Höga omnämns. Bland det som tillhandahölls på Brännöarna förekom slavar. [...] slavar var en viktig handelsvara mellan Europa och Orienten. Det är rentav sannolikt att slavar var den viktigaste handelsvaran och att de många arabiska myntfynden från denna tid kommer från slavhandel.

Citera
De varor som var aktuella för utförsel från Hedeby torde dessvärre först och främst ha varit slavar [...]

Citera
Enligt McCormick var [...] slavar stapelvaran för export till Orienten.


Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Slavar
« Svar #27 skrivet: februari 10, 2015, 21:47 »
Carl Löving har jag svårt att se som trovärdig, jag ser hans Vid Nordliga leden som rent spekulativ.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Castor

  • Veteran
  • Antal inlägg: 864
SV: Slavar
« Svar #28 skrivet: februari 10, 2015, 22:48 »
Carl Löving har jag svårt att se som trovärdig, jag ser hans Vid Nordliga leden som rent spekulativ.

Dock har vi isländska sagor som berättar om hur slavar sålts på Brännöarna. Vidare har vi arabiska myntfynd på flera platser i nuvarande Västsverige som med stor sannolikhet kan kopplas till just slavhandel. Löfvings arbete bygger till stor del på Michael McCormicks Origins of the European Economy, Communicaton and Commerce AD 300-900 (Cambridge 2001).

http://eh.net/book_reviews/origins-of-the-european-economy-communications-and-commerce-ad-300-900/

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Slavar
« Svar #29 skrivet: februari 10, 2015, 23:58 »
Vidare har vi arabiska myntfynd på flera platser i nuvarande Västsverige som med stor sannolikhet kan kopplas till just slavhandel.


Vad i hela friden baserar du den sannolikheten på? HAr du någons som helst faktiskt koppling mellan dessa mynt och slavhandel?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Castor

  • Veteran
  • Antal inlägg: 864
SV: Slavar
« Svar #30 skrivet: februari 11, 2015, 03:34 »
Vad kan man mer begära? Det finns skriftliga källor (inte bara isländska sagor) som säger att slavhandel förekom. Andra handelsvaror som omnämns är bl.a. frankiska svärd, pälsverk och bivax. Att slavhandeln var viktigast är förstås inget annat än en kvalificerad gissning, då denna hantering inte lämnar så värst många odiskutabla arkeologiska spår efter sig, annat än en och annan slavkedja.

Utloggad Hans Menzing

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 369
SV: Slavar
« Svar #31 skrivet: februari 11, 2015, 08:22 »
Adils

Det är intressant det du tar upp, och det finns ju många berättelser om slavar och trälar som på ett eller annat sätt köpt sig fria. De kunde alltså ha egen egendom trots att de formellt ägdes av en annan.
Sedan skall vi förstås inte gömma att det lagen talar om är när utomstående masshandlar en slav. Om husbonden eller hans familj gör det fick slaven förstås ingen ersättning.

Utloggad Hans Menzing

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 369
SV: Slavar
« Svar #32 skrivet: februari 11, 2015, 08:28 »
Håller med om att Löfvings teorier är rätt luftiga ibland, men jag är amatör så jag skulle egentligen inte ha någon åsikt. Men just detta om slavhandelns stora ekonomiska betydelse har jag sett på andra håll också, så där tror jag vi skall tro honom.
Och att de många arabiska mynten kan bero på slavhandel verkar också troligt, det måste vara speciella varor som skulle göra araberna intresserade för de långa transporterna kostade förstås mycket. Men blekhyade och rödhåriga irländska slavinnan kunde säkert vara något att skryta med, och betalades bra.

Utloggad Hans Menzing

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 369
SV: Slavar
« Svar #33 skrivet: februari 11, 2015, 08:32 »
Castor

Håller med. Dessutom tycks de verkligt stora slavmarknaderna ha funnits söderut på kontinenten, så vikingarna släpade  alldeles säkert inte hem slavar i onödan till Sverige utan seglade till närmaste större slavmarknad och gjorde sig av med dem. Att hålla en massa slavar på de smäckra och redan trångbodda vikingaskeppen gick ju inte och att ha en massa knarrar att beskydda under färden var nog inte så enkelt.
Vikingarnas framgångar berodde ju på att de var rationella och sökte de enklaste lösningarna.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Slavar
« Svar #34 skrivet: februari 11, 2015, 09:09 »
Och att de många arabiska mynten kan bero på slavhandel verkar också troligt, det måste vara speciella varor som skulle göra araberna intresserade för de långa transporterna kostade förstås mycket.


Nu var ju exotiska pälsverk fullt tillräckligt för att göra Novgorod mycket rikt, så alternativa handelsvaror, som dessutom tar liten plats och ligger still i båten, finns det.  Att då säga att mynten troligtvis hör ihop med slavhandel kräver alltså ytterligare förklaring.






Vilka andra säger förresten att slavhandelns hade så stor betydelse i Skandinavien?  Skriver inte Brink att den är rätt begränsad i Skandinavien?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Slavar
« Svar #35 skrivet: februari 11, 2015, 13:11 »
 
Citera
Yngwe- franska källor är naturligtvis inte objektiva - vikingars grymheter betonas exempelvis mera än de egna styrkornas. Ofta beskrivs vikingar som grymma och svekfulla och övertroiska. Å andra sidan har vi en del ögonvittnen till händelser, och en del lagstiftning om handel med vikingar.
Detta är oftast bevarade texter som är propaganda i syfte att stärka den inre motståndskraften hos Västeuropas befolkningar vid tiden. Dessutom såg kyrkan ett hot via Nordmännen mot sin egen religiösa dominans, då det uppenbarligen fanns "andra kristna" bland de Nordmän, som deltar i anfallen.
Citera
Just en handelskonflikt tycker jag låter sannorlikt eftersom kyrkan förordade att man skulle avbryta all handel med hedningar. Dock sålde tydligen, som nämnt källa i annan tråd, präster, munkar och nunnor vapen och hästar till vikingar på eget bevåg på 800-900-talen
Intressant att notera att det trots allt enligt ovannämnda källor fanns handelsplatser där franker och vikingar kunde handla fredligt, (förutsatt att man inte tog ner vapenskölden på stadsmuren- det betydde krig).
Slavhandel var mycket lönsam"i södra Europa  bland annat i Venedig, så det skulle inte vara så märkligt om även vikingar var inblandade.
Lönsamheten i slavhandeln fanns ju främst inom södra Europa och runt Svarta Havet, Ö Medelhavsområdet, och INTE inom Norden. Så varför ta slavar norrut? Dessutom är en transport alltid en stor risk för varan att bli defekt. En kvinna kan bli gravid, eller slaven kan bli sjuk och dö. Alltså gör man sig av med slavar snabbast möjligt. Tänk också på att försäljningar av slavar inom nämnda områden många gånger innebär att slaven är friköpt, men hålls som slav/ofri tills individen arbetat igen sin "skuld" till den som friköpt.
Påminner om systemet av städer runt Östersjön, där en särskild handelslagstiftning råder och där lagarna från härskande närliggande ting är satt ur spel. Ett slags frihandel alltså. Systemet har förståss sina skäl bakom att det uppstår organiserat.

F ö har denna paragraf från Gutalagen som nämns nedan redan drag av kristendom i formuleringarna. Lagen styrker också att de flesta trälar var ofria p g a skulder snarare än p ga krigshandlingar. Trälen kunde röra sig fritt i samhället, vilket borde vara ganska riskabelt om det rörde sig om tillfångatagna krigare, som förslavats.
   
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Adils

  • Veteran
  • Antal inlägg: 802
  • Arkeolog, konstvetare, poet, konstnär och musiker
SV: Slavar
« Svar #36 skrivet: februari 11, 2015, 13:46 »
Adils

Det är intressant det du tar upp, och det finns ju många berättelser om slavar och trälar som på ett eller annat sätt köpt sig fria. De kunde alltså ha egen egendom trots att de formellt ägdes av en annan.
Sedan skall vi förstås inte gömma att det lagen talar om är när utomstående masshandlar en slav. Om husbonden eller hans familj gör det fick slaven förstås ingen ersättning.

Fast det skulle ju så att säga vara kontraproduktivt att misshandla personalen....
Hell thir regin donaraz!

Utloggad Karlfredrik

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 346
SV: Slavar
« Svar #37 skrivet: februari 11, 2015, 20:00 »
Vi är väl tämligen överens om att vi inte hade någon slavimport med några få undantag. Ingenting i källorna tyder på att det fanns ett större antal utländska slavar.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Slavar
« Svar #38 skrivet: februari 11, 2015, 21:43 »
Yngwe- franska källor är naturligtvis inte objektiva - vikingars grymheter betonas exempelvis mera än de egna styrkornas. Ofta beskrivs vikingar som grymma och svekfulla och övertroiska.

För att upprepa: Att använda frankernas källor om vikingatidens nordbor - speciellt deras etiska, moraliska och kulturella värden - blir som att fråga Colombus om indianernas kulturnivå - eller Goebles och Rosenberg om judarnas dito.

http://www.historyisaweapon.com/defcon1/zinncol1.html

Det finns alltså orsak att lämna den sidan av dom frankiska källor därhän.

Citera
Å andra sidan har vi en del ögonvittnen till händelser, och en del lagstiftning om handel med vikingar.
Just en handelskonflikt tycker jag låter sannorlikt eftersom kyrkan förordade att man skulle avbryta all handel med hedningar.

Visst.

Vid sidan om politiska och militära medel är ekonomisk embargo en väsentlig del av en erövringsstrategi.
Orsaken till skandinavernas betydliga mobilisering, organisering och träning av större garnisoner av dugliga soldater och utomordentliga örlogsstyrkor är onekligen en reaktion på dom franco-romanska erövringar - och dito blockering - som skedde under 700-talet.

Eftersom katolska styrkor och/eller regimer ständigt trängde norrut blev deras handelsblockad gentemot "icke-katolska" ständigt värre - vilket utgjorde ett direkt hot mot nordbornas gamla handelsleder till Europa och England. När handeln med Bretland, Valland, Holland, Frisland och England erövrades av katolska styrkor var det inte bara ortsbefolkningen i dessa län som fick lida, men också skandinavernas nationella ekonomier.

Citera
Intressant att notera att det trots allt enligt ovannämnda källor fanns handelsplatser där franker och vikingar kunde handla fredligt, (förutsatt att man inte tog ner vapenskölden på stadsmuren- det betydde krig).

Under romerska rikets tid kunde "dom fria germaner" - dvs. friser, saxer, daner och norrmän - handla med romerna, bland annat via Dorstadt, Skottland och Irland. Av den orsak kan man hitta kammar och knappar av skandinavisk älg bland romerska soldater i England. (Endera av dessa dyker sen upp bland mossfynden i Danmark - i hop med romerska vapen.)

Under katolikernas återuppbyggande av det romerska imperium ("Nya Rom" - "Agnus Dei") går man mera noggrant fram, varför sådan handel anses som "non-grata". I vissa perioder lyfte man emellertid på principen, speciellt när man mötte motstånd eller nederlag - och tvingades återgå till 'diplomatiska lösningar' och tillåta en viss gränshandel.   

Missionsbiskoparnas resor efter nordbornas handelsleder - till Hedeby, Ribe, Kaupang och Birca - kom givetvis till uttryck i sådana perioder av diplomati.

Citera
Slavhandel var mycket lönsam"i södra Europa  bland annat i Venedig, så det skulle inte vara så märkligt om även vikingar var inblandade.

Visst gjorde romartidens språkkunniga penningväxlare sej rik på handeln med slavar från norra Europa. Traditionen upphörde under en tid efter väst-Roms fall, men återupptogs snart igen så snart handelsklanerna i Konstantinopel förmådde driva goterna och vandalerna ut ur Libyen och Italien - och Venedig igen kunde bli ett huvudsäte för dessa specialister. När ett nytt, julianskt handelsvälde växer fram i Venedig och Rom återtas som huvudstad återuppstår den julianska erövringsideologi och plundringsekonomi - vilket i huvudsak riktades norrut, mot dom 'barbariska' folkgrupper som fortfarande hade sina historiska handelsvägar mellan ös och väst - samt sina ackumulerade nationalskatter  - i behåll. Här kunde man igen få i påse och säck - eftersom angler, saxer, daner, norrmän, goter och vender gav ett mycket bra pris - som slavar.

“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Slavar
« Svar #39 skrivet: februari 11, 2015, 21:59 »
Som endera vet fick Shakespeares berömda pjäs om "Påvekyrkan" heta "Köpmannen i Venedig". Författarens skildring är i huvudsak historisk - här all handel legio, utan undantag, så länge den ger materiell profit och ökad makt. Historieböckernas version av köpmannaväldets erövringar -  av Nord-Europa och sen Amerika - berättar numer samma sak, med all önskvärd tydlighet.

Frågan är alltså om dom befolkningsgrupper som utsattes för persiska plundringar, romerska erövringar och judiska slavhandlare själva skulle delta i samma typ aktivitet? Hur många galler, germaner, goter, vender och skyter, afrikaner, indianer, irer och norrmän känner vi till som slavhandlare - och inte enbart som slavar...?

* Hur många 'vikingar' kan vi läsa om som inblandade i ren slavhandel, krigsgisslan undantaget? 
* Givetvis kan vi spekulera fritt och påstå att det varit "möjligt". Men finns det någon-som-helst indikation på att det är sannolikt?  I så fall - hur fick dom till det?

Slutligen - finns här någon form för bevis för att organiserad slavjakt och dito handelsverksamhet hänt någon stans ikring Östersjön - innan Karl den Stores vidrigheter efter erövringen av friser, saxer och syd-daner?

Vi är väl tämligen överens om att vi inte hade någon slavimport med några få undantag. Ingenting i källorna tyder på att det fanns ett större antal utländska slavar.
-
Utmärkt.  Finns det överhuvudtaget klara vittnesmål om slavhandel eller slaveri i Norden - överhuvudtaget - annat än i den muslimska och katolska propagandan?

Hur var det sen med "inländska" slavar - fanns dom?!

Dock har vi isländska sagor som berättar om hur slavar sålts på Brännöarna.

Vi har EN ända saga som berättar om en 'rysk-liknande' handelsman som under marknaden på Brännöarna lär ha dykt upp med prinsessan  Melkorka och sex andra kvinnor - bortrövade som "krigsbyten" (gisslan) från Irland. Vilka andra sagor syftar du till?

Citera
Vidare har vi arabiska myntfynd på flera platser i nuvarande Västsverige som med stor sannolikhet kan kopplas till just slavhandel. Löfvings arbete bygger till stor del på Michael McCormicks Origins of the European Economy, Communicaton and Commerce AD 300-900 (Cambridge 2001).

http://eh.net/book_reviews/origins-of-the-european-economy-communications-and-commerce-ad-300-900/


Ekonomiska historiker som inte förstått det unika exportvärdet på Nordens lampolja, läder, skinn, pälsverk, elfenben, rep och järn har givetvis svårt för att förklara Östersjöländernas rika gravar från brons- och järnålder. Ovetande om selens slitstarka don och magiska olja, såväl som järnutvinningens långa traditioner, har endera tydd till "slavhandel" som halmstrå - fast det saknar såväl rationalitet som empiri.
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”