För det första tror jag inte riktigt på dessa översättares djupa insikt och förståelse i språkets mysterier. En sådan skulle inte medge ett utrymme för de olika översättningar och tolkningar vi vet finns, och inte heller för de diskussioner som finns.
Både filologi og lingvistik er i dag forskningsbaseret sprogvidenskab, på linje med andre forskningsgrene. Fy Yngwe.
Ligesom med tolkninger indenfor både historie og arkæologi - og i en given kontekst - findes naturligvis også tolkninger indenfor sprogvidenskab. Som det er skrevet her på tråden véd vi ikke med sikkerhed, hvordan visse antikke latinske ord skal tolkes i en sproglig sammenhæng. Samtidig véd vi heller ikke hvilken mening den antikke forfatter har lagt i et bestemt latinsk ord. Vi kan kun tolke teksterne efter bedste evne og - måske - gennem flertallets tolkning, at beslutte os for en konsensus.
Jeg har fundet en engelsk oversættelse af Tacitus tekst -
Ceterum Germaniae vocabulum recens et nuper additum; quoniam, qui primi Rhenum transgressi Gallos expulerint, ac nunc Tungri, tunc Germani vocati sint: ita nationis nomen, non gentis evaluisse paulatim, ut omnes primum a victore ob metum, mox a seipsis invento nomine Germani vocarentur.
The name Germany, on the other hand, they say, is modern and newly introduced, from the fact that the tribes which first crossed the Rhine and drove out the Gauls, and are now called Tungrians, were then called Germans. Thus what was the name of a tribe, and not of a race, gradually prevailed, till all called themselves by this self-invented name of Germans, which the conquerors had first employed to inspire terror.
http://www.sacred-texts.com/cla/tac/g01000.htm
