Övrigt > Språkhistoria

ita nationis nomen, non gentis

(1/20) > >>

Yngwe:
Vi har diskuterat hur man i källorna använder olika begrepp för stammar och folk i källorna, och stridit om det är någon skillnad i latinets bruk.


Det är iofs inte säkert att språkbruket varit konstant, men jag skulel ändå vilja börja med ett citat ur Tacitus Germani, kapitel 2.


--- Citera ---Ceterum Germaniae vocabulum recens et nuper additum, quoniam qui primi Rhenum transgressi Gallos expulerint ac nunc Tungri, tunc Germani vocati sint: ita nationis nomen, non gentis evaluisse paulatim, ut omnes primum a victore ob metum, mox etiam a se ipsis, invento nomine Germani vocarentur.
--- Slut citat ---




Per persons svenska översättning

--- Citera ---Men namnet Germania vore ungt och nyligen tillagt eftersom de, som först övergingo Rhen och fördrevo gallerna och som nu kallas tungrer, då i sammanhang med övergången av Rhen fingo namnet germaner;16 sålunda hade vad som var ett stamnamn, icke ett folknamn, småningom trängt igenom, så att allesammans, först av segraren i syfte att väcka fruktan, sedan också av sig själva benämndes med det uppfunna namnet germaner.
--- Slut citat ---


Här beskrivs alltså precis vad jag velat framföra, skillnaden mellan stam och folk. 


ita nationes nomen, non gentis,  det är ett stamnamn, inte ett folknamn

Carl Thomas:
Jag är Svensk, det är mitt folks namn idag. Hur gammalt detta folknamn är vet vi inte. Kanske kommer det från Svitjod = Sviafolket, eller kanske från "Svenskr" ?

Jag är också Jämtlänning, det kanske kan jämföras som mitt "stamnamn".

När jag pratar med någon inom stammen kan jag kalla mig för Östersundare eftersom jag bor i den Komunnen. I plan 1 är jag alltså Svensk.

Alla folk kallar sig själva ett folknamn. Jag tror att detta gäller genom alla tider i människans historia.

Hur då definiera en Jude? Är han Jude - eller Israel? Är jag German - eller Svensk? Det här är alltså inte helt enkelt...

Dessutom måste vi även ta in vad andra människor på andra språk kallade oss - för mer än tusen år sedan.

Om Svear (Uppsvear) var ett stamnamn - vad var då deras folknamn? Sviar? Tvärtom, om Svear var ett folknamn - vad var då deras stamnamn?

Vad var deras folknamn innan Uppland steg upp ur havet? Uppland är ju faktiskt vår yngsta landsdel. Folket som bosatte sig där (fastboende) kom ju från äldre delar av landet. Dessa delar hade ju funnits i 8000 år ungefär när Uppland steg upp ur havet. Under dessa 8000 år hade minst 1 kultur bildats, stora gemensamma arbeten hade utförts. Stora gemensamma arbeten anses ju vara bevis på att ett fungerande samhälle fanns.

Nu blir jag naturligtvis bemött med att människor bott i Uppland långt innan slätterna stigit upp ur havet - självklart fanns det jägare och samlare innan slätterna blev odlingsbara eller lämpliga som bete. Men, de som blev bönder i detta område hade samma kultur och levnadssätt som de äldre delarna av landet hade. Troligen invandrade det bönder till slätterna i Uppland under hällkistetid. Vilket folknamn bar de med sig? Vilket stamnamn använde de sig av? Vad kallade deras grannar dem?

Thomas

AndreasE:
Tja, bland de äldsta neolitiska boplatserna med belägg för sädesodling vi har ligger i Mälardalen (Västmanland, ca 3950 f.Kr). Men visst, slätterna i östra Mälardalen är förstås relativt unga.

Det handlar ju dock inte om någon stor folkvandring långt bort ifrån som tar ett tomt slättlandskap i anspråk 2000 f.Kr. eller så. Människan är ju hela tiden där. Landhöjningen betyder bara att man för varje generation får mer mark att bruka, fler barn kan anlägga egna gårdar osv. Det är ju därför vi hittar fornåkrar högt upp i det som idag är skogsbygd.

Sedan är det ju osannolikt att identitet och namn under neolitikum går att relatera till historiskt/mytologiskt kända namn och grupperingar.

Carl Thomas:
AndreasE, naturligtvis har det funnits människor där redan under stenåldern, en del av dessa blev lika naturligt bönder så småningom. Men, det är samma kultur där som här, samma fyndmaterial, samma begravningssätt. Hällkistor är ju ett exempel på gravform som finns i de öldre delarna av landet - och i Uppland. Någonstans bör alltså iden  hällkistan ha förts in till Uppland - för ingen av oss tror väl att hällkistan uppfinns i Uppland?

Folk rör på sig. Finns ledigt land någonstans tas det snabbt i besittning. Hittas guld kommer det mycket folk, där man hittar malm finns snart en hel gruvhantering, osv. R Pplands slätter steg upp ur havet och avsaltades bosatte sig folk på slätterna.

Vad vi vet är att Uppland hade samma språk, kultur, religion, lerkärl, verktyg och gravar som övriga landet. För mig tyder det på rörlighet och kommunikation. Uppland har alltså inte varit isolerat och uppfunnit hjulet lokalt, Uppland är en del av landet. De kan omöjligen ha varit isolerade.

Thomas

dersa:
Yngwe, hur vet vi att det i Tacitus Germani, kapitel 2, är samma tolkning på stam och folk som finns idag?? Finns det en koncensus om vad som är stam och folk??   ::)

Navigering

[0] Meddelandeindex

[#] Nästa sida