Författare Ämne: Skånska fornlämningar/kulturmiljöer som bör få lyftas fram mer - förslag?  (läst 7720 gånger)

Utloggad Hans Menzing

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 369
Till detta, Sven Lagman, vill jag bara uppstämma ett innerligt Amen!

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
Ett stort tack Sven Lagman!

Forntidsdeckaren kan få några tips till:
-Gårdlösa: En plats med flera gårdar från äldre Järnåldern där man har hittat den äldsta kända runinskriften, på en silverfibula, i en kvinnograv.
-Gualöv: En Bronsåldersboplats med välbevarade gravar där man kan se både aristokratiska gravar och enklare gravar på samma plats. Beskrivs ingående i boken "Bronsåldersmordet" och i "Sveriges Historia" del 1.

Thomas I

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
Svar på Svens kommentarer om forumets standard på denna tråd


http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,6565.msg76575/topicseen.html#msg76575
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
Citera
Bunkeflo 3
Fosie 1
Glostorp 1
Husie 2
Hyllie 0
Lockarp 0
Oxie 1
Södra Sallerup 3
Tygelsjö 1
Västra Klagstorp 0
Västra Skrävlinge 2
Hur många gårdar ingick t ex i Fosie. En viss skillnad uppåt kan det ha blivit sedan perioden 950-1000, men kretsar inte antalet runt 24 +1 (storgård)? Efter 1000 så utvecklas enskilda gårdar i ursprungsbyn sig till by genom arvsdelning, ibland delförsäljning (hemgift) etc, så att ur majoritéten av gårdarna uppstår bybildningar om 2-flera hemman.  Det händer förståss att någon gård i ursprungsbyn försvinner, bl a då en nybildad men utlokaliserad storgård ur ursprungsbyn bildas och förläggs till en övergång mellan de odlande markerna och sockenallmänningen. Det är i sådana lägen majoritéten av de Skånska slott- och herresätena är lokaliserade. Slottet köpte ut enstaka ursprungsgårdar ibland. Kom ihåg att socknarna ligger tätt i Skåne och att det bara är 2-4km mellan kringliggande kyrkor, så den utlokaliserade storgården hamnar ändå relativt nära.

Vad gäller ledungsskepp, så måste man skilja på eliternas skepp (status) och standard skepp för ett skeppslag. T ex var Normandernas skepp inga 30-roddare. De påstås ha haft upp mot 700 skepp iflottan (med 25 man, så blir detta 17500, men med 61 skulle det handla om 42000). M a o var 61 sannolikt väl tilltaget och antalet skepp (700) likaså. Norrmandernas skepp var något överdimensionerade 12 roddare, där det i centrum fick plats för 2 st hästar liggande på sidan.  Oavsett, så är det osäkert om varje skeppslag i Skåne verkligen höll eget skepp.

Vad gäller de 110 socknarna, så finns det en avhandling i ämnet, där bl a olika kartskisser över socknar redovisas över bygatan fram till storgården belägen i slutet av bygatan. I min hemsocken Svalöv är visserligen ursprungsbyn borta efter skiftena, men man ser tydligt slutresultatet efter skiftena, där den gamla bygatan syns i vägen fram till kyrkan och prästgård resp kyrka upptar var sin halva av tomtningen för vad som nu är Lönnstorp herrgård/gods. Vägen ansluter till "bygatan" med Ö/V riktning och bygatan ligger då i N/S riktning. Man kan misstämka att bygatans förlängning åt söder (borta redan vid min skolgång i kyrkskolan) ansluter till Felestads gamla bygata ca 2 km i söder.Jag har tyvärr tappat förf, titel utgivning etc, vilket jag meddelat i andra trådar, men om någon kommer på vilken det är, så meddela snälla. Avhandlingen redovisar även spåren av hur skeppslaget utvecklas till kyrksocknar. Under alla förhållanden, så sägs att det handlade om 12 gårdar på ömse sidor om bygatan där resp tomtning sedan i storlek är relaterad till ägornas storlek. Kyrkan kommer att placeras på halva tomtningen för storgården. Storgården var till en början kungens och utgjorde 1/3 av skeppslagets ägor.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
Hur många gårdar ingick t ex i Fosie. En viss skillnad uppåt kan det ha blivit sedan perioden 950-1000, men kretsar inte antalet runt 24 +1 (storgård)? Efter 1000 så utvecklas enskilda gårdar i ursprungsbyn sig till by genom arvsdelning, ibland delförsäljning (hemgift) etc, så att ur majoritéten av gårdarna uppstår bybildningar om 2-flera hemman.  Det händer förståss att någon gård i ursprungsbyn försvinner, bl a då en nybildad men utlokaliserad storgård ur ursprungsbyn bildas och förläggs till en övergång mellan de odlande markerna och sockenallmänningen. Det är i sådana lägen majoritéten av de Skånska slott- och herresätena är lokaliserade. Slottet köpte ut enstaka ursprungsgårdar ibland. Kom ihåg att socknarna ligger tätt i Skåne och att det bara är 2-4km mellan kringliggande kyrkor, så den utlokaliserade storgården hamnar ändå relativt nära.

Jag tror att du har blandat ihop gårdar med byar. En socken med 25 byar vore enorm. De allra största byarna kunde dock bestå av upp till 20-25 gårdar, men de flesta var betydligt mindre. Socknarna bestod som Sven visar av i genomsnitt ett par byar.

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
Av de 11 byar som jag uppräknat runt Malmö har varje by i genomsnitt 28 gårdar. Detta tal är stort eftersom undersökningsområdet ligger i det område som har tätast av medeltidskyrkor i hela Skandinavien. Här bör alltså ha varit en betydligt högre befolkning än övriga områden. 28 gårdar/by är därför ett mycket högt tal jämfört med medelvärdet för resten av t.ex. sydvästra Skåne.

Plötsligt dyker här upp uppgifter vad gäller krigsskepp om "elitskepp" och "standard skepp för ett skeppslag". Var någonstans finns uppgifter om dessa grupperingar? När jag nämner krigsskepp på 60-100 man är det hämtat från olika nordiska källor som berättar om olika krigståg. Här finns inte ett ord om elitskepp eller andra skeppsskapelser (givetvis kungaskeppen undantagna). Att plötsligt kasta in normandiska skepp i en diskussion om den danska ledungsflottan är högst märkligt. Speciellt som det troligen åsyftar de specialskepp som byggdes enkom för Vilhelm Erövrarens invasion av England 1066. Att utgå från en allmän beräkning av antalet skepp berättad i någon äldre krönika är givetvis helt osakligt. Några källor nämner t.ex. att Vilhelm hade 3000 skepp, andra att han hade mindre. Detta är en typisk berättarskröna som återfinns i alla berättelser när det gäller att framhäva sina egna insatser. Sådant skryt om antal finns redan i Gamla testamentet. Givetvis kan man inte dra några som helst slutsatser om manskapens storlek på skeppen utifrån enbart sådana uppgifter.   


Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
Ursäkta Forntidsdeckaren men vissa fel kan vara bra att lyfta fram.

Vetgirig. Vad är detta?

Citera
Det händer förståss att någon gård i ursprungsbyn försvinner, bl a då en nybildad men utlokaliserad storgård ur ursprungsbyn bildas och förläggs till en övergång mellan de odlande markerna och sockenallmänningen. Det är i sådana lägen majoritéten av de Skånska slott- och herresätena är lokaliserade

Ligger de Skånska slotten/herresätena inne i gamla byar eller intill dessa? Nu pratar du om något som dyker upp på 1300 talet e.Kr.  och senare med vissa undantag. På Lundaslätten och slätten ner mot Trelleborg känner jag inte till några slott men fogdeborgar men det har inget med Järnåldern att göra. 

Du blandar ihop sen Medeltid med Järnåldern och du har fortfarande inte angett en källa. "En avhandling ger ingen kunskap". Du behöver mer än så för att nå över nivån privata spekulationer.

Thomas I

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
Av de 11 byar som jag uppräknat runt Malmö har varje by i genomsnitt 28 gårdar. Detta tal är stort eftersom undersökningsområdet ligger i det område som har tätast av medeltidskyrkor i hela Skandinavien. Här bör alltså ha varit en betydligt högre befolkning än övriga områden. 28 gårdar/by är därför ett mycket högt tal jämfört med medelvärdet för resten av t.ex. sydvästra Skåne.

Ja, området runt Malmö har väldigt stora byar, och även Skåne i stort har större byar än de flesta andra delar av landet.

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
Citera
Ligger de Skånska slotten/herresätena inne i gamla byar eller intill dessa? Nu pratar du om något som dyker upp på 1300 talet e.Kr.  och senare med vissa undantag. På Lundaslätten och slätten ner mot Trelleborg känner jag inte till några slott men fogdeborgar men det har inget med Järnåldern att göra. 

Du blandar ihop sen Medeltid med Järnåldern och du har fortfarande inte angett en källa. "En avhandling ger ingen kunskap". Du behöver mer än så för att nå över nivån privata spekulationer.
Jag tänkte mig nog att du och andra har förmågan att följa en tankegång där det över tiden ingår en utveckling från ett ursprungsläge till något närmare nutiden.

D v s gårdar i en ursprungby utvecklas till byar om 2-flera hemman. D v s en storgård i en by utvecklas i många fall till ett slott/herresäte vilket under utvecklingstiden flyttas till ett relativt sett perifiert läge sett mot den ursprungliga byns läge. Att en del gårdar ur den ursprungliga byn med tiden försvinner m anl av uppköp, sammanslagningar, men även delningar, är normalt. Så 28 gårdar i genomsnitt bör vara en god bild av resultatet av sådana ägorörelser. Fundera över varför det så ofta finns ett slott i en socken alternativt en herrgård, sett till läget runt 1300. De kommer inte ur intet. Undantagen är i så falla den socken som saknar herrgård. Å andra sidan kan det i någon grannsocken ligga 2 herrgårdar alternativt att en sockens storgård delats i 2, som blivit herrgårdar.

För att återgå till storgårdarnas utveckling mot slott/herresäten. Ett av utvecklingsstegen verkar vara att den ursprungliga storgårdens innehavare flyttar utt till ett perifiert läge. Möjligen samtidigt med att den första kyrkan anläggs. Där byggs en befäst gård, vallomgärdad eller på en motte. Valt läge är lättförsvarat och omgivet av sankmarker eller vatten (sjö) alternativt på en halvö, som avskiljs eller på en ö. Det ideala läget innebär att platsen även innebär att när gården i helhet flyttas, kan alla tillhörande ekonomibyggnader placeras lättförsvarat som en förborg omgivet av sankmark/vatten, vilket sker när kyrkan övertar resterande halva tomtning ur storgården, avsett för att anlägga prästgården. En sak ställer till det i mönstret, nämnligen att med tiden sker även olika ägobyten, men de är oftast väl dokumenterade.

Att sedan efter 14-1500 ytterligare en flytt sker några 100 m, ofta in i den f d "förborgen", är en annan sak. Kvar lämnas i regel en lämning av den gamla befästningen, som visar på det föregående utvecklingsskedet.

Den som inte tror på beskrivningen behöver ju bara se själv i terrängen på ett antal slumpade platser. Det räcker t o m med att kolla i fornsök, så ser man mönstren med gränser påslaget ned till bygränser. Är mönstret tillräckligt nära beskrivningen, så är ju sannolikheten stor att beskrivningen är korrekt.
Det kan väl inte vara så svårt.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
Citera
Ja, området runt Malmö har väldigt stora byar, och även Skåne i stort har större byar än de flesta andra delar av landet.
Ursprungsbyarna runt Malmö har snarare en genomsnittlig storlek. Det som framförallt skiljer mellan socknarna i HELA landet är de individuella YTORNA för socknarna. Inom vissa regioner (t ex Söderslätt) är socknens yta bara ett fåtal kvkm, medan inom andra regioner är ytan en tiopotens högre och allt däremellan. Men det gemensamma är att den som undersöker, kommer att finna att antalet gårdar före skiftena ligger på ett antal vilket utgår från 24+1, där ett genomsnitt på 28-30 är sannolik. Komplikationen är dynamiken att många ursprungsgårdar ur ursprungsbyn med tiden uppdelas i 2-flera hemman, vilket man måste se genom.

Det finns andra komplicerande faktorer, som t ex att i Mälarområdet alternativt Öland, har storgårdarna i anslutning till kyrkplatsen delats upp i ett anta mindre enheter, samtidigt som att storgården flyttat ut. I t ex Mälarområdet är ursprungsbyarna sällan samlade runt någon bygata (i sin helhet).
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
Slott, herrgård eller herresäte! Men de har alla normalt ett ursprung i den gamla storgården i "byändan".
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
Vetgirig: Det finns inte ett rätt in dina personliga reflektioner. Du är helt fel ute och broderar ut, rikligt, i oväsentliga samband och mängder av ord som inte leder någonstans. Du kan inte hitta underlag till det du påstår i Fornsök.

Det är dessutom helt omöjligt att följa hur du får ihop allt detta eftersom du lätt glömmer var du hittat informationen och aldrig kan ange en källa.

Och om du får frågor om källor och fakta broderar du vidare i nya loopar av så kallad samband som bara du hittar.

Dina samband mellan slott och gamla storgårdar är helt enkelt inte seriöst. Har du någon gång öppnat en forskningsanknuten bok om arkeologi eller historia, tagit till dig innehållet och sedan börjat väga dina tankar mot denna bakgrund?

Nytänkande är inte fel men om man skall vara seriös måste man ha läst in en del etablerad forskning och sedan reflektera över detta.

Att strunta i detta och lansera egna kedjor av reflektioner har inget högre läsvärde!

Thomas I

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
Nej, det är verkligen inte ett generellt mönster att byar innan skiftena bestod av 25 gårdar. I 90% av landet skulle en sådan by vara jättestor. Det medeltida Gamla Uppsala by bestod av mellan 20 och 25 gårdar, och var den största byn i Uppland. De mer genomsnittliga byarna bestod av 5-10 byar.

Ta och titta runt lite på de geometriska kartorna från 1600-talet på Riksarkivets hemsida. De täcker en stor del av landet, och skildrar på ett ungefär byarnas senmedeltida (och i många fall säkert äldre) bystruktur.

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
Citera
Nej, det är verkligen inte ett generellt mönster att byar innan skiftena bestod av 25 gårdar.
Jag försökte beskriva lite avvikelser från grundstrukturen i de föregående inläggen. 24+1 gård är alltså ett utgångsläge någon gång i tiden före kristendomens införande. Folkökning gör sedan att enskilda gårdar övergår till byar om x hemman, medan andra ursprungsgårdar med tiden uppgår i varandra eller helt försvinner. Inom t ex folklandsområdena, så är inte en samlad "bygatan lika framträdande, som den var inom SV Skåne, Öland, vilket snarast har att göra med de större ytorna för samfälligheten (blivande socknen). Snarare finns här flera ursprungliga bybildningar om färre gårdar och kanske utan bygata, men fortfarande med 24+1 ursprungsgård som grund. Dock finns en storgård tillsammans med någon av de uppdelade bybildningarna och ibland en mindre bygata. Det kan t o m finnas kvar ensamgårdar. Allt detta avgörs av vilken yta ett skeppslag (behöver) omfatta.

Det gemensamma över landet är att det är på storgårdens halva tomtning kyrkan sedemera anläggs. I början av medeltid anläggs en prästgård mm på den återstående halva tomtningen. Storgården flyttar ut från centrum till övergången mellan allmänning resp inägomarker.

Citera
I 90% av landet skulle en sådan by vara jättestor. Det medeltida Gamla Uppsala by bestod av mellan 20 och 25 gårdar, och var den största byn i Uppland. De mer genomsnittliga byarna bestod av 5-10 byar.
Hur många hemman består då de 20-25 gårdarna i GU av? Jag tror att uppgiften är en missuppfattad blandning mellan ursprungsgård, som omvandlats till by genom uppdelning i hemman, och enskilda medeltida gårdar. Min gissning är att GU socken samlar i sin närhet 1-2 storgårdar (en mer än normalt p g a platsens speciella karaktär) och 5-6 ursprungsgårdar som uppdelats i vardera 3-6 hemman. Det innebär att inom GU socken bör samtidigt finnas 2-4 ytterligare bybildningar för resterande ursprungsgårdar (3 x 6 gårdar något?) omvandlade till ännu fler hemman.

Apropå GU medeltida by. Hur många andra bybildningar finns samtidigt inom GU skeppslag?
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
Ursäkta men detta har ju fullständigt spårat ut. Vetgirig, du sitter bara och hittar på i din egen tankevärld. Vad tusan vet du t.ex. om att "24+1 gård är en utgångspunkt i tiden före kristendomens införande"!!! Du måste vara fullständigt unik som sitter inne med sådan information som ingen annan i hela världen har. Det är bara rent dravel du har att komma med. 
Arkeologiforum är inte längre något seriöst forum där man kan diskutera saker utifrån fakta utan där man lever i en fantasifull Disneyvärld. Forumet har blivit farligt eftersom det sprider helt felaktig information om vår historia. Vi - och vi är faktiskt fortfarande ett antal på forumet - som är någorlunda insatta i vår historia kan lätt genomskåda tosserierna som skrivs men det är värre för alla de som tror att detta är ett forum där man seriöst kan inhämta kunskap.

Gorm, du startade forumet och jag har varit med från början. Det var ett mycket bra initiativ och det var många som seriöst förde diskussioner. När man läser tillbaka på de gamla inläggen ser man vilken unik kunskapskälla forumet var. Idag är det ett i allra högsta grad missledande forum med en mängd falsarier. Lägg ner Arkeologiforum - det har spelat ut sin roll!

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
Vetgirig - jag måste hålla med Sven. Jag följer inte riktigt med i dit resonemang, och var kommer dessa uppgifter från? .

Utloggad Forntidsdeckaren

  • Medlem
  • Antal inlägg: 24
  • http://www.belindaarchaeology.n.nu/
    • Belindaarchaeology- youtube
Nu tycker jag att den här konversationen fram och tillbaka om bystrukturer har fått för mycket plats i denna tråd och jag skulle vara tacksam om man t.ex. skapade en ny egen tråd där man fortsatte detta samtal. Tack!

Frågvis Amatör tack för ytterligare tips!
För förmedling och bevarande av Kulturarvet

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
Hej,
För att återvända till din ursprungsfråga. Här är några tips från mig:

Besök i Skånes två äldsta bevarade rum: gånggrifterna i Gillhög och Örenäs vid Ålabodarna. Den sistnämnde kan man inte gå in i just nu pga rasrisk, den första är säkrad och tillgänglig. Här kan du få en spännande historisk story men även om riskerna i modern tid. Finns även en berättelse om kungen och professorns misstag under utgrävningen på 1930-talet.

Burlövsmöllan från mitten av 1800-talet. Den kan du få någon i hembygdsföreningen att köra. När den anlades grävde man bort en stor gravhög och placerade möllan här. Gravhögens innehåll är beskriven och det är troligtvis en järnåldersgrav. Två gravhögar kvar invid möllan. En gammal legend berättar att det spökar i möllan efter den man som låg begravd i den borttagna högen. Jag har skrivit lite om högarna här: https://www.academia.edu/3349771/Kronetorp._Tre_h%C3%B6gar_och_en_vikingatida_lastningsplats._2011

Järrestadsristningen från bronsåldern. Ta med starka lampor nattetid, placera dem på hällen och rör dem lite. Då dansar figurerna och reser sig magiskt ur hällen så man kan föra en hand genom dem. En dansande mansfigur på hällen ses röra sig. En verkligt häftig sak.

Den fantastiska dopfunten i Löderup kyrka från 1100-talet som i några vackra reliefter beskriver Olof den heliges död 1030. Även en skulptur av en präst som håller fram ett barn till dop. Utanför samma kyrka står en medeltida kastal. En legend berättar att en medeltida herreman från borgruinen Vallen några kilometer norr om kyrkan bröt sig in i kyrkan där prästen förskansat sig och slog ihjäl prästen.

Slipränneberget vid Gantofta. Jag har skrivit om det här: https://www.academia.edu/3349547/Nya_fakta_om_slipr%C3%A4nneproblematiken._2012

Vill du ha mer info hjälper jag dig gärna. Gillar dina filmer som du lagt ut. Lycka till.

Utloggad Hans Menzing

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 369
Det är ungefär så här jag hade hoppats att arkeologiforum skulle fungera: Att vi delar med oss kunskap från områden som vi vet mycket om. Det är här extra intressant eftersom Sven Lagman lyfter fram de bakgrundsberättelser som gör fornminnena levande. Dessutom är det bra att han pekar på hembygdsrörelsen. Där finns ofta en enorm kunskap i hembygdsföreningarna och de älskar att berätta.
I alla fall för mig kan helt ovidkommande saker sätta fantasin igång. Nära Falbygdens museum i Falköping hittar man en av de många gånggrifterna, men denna har en biograf som närmaste granne. Visst är det en kulturkrock som ger tidsperspektiv. Liksom den gånggrift vid en sidogata i stan som verkar ligga utanför ett köksfönster. Ibland är 5000 år inte så lång tid.

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
Citera
Vetgirig - jag måste hålla med Sven. Jag följer inte riktigt med i dit resonemang, och var kommer dessa uppgifter från? .
Om man bortser från slutsatserna i ett antal avhandlingar (de är ju upp mot 75 år) och koncentrerar på deras insamlade faktainformation, så kan man t ex läsa Ledungen och marklandsindelningen (Hafström), Attungen och marklandet (Dovring), Ledung och frälse. Studie och orientering över danska samfundsförhållanden under äldre medeltid (Bolin), Sockenindelningens ursprung (Hafström), Lantmäterikartor som samhällshistoriskt källmaterial (Hammerberg), Kollonisation, bebyggelseutveckling och administration (Sporrong).

Ovan är något, men...
Tyvärr hade jag en datorkrasch för några (ca 15) år sedan och tappade bort en stor del av min litteraturlistas viktigaste texter (titlar, förf, utgivning etc). Däribland den avhandling som behandlade den äldsta skånska administrativa indelningen inkl ursprungsbyarna. Möjligen kan förf heta Lindkvist, ev utgivet i Lund (universitetet)?? Jag vill hemskt gärna hitta denna igen, någon!
Om jag minns rätt så finns ytterligare en avhandling runt Mälarområdets ledung med tydliga rekonstruktioner bakåt av skeppslag/socknar till ett ursprungsläge. Rekonstruktionstekniken i denna avhandling skulle med fördel kunna datoriseras och bli ett hjälpmedel vid andra kartbaserade rekonstruktioner bakåt.
Även en text om Gotland kommer jag inte på längre.

Men det viktigaste instrumentet kan alla ni läsare själv kolla på. D v s kartornas gränssystem. Finns bl a via Fornsök.  Man behöver inte vara Einstein, för att tydligt se de gränsmönster, som via grundenheten skeppslag/socken (24+1) leder till hund/härad etc och vidare till land. Så mycket grundläggande historia kan alla här på forumet. En övergripande struktur möter sedan ursprungligt hund/senmedeltida härad, där den övergripande strukturen är tydlig tredelning. Finns i Mälarområdet, Gotland, Helsingländerna, Smålanden. Kan även spåras för Ögl. Det finns till synes avvikelser, men analyserar man mönstren så visar det sig att tredelningen finns. Man måste även förstå bakgrunden till varför ursprungsenheter (blivande socken) via befolkningstillväxt delas i 3, alternativt i 2 (t ex folklanden). Inser man att tredelningen existerar från top till (blivande) socken/skeppslag, så har man även accepterat det grundläggande mönstret 24+1. Självklart har 1000 års skiften, inbördeskrig, befolkningsökningar etc inneburit omvälvningar, men gränserna är i grunden fasta från ÄLDSTA tider till idag och är den viktigaste fornlämningen om man vill ha bevis för historisk politisk utveckling.

Det måste vara tillåtet att tänka själv. Det finns ingen anledning att diskutera i stelnade banor som ju inte har lett till en utvecklad syn på detaljer ur vår verkliga historia hittills. Vi har facit i de flesta fall, men borde söka vägarna dit och inom vårt eget land och INTE enbart via icke svenska källor för tider före 1350.

Tänker ni läsare själv? Eller tänker ni enbart i sådana (vedertagna) banor som med säkerhet inte leder till kritik?
Amatör! Skåning i Norrland!