Jag tror att det viktigt med en bred bas av studenter för att behålla en mångversifierad forskning, dvs för att kunna vaska fram bra forskning behövs en bredd. En sådan bredd kommer man inte kunna få fram med för få studenter på grundutbildningen.
Vidare tror jag inte på en arkeologiutbildning där alla stöps i mer eller mindre samma form, då tror jag mer på legitimering. Det som idag ofta efterfrågas på museer etc är personer med arkeologi samt en annan kvalifikation t ex ekonomi eller data mm. Vad som kommer behövas vid sidan av arkeologin kommer med andra ord att variera beroende på vilka kompetenser man har inom institutionen, museet eller arkeologi företaget, därav torde det vara bättre att studera som man gör idag, dvs man plockar ihop sin egen utbildning.
Inom arkeologi råder, likosom i de flesta små branscher, ett behov av att göra sig sedd för att få jobb, dvs bygga upp ett kontaktnät, detta är något som borde satsas mer på inom högskolan och universiteten. Man skulle kunna satsa på mentorer, på att få studenterna att rikta sin forskning mot befintliga projekt och att i högre grad arbeta mot tex museer för att finna samarbetsprojekt, inom vilka studenter kan göra sin uppsatser etc. Genom att arbeta på ett sådant sätt skulle man hjälpa studenterna att dels bli delaktiga i projekt och dels hjälpa dem att bygga upp ett personligt nätverk.
Men för att en sådan idé skall fungera behövs ett högre mått av samarbete mellan högskole- och universitetsinstitutioner, Länsmuseer mfl, RAÄ, Länstyrelser och andra institutioner och myndigheter som arbetar med kulturmiljövård.
Mvh
Magnus Reuterdahl