Då är du inne på de marker, som en gång var sockenallmänningar. Inne i ravinerna bodde en hel del jordlösa människor under alla tider. Spåren är tydliga i form av "syllstenar" för kojor, gropar i sluttningar etc. Sluttningarna var snarast betesröjda/brända än odlade.
Jag vet fotografier från tiden 1850-1900 att alla de områden vi hittar med stengärdsgårdar, då fortfarande till sin huvuddel var betesmarker av hedtyp (beroende på att de hållits som bete i 100-tals år). Dessa marker är idag antingen röjda för odling eller kallas för uråldrig skog, om skog från ca 1900 kan kallas uråldrig. Dessa beten hölls öppna med bränder och avbetning. Som orienterar vet jag att man ofta hittar samlingar av rösen inom dessa marker avgränsade med gärdsgårdar, men de flesta har nog historia i desperata odlingsförsök under relativt sen tid.
Kolla noga gärdsgårdarnas dragning, för de följer noga de för tiden gällande gränserna. Likaså de diken som grävs under tiden 1900-1940. Analyserar man dessa gränser kan man säkert komma fram till hur gamla rösena rimligen är. Räkna med att både bygränser och sockengränser inne skogarna är uråldrigt oförändrade, dock att vissa "hack" efter sammanslagningar och utlösen förekommer.