Författare Ämne: Källor sökes till "Uppsala Öd"  (läst 48991 gånger)

Utloggad fire4h8

  • Medlem
  • Antal inlägg: 56
SV: Källor sökes till "Uppsala Öd"
« Svar #40 skrivet: december 22, 2014, 00:51 »
Jag noterar att Uppsala skrivs " Uppsölum"  - medan UÖ skrivs:  " Uppsala auðr ".
(I vers 5 skrivs också "Uppsölum" om platsen).

Varför skiljer man på Uppsölum när det gäller platsen (skrivet på två olika platser) - och "Uppsala" när det gäller UÖ?
Det är inte en åtskillnad, det är grammatik. "Uppsölum" är objektsform, "Uppsala" är genitivform.

Nutida isländska som har i princip lika hårig grammatik har bevarat alla formerna. Titta på denna tidningsartikel: http://timarit.is/view_page_init.jsp?pageId=3269958

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Källor sökes till "Uppsala Öd"
« Svar #41 skrivet: december 22, 2014, 01:19 »
Jag visste inte att Uppsölum varv en objektsform, Jag var nog sjuk den dagen de tog upp det i skolan :)  tack för förklaringen!

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Källor sökes till "Uppsala Öd"
« Svar #42 skrivet: december 22, 2014, 12:14 »
Genetiv i fornsvenskan verkar lite rörig.. Genetiv handlar om ägande och tillhörighet om jag förstår det hela rätt. Genetiv styrdes förr av ordet "till" vilket lever kvar i "till sjöss, rill fots", mm.

Uppsölum är då konkret själva platsen - och Upsala öder beskriver då ägande/tillhörighet - men vad är det aom ägs?

Ordet "till" används ofta i samband med UÖ, exempel; "en gård hör till Uppsala Öd" gården tillhör alltså inte UÖ, den hör till UÖ.

Kan vi spåra ägande eller tillhörighet (hör till) i detta genetiv? Kan det leda vidare till npgon form av större förståelse?

Jag är dålig på gramatik...någon som kan ge förklaringar på ovanstående?

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Källor sökes till "Uppsala Öd"
« Svar #43 skrivet: december 23, 2014, 19:24 »
Yngre, jag funderar på Östgötalaens "Uppsala Bo". Bosgårdar finns det gott om i ÖG och jag minns rätt. Kan vi se något samband mellan ett Uppsala Bo - och. Bosgårdar?

En tanke är att Uppsala Bo var något konkret i ÖG, t.ex. Landskapskungens ärftliga egendom, hans Öd - som i ÖG hette Bo - och kanske hette UÖ i VG?

Tanken är att det tre äldsta källorna jag hittat är alla från 1200 talet, en källa före riksenadet oxh yvå källor efter riksenadet. Det finns alltså en möjlighet att Öd och Bo var något som faktiskt var i bruk i  Götaländerna före riksenadet ? Eftersom Snorre skriver om Öd i Ynglinasagan och sör har gett UÖ en ansenlig ålder, han bör har hört om UÖ under sitt besök i VG 1219. Frågan är om det Öd han hörde talas om hade en lång historia bakåt i tiden, eller om Snorre givit UÖ en lång historia bakåt i tiden?

Husaby verkar vara ett medeltida namn från 13-1400 talen - samtidigt försvinner UÖ som begrepp. För det nya riket var alltså Kungens egendom: Husabyar - och senare Kungsgårdar.

Under tiden strax efter 1260 användes ett begrepp för det nya Rikets egendom, detta begrepp var det som existerat i Götaländerna, UÖ (och kanske Uppsala Bo). Men med det nya riket ville man inte behålla de gamla namnen så man beslutade Husabyar istället.

Tiden efter 1260 var turbulent eftersom ett helt nytt Rike bildats. De gamla Landens egendom som Landkungen förvaltade skulle överföras till ett helt nytt Rike - och de som läst länkarna om jordägande förstår att detta var ingen enkel sak att utföra. För att klara detta måste allt ändras, landskap bildas, gränser fastställas, nya lagar skrivas, osv. Allt detta verkar vara klart runt ca 1360, alltså 100 år efter Rikets bildande...

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Källor sökes till "Uppsala Öd"
« Svar #44 skrivet: december 23, 2014, 23:07 »
Magnus Erikssons Landslag från 1350 är intressant.

II. Över hela Sverige skall ej vara mer än en konungakrona eller konung.
Över hela Sverige skall ej vara mer än en konungakrona eller konung. Han skall styra och råda över borgar och land och Uppsala öd, kronans gods och alla kungliga ingälder, hava sina ensaksböter, dulgadråpsböter och danaarv och sin del av alla sakören i hela Sverige, så som lag och rätt är.

Varför behöver lagen fastslå att det inte skall vara mer än en Kung - fortfarande år 1350? Fanns det problem? Eller, detta är ju den första lagen som gällde för hela riket, i alla Landskap - och därför formuleras detta med att det bara skall finnas en enda Kung. (Vilket tyder på att det funnits fler samtida Kungar tidigare).

I nästa stycke räknas det upp över vad Kungen skall råda och styra över. Han skall styra och råda över: borgar och land och Uppsala Öd, kronans gods, osv. Här skiljer alltså lagtexten på UÖ och Kronans gods. Varför gör den det?

UÖ gods får inte säljas - men Kronans. Gods får säljas? Är detta skillnaden mellan UÖ ochkronans gods? Eller, kannset vara så att UÖ och Kronans Gods är samma sak och att UÖ betecknar att Kronans Gods hör till begreppet UÖ - och att de
därmed inte får säljas?

Kungen fick inte sälja det som "hör till UÖ" och skulle lämna Kronans gods vidare orört till nästa Kung. En av länkarna visar också att detta hölls mycket bra, få Kungliga gods säljes eller ens byttes bort under denna tid.

Varför gör man åtskillnad mellan UÖ och Kronans gods?

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Källor sökes till "Uppsala Öd"
« Svar #45 skrivet: december 26, 2014, 22:23 »

Sista gången som Uppsala Öd nämns verkar vara i ett diplom från 1477 (SDHK 30217), där det nämns att en gård har varit Uppsala Öd.

Södermannalagen skall tydligen nämna Uppsala Öd också. Återkommer om detta nör jag hittat det.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Källor sökes till "Uppsala Öd"
« Svar #46 skrivet: december 26, 2014, 22:27 »
Det var enkelt att hitta :)

Södermannalagen från ca 1330: kungabalken

LAn� �orwa kunung wi�er. �ry folklan� me� alt swearikis ra� sculu amorum fyrstum kunung taka. �et æru tiunda. attunda. ok fie�runda. vplanda laghman scal wi� vpsala fyrst til kununx dömæ. �ær næst su�ermanna laghman. ok swa ösgötæ laghamn. so�an hwar laghman eptir annæn. tihærræ�a. wesgötæ. [wermanna] (wærma). Nærkiu ok westmanna. �e aghu allir han til cronu ok til kununx döme skiliæ. landum ra�a riki styræ. lagh styrkiæ ok fri� halda. �a ær han dömder til vpsala ö�æ.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Källor sökes till "Uppsala Öd"
« Svar #47 skrivet: december 26, 2014, 22:47 »

YVGL skriver UÖ 1280.
Östgötalagen skriver Uppsala bo 1290.
Helsingelagen skriver UÖ ca 1320
Södermannalagen 1330
Ett Diplom skriver UÖ 1345.
Magnus Erikssons Landslag skriver UÖ ca 1350.
Ett Diplom nämner Uppsala Öd 1477 (gård som har tillbört UÖ)

Det verkar vara de källor som nämner UÖ. Totalt 7 källor.

Tydligen har vi kommit till vägs ände när det gäller källor om Uppsala Öd.

Jag har läst igenom en massa trådar där UÖ nämns. Huvudargumenten i dessa trådar har varit att UÖ är "uråldrigt" och att den historiska basen ligger i Gamla Uppsala. Ändå nämns inte UÖ i Upplandslagen från 1296?

Varför nämns inte UÖ i Upplandslagen?

Thomas

Historia är färskvara.

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Källor sökes till "Uppsala Öd"
« Svar #48 skrivet: december 26, 2014, 22:55 »
Om det fanns lokala kungar (landkungar?), så kanske dessa hade till förfogande motsvarigheter till Uppsala Öd. Kan en lagman för ett landsting ha en liknande rolll, som en kung senare får?

Helsingländerna hade en styrelse, där en lagman fungerade som befälhavare, eller den styrelsen utsåg vid tillfället (gavs befälsvimpeln). Lagsamlingen förvarades hos Tuna Stift (biskopen) i Selånger mellan "alla helsingars ting".
Gutarna hade ett råd där lagmannen i tredingarna valde en inbördes till sin (över-) lagman (snarare "president"). Tillsammans styrde rådet ön mellan de tillfällen "alla gutars ting" sammanträdde. Öns lagman disponerade fanan (ledare för öns samlade trupper) och sigillet (ansvarade för de diplomatiska och ekonomiska förbindelserna med omvärlden) som tecken på sitt ämbete. Alla Gutars lag förvarades på platsen där alla gutars ting samlades, d v s i Roma, där även öns lagman disponerade en "storgård". Kanske en motsvarighet till Uppsala Öd. Sigillet hittades f ö i sen tid i ett hus som en gång ingått i storgården, då uppstyckad. Vid Roma fanns som granne till lagmannens storgård en annan storgård (senare Roma Kloster), som disponerades av den av de präster, som ledde tredingarnas kyrkoverksamhet, av Linköpings stift kallade prostar, men organisationen fanns långt innan ön underställde sig Linköpings Stift och varken centralmakten eller Romersk Katolska kyrkan hade något inflytande på öns aministrativa/kyrkoadministrativa organisation före 1645 (danskarna lade sig aldrig i öns inre angelägenheter).

(något liknande kan ev ha förekommit i Selånger, där Tuna gård en gång var en storgård, på vars marker kyrkan och stiftsstaden en gång byggdes och där delar nu är prästgård.)
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Källor sökes till "Uppsala Öd"
« Svar #49 skrivet: december 26, 2014, 23:01 »
Citera
Varför nämns inte UÖ i Upplandslagen?
Kanske Bågenfeldts förklaring är närmast sanningen?

Då behöver den inte nämnas. Något som skyddas av (Väst-) götarna, behöver ju inte speciellt skyddas i folklanden.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Källor sökes till "Uppsala Öd"
« Svar #50 skrivet: december 26, 2014, 23:18 »
I mycket jag har läst om UÖ skrivs att UÖ bestod av mellan 70 - 100 gods med underlydande gårdar. Internet vimlar av sidor som hänvisar till UÖ och gårdar som anses ha tillhört UÖ. Det är intressant.

De 7 källor jag hittat om UÖ skriver sammanlagt 13 gårdar.
Ingen källa hänvisar till hög ålder på UÖ.
Ingen källa kopplar ihop UÖ med Husabyar och Kungsgårdar.
Upplandslagen nämner inte UÖ.

Vem skriver först att UÖ har mellan 70-100 gods med underlydande gårdar? Vilket år skrivs detta?

Jag tycker att kopplingen Olof Skötkonung, Skötning, Uppsala Öd är intressant...där vill jag veta mer...

OS kan ha fått sitt tillnamnet beroende på en Skötning. Begreppet skötning finns enbart i VG. Vi kan då spekulera i detta.

 Fick OS Mälardalen som Skötning - eller fick en Mälardalskung VG som skötning?

Jag är rädd att den diskussionen kan pågå i sekler... :)

Thomas


Historia är färskvara.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Källor sökes till "Uppsala Öd"
« Svar #51 skrivet: december 27, 2014, 00:10 »
Vetgirig, nej, jag tror inte att lagmän hade en motsvarighet till UÖ. men här finns naturligtvis utrymme för diskussion :) Vad jag ser är ett från Kungen fristående rättsväsen, alltså Tingen/folkviljan. Tingen borde då även ha ekonomiska förutsättningar för att vara även ekonomiskt fristående från Kungen. Tingen kunde ju både välja och vräka Kungar - och det borde varit viktigt att Tingen inte kvästes av Kungen varken med våld eller ekonomi. Kanske stig tingets medlemmar det ekonomiska ansvaret för lagmansgården - men lagmannen fick driva gården själv?

UÖ kan vara VG kungens (ämbetets) egendom eftersom äldsta källan finns i VG. I ÖG hette det Uppsala Bo - men funktionen kan ha varit densamma, alltså ÖG kungens (ämbetets) egendom. Min tro är ju att själva systemet fanns i alla Land - frågan är vad systemet hette i delikat Landen? En annan fråga ör hur gammalt systemet är. Jag tror inte att det var speciellt gammalt, troligtvis medeltida. Men, systemet kan ju ha föregåtts av ett äldre liknande system?

Kanske var "kungaätterna" så rika att de försörjde sig själva fram till 1200 talet?

En sak som bör diskuteras tycker jag är att Uppsala Öd kanske är Kungens och kyrkans gemensamma egendom? Det skulle ju förklara själva namnet...kanske avsatte Kungen dessa gårdar till Domkyrkans byggande i Uppsala? (Som en skötning)?

Thomas

Historia är färskvara.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Källor sökes till "Uppsala Öd"
« Svar #52 skrivet: december 27, 2014, 00:27 »
Jag skriver ovan att den äldsta källan till UÖ är YVGL och ÖGL. Enligt min uppfattning kan ingen påstå att UÖ är äldre än äldsta källan. Man kan ha teorier, hypoteser och man kan tro och tycka, inget annat - med nuvarande källäge.

ÄVGL nämner inte UÖ - då borde vi kunna anta att något UÖ inte fanns när ÄVGL skrevs.

Namnet UÖ kan vi spekulera omkring. Varför användes det namnet i YVGL 1280?

Vi har många andra lagar som är skrivna efter år 1300, varför nämns inte UÖ i dessa lagar?

Thomas

 

Historia är färskvara.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Källor sökes till "Uppsala Öd"
« Svar #53 skrivet: december 27, 2014, 04:22 »
Länken i mitt inlägg nr 7 fungerar inte. Jag försöker en annan vög.

http://pub.epsilon.slu.se/9224/1/ericsson_a_121107.pdf

Det är mycket att läsa - men intressant!

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Hans Menzing

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 369
SV: Källor sökes till "Uppsala Öd"
« Svar #54 skrivet: december 27, 2014, 09:56 »
Carl Thomas

Enligt Göran B Nilssons Nytt Ljus Över Yngre Västgötalagen, som kom ut 2012, pågick arbetet med Yngre Västgötalagen i alla fall efter 1305, kanske betydligt senare. Boken är rätt snårig så jag hittar ingen exakt tid, men här skulle alltså finnas uppgifter om UÖ skrivna i början på 1300-talet.

Utloggad Hans Menzing

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 369
SV: Källor sökes till "Uppsala Öd"
« Svar #55 skrivet: december 27, 2014, 10:01 »
Ericssons text är mycket intressant, inte minst hans inledande bakgrund. För jag får erkänna att jag bara hunnit med 40-50 sidor än.
Men allra intressantast var kanske hans citat om att fakta bara är för historiker. Frågan är i vilken utsträckning våra tidiga krönikörer hyllade detta motto för romanskrivare.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Källor sökes till "Uppsala Öd"
« Svar #56 skrivet: december 27, 2014, 11:47 »

Om UÖ användes i VG 1280 och UPpsala Bo i ÖG 1290 - så borde själva namnet ha sitt ursprung i Götaländerna?

Thomas


Den slutsatsen håller jag inte med om. Det vore en sak om vi hade källor från andra delar av landet där Uppsala öd helt tydligt saknades. Men det har vi inte, och vi kan alltså inte göra en jämförelse som är till underlag för att bedömma var Uppsala-öden fanns någonstans.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Källor sökes till "Uppsala Öd"
« Svar #57 skrivet: december 27, 2014, 12:41 »
Citera
Fick OS Mälardalen som Skötning - eller fick en Mälardalskung VG som skötning?
Kungen som fick skötningen i Vgl var överbefälhavare i en allians där majoritéten av Mälarområdets "småländer" deltog, men bör haft sin bas på Öland. Utrikespolitiskt sett från alliansen fanns de stora hoten mot Norden i sydväst vid tiden och då är Mälarområdet olämpligt som bas för en överbefälhavare. Kanske är OS skötning första gången Bågenfeldts scenario verkställs?

70-100 gårdar i Uppsala Öd bör vara från 13-1400-talen och snarare handla om Husabyar OCH Kungsgårdar. Uppsala Öd handlar om GODS. Det är bara på Öland kungliga gårdar (knutna till de 4 borgarna) hade en storlek, som motsvarar GODS (4 mantal eller mer) och skulle kunna kvalificera sig som del av Uppsala Öd. Alla andra GÅRDAR är för små.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Källor sökes till "Uppsala Öd"
« Svar #58 skrivet: december 27, 2014, 13:06 »
Genetiv i fornsvenskan verkar lite rörig.. Genetiv handlar om ägande och tillhörighet om jag förstår det hela rätt. Genetiv styrdes förr av ordet "till" vilket lever kvar i "till sjöss, rill fots", mm.

Uppsölum är då konkret själva platsen - och Upsala öder beskriver då ägande/tillhörighet - men vad är det aom ägs?

Ordet "till" används ofta i samband med UÖ, exempel; "en gård hör till Uppsala Öd" gården tillhör alltså inte UÖ, den hör till UÖ.

Kan vi spåra ägande eller tillhörighet (hör till) i detta genetiv? Kan det leda vidare till npgon form av större förståelse?

Jag är dålig på gramatik...någon som kan ge förklaringar på ovanstående?

Thomas


Gammal grammatik är snårigt, och att du missade um-ändelser i skolan behöver du nog knappast klandra dig själv för... den försvann nog långt innan du ens började där.... tror jag ;)


Det hela handlar om kasus, alltså sätt att böja ord för att visa vilken betydelse ordet har i texten. Den nämnda genetiv-böjningen gör alltså tydligt att det handlar om "tillhörighet" eller "ägande"  I Indoeuropeiska språk talar man väl om åtta olika kasus, medans den moderna svenskan brukar  bråka om huruvida vi överhuvud taget har några...


När det gäller riktigt gamla texter på fornsvenska eller fornnordiska så får man alltså ta hänsyn till flera kasus.  Jag är inte säker men skulle tro att såväl lokativ som vokativ är något som vi kan finna i dessa texter.  Lokativet har då med lokalitet att göra.  Om någon geografiskt befinner sig i Uppsala så är det alltså ett lokativ.  Med tiden försvann lokativet och istället blev det ett dativ, idag är det också försvunnet men lever kvar i vissa uttryck, t.ex. i gamla vistextstycket "uti ändanom".   




Jämför då "uti ändanom" med "i Uppsalum"
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Källor sökes till "Uppsala Öd"
« Svar #59 skrivet: december 27, 2014, 13:17 »
Vad gäller relationen mellan kyrkan och centralmakten finns exemplet SV Skåne (landskapet). Där hade man någon gång mellan 950-1000 indelat landet i skeppslag av administrativa, ekonomiska och militära skäl. Indelningen var 3-delad av princip, något som f ö känns igen från hela Norden. 24 bönder (krigare) delade på 1/3 av arealen, 1/3 av arealen var allmänning (fick även brukas av jordlösa) samt att kungen förfogade över 1/3 för ett gods, vilket kungen tilldelade en befälhavare för krigarna. Godset skulle även hålla skeppslaget med båt av viss standard. Alla gårdar låg strikt med tomtningarna samlade längs en bygata och där storgårdens tomtning låg i ändan av bygatan. Storgården skulle hålla krigarna med vapen och rutningar, samt försörja ca 8 krigare vardera ingående i kungens hird (stående trupp) och även bidra till kungens personliga försörjning.

När landet kristnades, d v s när tinget anbefallde att alla skulle vara kristna, uppdrogs samtidigt åt kungen att ordna för att varje skeppslag fick en kyrka. Den första kyrkan byggdes således inom eller nära det kungliga godsets tomtning. Efter en tid skulle en präst försörjas och kyrkan fick vissa administrativa uppdrag åt/av kungen, och för detta avdelades då halva storgodset åt kyrkans förfogande (OBS! detta var ingen gåva, utan en förläning/icke kristen donation, som alltså kunde återtas). Innebörden blev att halva storgårdens tomtning uppläts åt en prästgård. Denna gård skulle som del i avkastningen även bidra till försörjningen av överordnad kyrklig verksamhet (biskop, stiftspersonal etc). Med tiden utvecklades detta till att kungens man flyttade ut ur byläget och övertog 1/3 av de gemensamma allmänningarna, vilket tillsammans med halva den ursprungliga 1/3 gav kungens man ungefär oförändrad ekonomi etc. I regel byggdes då en stenkyrka på den halva tomtning storgården därmed lämnade öde och prästgården kom att ligga på den andra halvan. I Skåne byggdes stenkyrkorna under 1100-talet, några ev tidigare, vilket ger tider för de olika skeendena.

Storgårdarna fungerade alltså till en början som en motsvarighet till ett "Uppsala Öd"

Liknande kan f ö skönjas inom i varje fall folklanden, dock att där var aldrig någon samling längs bygator (med några undantag).
Amatör! Skåning i Norrland!