Författare Ämne: Källor sökes till "Uppsala Öd"  (läst 59562 gånger)

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
Källor sökes till "Uppsala Öd"
« skrivet: december 19, 2014, 17:23 »
Jag söker källor till Uppsala Öd.

UÖ nämns i ÄVGL där 8 gods räknas upp som tillhörande UÖ. Ca: 1220

Ynglingasagan nämner UÖ. Ca 1220. (Snorre kände till UÖ och skrev om UÖ i YS.)

Helsingelagen  nämner att 5 gods tillhör UÖ. Ca 1340

 Vilka mer källor finns om UÖ?

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Källor sökes till "Uppsala Öd"
« Svar #1 skrivet: december 20, 2014, 17:35 »
Citat skrivet av Gorm:

"Husbyar är ett begrepp som diskuterats en hel del genom åren. På flera ställen har har jag läst att begreppet är förknippat med Uppsala öd. Men Uppsala öd och Husby kan bara förknippas med varandra på ett ställe mig veterligen, nämligen i ett diplom från 1345 (DS 3888). I detta diplom byter Magnus Eriksson bort tre Husby i Uppland och de tilbytta godsen "från och med nu och för evigt böra kallas och räknas såsom Uppsala öd". Detta kan tolkas som en lös direkt koppling men också som en indirekt, de bortbytta godsen behöver inte ha något med Uppsala öd att göra. "

1348 nämns UÖ i samband med ett Godsbyte.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Källor sökes till "Uppsala Öd"
« Svar #2 skrivet: december 20, 2014, 17:40 »
Magnus Eriksons Landslag: 1350 talet

" Nu skall till konungariket i Sverige konung väljas, och det skall ej ärvas.
Nu skall till konungariket i Sverige konung väljas, och det skall ej ärvas, om de hava mist sin konung, på följande sätt: förut nämnda lagmän skola, envar från sin lagsaga, med samtycke av alla dem, som i lagsagan boende äro, taga tolv kloka och raska män och med dem på utsatt dag och i rätt tid komma till Mora ting för att välja konung. Första rösten skall lagmannen i Uppland hava och de som med honom äro utsedda, för att välja konung; därefter var och en lagman efter den andre: södermännens, östgötarnas, Tiohärads, västgötarnas, Närkes och västmännens. De skola döma honom till att bära krona och vara konung, till att råda över landen och styra riket, till att styrka lag och hålla frid. Då är han dömd till Uppsala öd.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Källor sökes till "Uppsala Öd"
« Svar #3 skrivet: december 20, 2014, 18:12 »
Enligt vad jag förstår, så finns inte annat än enstaka brottstycken kvar av Helsingelagen. Det som ofta kallas Helsingelagen är väl snarare en nedkopiering, möjligen delvis lokalanpassad variant, av Upplandslagen eftersom Helsingländerna av centralmakten i alla andra avseenden hänfördes till Uppland, t ex ingick i Uppsala Ärkestift, mm.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Källor sökes till "Uppsala Öd"
« Svar #4 skrivet: december 20, 2014, 18:18 »
Ja, jag tror att du har rätt i det. Jag skall undersöka det närmare senare. Tack för informationen!

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Källor sökes till "Uppsala Öd"
« Svar #5 skrivet: december 20, 2014, 20:03 »
Intressant läsning om kronogods och Uppsala Öd.

http://www.sturefelt.net/Historia/Husabyar/jerk.html

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Källor sökes till "Uppsala Öd"
« Svar #6 skrivet: december 20, 2014, 20:11 »
Missade ett UÖ i Magnus Erikssons Landslag:



"Konung Magnus Erikssons landslag - konungabalken

The Law of the Land by King Magnus Eriksson - the Code of the King

Konungsbalken
I. Om konungariket Sverige, som innesluter i sig sju biskopsdömen och nio lagmansdömen.
Ett konungarike, som heter Sverige, innesluter i sig sju biskopsdömen och nio lagmansdömen med allt inom deras gränser. Det första är ärkebiskopsdömet i Uppsala, som innesluter ett lagmansdöme över allt Uppland. Det andra är Linköpings biskopsdöme, som innesluter två lagmansdömen, Östergötland och Öland. Det tredje är Skara biskopsdöme, som innesluter två lagmansdömen, Västergötland och Värmland. Det fjärde är Strängnäs biskopsdöme, som innesluter två lagmansdömen, Södermanland och Närke. Det femte är Västerås biskopsdöme, som innesluter ett lagmansdöme, Västmanland och Dalarne. Det sjätte är Växjö biskopsdöme, som innesluter Tiohärads lagmansdöme. Det sjunde är Åbo biskopsdöme.

II. Över hela Sverige skall ej vara mer än en konungakrona eller konung.
Över hela Sverige skall ej vara mer än en konungakrona eller konung. Han skall styra och råda över borgar och land och Uppsala öd, kronans gods och alla kungliga ingälder, hava sina ensaksböter, dulgadråpsböter och danaarv och sin del av alla sakören i hela Sverige, så som lag och rätt är.

III. Ej må konungen minska kronans rätt för annan konung.
Ej må konungen minska kronans rätt för annan konung; gör någon det, då har den konung som följer efter rätt att med lagens hjälp återtaga det, om han kan.
§ 1. Alla de, som bygga och bo i hans rike, skola visa honom lydnad, rätta sig efter hans bud och vara honom till tjänst, särskilt för att värja riket vid dess landamären, och icke med härfärd längre ut, utan att han har fått deras samtycke därtill.

IV. Nu skall till konungariket i Sverige konung väljas, och det skall ej ärvas.
Nu skall till konungariket i Sverige konung väljas, och det skall ej ärvas, om de hava mist sin konung, på följande sätt: förut nämnda lagmän skola, envar från sin lagsaga, med samtycke av alla dem, som i lagsagan boende äro, taga tolv kloka och raska män och med dem på utsatt dag och i rätt tid komma till Mora ting för att välja konung. Första rösten skall lagmannen i Uppland hava och de som med honom äro utsedda, för att välja konung; därefter var och en lagman efter den andre: södermännens, östgötarnas, Tiohärads, västgötarnas, Närkes och västmännens. De skola döma honom till att bära krona och vara konung, till att råda över landen och styra riket, till att styrka lag och hålla frid. Då är han dömd till Uppsala öd."

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Källor sökes till "Uppsala Öd"
« Svar #7 skrivet: december 20, 2014, 20:27 »
Mycket intressant läsning om kronogods!

http://sv.m.wikisource.org/wiki/Om_svensk_jordäganderätt/Om_uppkomsten_af_helstatens_öfveräganderätt

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Källor sökes till "Uppsala Öd"
« Svar #8 skrivet: december 20, 2014, 20:35 »
Rättelse från tidigare uppgift:

UÖ nämns INTE i ÄVGL. UÖ nämns i YVGL från 1280.

"Uppsala öd och bon
I Yngre Västgötalagen står det följande om uppsala öd i kvarnbalken § 8: "Vad och Ökull, Vartofta, Gudhem, Long, Gullsjö, Ås och Skalunda, de äro alla Uppsala öd. De får aldrig förlänas. Den ägde alltid konung, som rådde över landen.... Dessa gårdar voro till antalet 8, belägna i var sitt bo, var Västergötland var indelat" (Wiktorsson 2009):

Vad (fsv. Vaþ), i Vads s:n, Vadsbo h:d. Vads bo omfattade Vadsbo h:d

Ökull (fsv. Økol ), i N.Lundby s:n Valle h:d Ökulls bo omfattade Kinne, Valle och kåkinds härader.

Vartofta (fsv. Vartoptær), i Åsaka s:n Vartofta h:d. Vartoofta bo omfattade Gudhems, Frökinds, Vilske, Ås och marks härader.

Long (fsv. Lungho), i Longs s:n, Barne h:d. Longs bo omfattade Als, Barne, Laske, Gäsene, Vedens, Bollebygds, och Kullinges härader jämte "alla utlanden" (Askins, Sävedals, Våtle och Ö). Hisings härader.

Hullsjö (fsv. Holæsio)i Gärdhrms s:n, Åse h:d. Ås bo omfattade Skånings, Åse, Viste och Nordals härader.

Skalunda (fsv. Skalanðer), i Skalunda s:n. Kållands h:d. Skalunda bo omfattade kållands, Vedbo och Sundals härader."

Kvarnbalken § 8 i Yngre Västgötalagen med uppräkning av 8 st Uppsala öd-gårdar i unika västgötska "bon".

(Wiktorsson 2009)"

Thomas

Historia är färskvara.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Källor sökes till "Uppsala Öd"
« Svar #9 skrivet: december 20, 2014, 21:02 »
Historia är färskvara.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Källor sökes till "Uppsala Öd"
« Svar #10 skrivet: december 20, 2014, 21:27 »
Långt om jordägande....

http://www.agrarhistoria.se/pdf/Ägodomaner_och_sockenbildning_i_västra_Östergotland.pdf


Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Källor sökes till "Uppsala Öd"
« Svar #11 skrivet: december 20, 2014, 22:38 »
Citera
I. Om konungariket Sverige, som innesluter i sig sju biskopsdömen och nio lagmansdömen.
Ett konungarike, som heter Sverige, innesluter i sig sju biskopsdömen och nio lagmansdömen med allt inom deras gränser. Det första är ärkebiskopsdömet i Uppsala, som innesluter ett lagmansdöme över allt Uppland. Det andra är Linköpings biskopsdöme, som innesluter två lagmansdömen, Östergötland och Öland. Det tredje är Skara biskopsdöme, som innesluter två lagmansdömen, Västergötland och Värmland. Det fjärde är Strängnäs biskopsdöme, som innesluter två lagmansdömen, Södermanland och Närke. Det femte är Västerås biskopsdöme, som innesluter ett lagmansdöme, Västmanland och Dalarne. Det sjätte är Växjö biskopsdöme, som innesluter Tiohärads lagmansdöme. Det sjunde är Åbo biskopsdöme.
Observera att här nämns inte att Helsingländerna ingår, varken i lagmannadömet eller i ärkestiftet. Det är först 1364, som det finns skriftligt om att ärkestiftet inkluderar Helsingländerna. D v s 1350 (och den tid före under vilken Magnus Erikssons  landslagen förbereds) är Helsingelagen fortfarande en landslag och Tuna ting "alla helsingars ting" där centralmakten inte har inflytande.

Mellan 1350 och 1364 pågår dock upprepade skattskrivningar, så helsingarna ligger troligen nära till för att ev vara allierade, men avse att helt ansluta sig till centralmakten. Processen kan ha påskyndats av digerdödens utbrott och alla de effekter man kan misstänka landsändan direkt och indirekt då drabbades av. Dokumentationen är dock mager.

Och som noterat, så ingår Helsingländerna från 1364 i ärkestiftet och även underordnat Upplandslagen. Jag minns inte att helsingarna hade egna ting härefter, men heller ingen representation vid något Upplandsting? Det är precis som om landsändan blev militärt ockuperad och fråntagen alla rättigheter, men någon sådan militär aktivitét har jag inte noterat är nämnt. Dessutom står helsingländerna alltid på upprorsmakarnas sida i alla de uppror som förekommer mellan 1364 t o m Gustav Vasa, dock utan att det någon gång omnämns något om bestraffningar (inte ens Gustav Vasa, som ju inte var blöt direkt), vilket är märkligt.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Källor sökes till "Uppsala Öd"
« Svar #12 skrivet: december 20, 2014, 23:53 »
I en av länkarna ovan tar man upp just det du beskriver, jag skall bifoga en annan länk som handlar om Mälardalen och Uppland - samt Helsingland.

Snorre besöker VG 1219 och skriver sedan Ynglingasagan där UÖ nämns i tid ca 100 e.Kr. Snorre borde ha lärt sig namnet UÖ vid sitt besök i VG - kanske...

YVGL skriver UÖ 1280.
Östgötalagen skriver Uppsala bo 1290.
Helsingelagen skriver UÖ ca 1320
Ett Diplom skriver UÖ 1345.
Magnus Erikssons Landslag skriver UÖ ca 1350.

Det verkar vara de källor som nämner UÖ..

Ingen av ovanstående källor hänvisar till att UÖ är gammal tradition eller har rötter bakåt i tiden.

Den bild jag har just nu (vilken kan ändra sig) är att UÖ är en helt och hållet medeltida namn, kanske till och med ett talesätt eller arbetsnamn på någonting som lite senare namngavs som Husabyar och ännu senare Kungsgårdar. UÖ verkar vara mer ett begrepp än ett namn på en organisaton.

Länkarna ovan om jordägande och om hur Kronan fick äganderätt till land, det som vi kallar Kronodomän eller Kronomark är intressanta - de ger en bild av ett skeende.

Hypotes:
Före riksenandet finns en historia där små "kungariken" slogs samman till allt större enheter. Till slut fanns två Riken. Dessa eiken enades till ett rike ca 1260 - därefter fanns enbart en Kung.

Ett helt nytt Rike måste nu bildas och Kungamakten konsolideras samt ges ekonomisk makt. De tidgare Landkungarna ägde mark inom sitt respektive Land. Dessa marker hade ackumulerats fram genom seklerna - och de förvaltades av Den regerande Kungen - han ägde inte marken personligen.

Denna mark från respektive Land överfördes nu till Rikets suveräna Kung - som då förvaltade denna mark enligt Odalsprincipen. Genom donationer, beslag, böter, arv, osv växte Kronans mark ytterligare med åren.

Från ca 1260 och framåt några decennier arbetade man fram hur Landens mark skulle övergå till att bli Kronans mark. Man skapade Landskap av de tidigare Landen, fastställde deras gränser samt skapade lagar för respektive landskap.

Under denna tid använde man UÖ som begrepp för det man ville uppnå. När arbetet var klart blev namnet Husabyar istället, senare ändrades Husabyar till Kungsgårdar.

Ett problem är då Snorre...fick han informationen om UÖ år 1219 vid sitt besök i VG?

Om UÖ användes i VG 1280 och UPpsala Bo i ÖG 1290 - så borde själva namnet ha sitt ursprung i Götaländerna? Detta ställer förståss till enorma problem eftersom alla ju VET att Uppsala Öd kommer från Gamla Uppsala i Uppland - det hörs ju redan på namnet :) det är alltså somnat svära långa eder  i kyrkan.

Kanske finns det äldre källor som jag inte har hittat - men jag tror faktiskt inte det.

UÖ - används idag som en förankring bakåt i tiden. Oftast till medeltiden, men vissa går tillbaka till ca år 0 med sina hänvisningar. Många går ned till år 1000. Fakta verkar alltså vara absolut tidigast 1219, 1280 och 1290.

Det intressanta är att koppla ihop denna hypotes med de länkar jag angivit ovan om jordägande,kyrkans markinnehavet och hur Odalmark förändrades när Riket bildades och framåt mot 1300 talet.

:)

Thomas

Historia är färskvara.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Källor sökes till "Uppsala Öd"
« Svar #13 skrivet: december 20, 2014, 23:57 »
Länk till Upplands Prästgårdar och jordägande

http://journals.lub.lu.se/index.php/scandia/article/download/872/657

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Källor sökes till "Uppsala Öd"
« Svar #14 skrivet: december 21, 2014, 00:01 »
Länk om Helsingland...

http://www.falebure.se/medeltid.html

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Källor sökes till "Uppsala Öd"
« Svar #15 skrivet: december 21, 2014, 00:05 »
Lite annorlunda synvinkel på ämnet, bland annat om Bo - och Bosgårdar. engelsk text.

http://www.khm.uio.no/english/research/projects/assembly-project/pdf/iversen-bona-regalia-2011.pdf

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Källor sökes till "Uppsala Öd"
« Svar #16 skrivet: december 21, 2014, 00:18 »
Diva portal, religion i Helsingland (och lite UÖ)

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:210723/FULLTEXT01.pdf

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
Historia är färskvara.

Utloggad Anganatyr

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 268
SV: Källor sökes till "Uppsala Öd"
« Svar #18 skrivet: december 21, 2014, 13:47 »
Verkligen intressant läsning. Fortsätt gärna med ditt fantastiska arbete att söka information om Uppsala öd Carl Thomas.

Utloggad Anganatyr

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 268
SV: Källor sökes till "Uppsala Öd"
« Svar #19 skrivet: december 21, 2014, 13:55 »
Så här skriver Dick Harrison om Uppsala öd på sidan 284 i "Sveriges historia 600-1350":
Citera
Dessutom fick kungen vid trontillträdet tillgång till en stor uppsättning specifikt kungliga jordar, kända under samlingsbeteckningen Uppsala öd. Uppsala öd fick inte säljas. Hela domänen skulle oförminskat överlämnas till näste kung.