Författare Ämne: Daner, Svear och Göter - kulturell rörlighet.  (läst 7442 gånger)

Utloggad Ättelägg

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 188
Daner, Svear och Göter - kulturell rörlighet.
« skrivet: december 19, 2014, 09:43 »
Detta är spekulationer med ringa stöd förutom namnlikheter och teori. Vi har ord som danaarv, daner, danmark (land men även socken i Uppland). Det första betyder arv efter i princip utlänning, alltså ordet dan(a) betyder utlänning/främling. Danerna (folket) utges för att vara av samma stam som svearna (suithidi (svitjod)), svearna uppges tillhöra det suebiska förbundet där sueber och suioner delar gemensam namnstam. Vi har berättelserna om asarnas invandring genom just danmark för att ända i Uppsala. Nordborna lär ha kallat sitt gemensamma språk för dansk tunga, de som talar ”danska”. Namnlikhet behöver inte betyda något men om vi spekulerar att daner är omgivningens namn på ett folk så blir det främlingarna på ett ungefär, daner är mao främlingar, för vilka? Danerna skall först ha lokaliserats till själland/skåne för att med tiden bekomma hela nationen danmark, främlingarnas mark. De har samma ursprung som svearna som i sin tur är en del av kontinentens suebiska förbund. Asarna beskrivs ha trängt in i danmark-götaland-Uppsala. I begynnelsen av folkvandrings tiden var de östliga och centrala germanska stammarna samlade i ett förbund, Sueberna, Östersjön benämns som det suebiska havet. Må vi här se eko av etablering av från kontinenten kommande germanskt folk Sueber som även får namnet Daner (främlingarna) av ursprungsbefolkningen? Må även namnet Göter vara ett eko från denna rörelse, stött på uppgiften att VG haft ett äldre namn? I Uppland ser vi i dna från elitgravar inslag av samer, likaså har vi spår av annan kultur i de finska kusttrakterna som verkar vara mer av västlig (sverige) prägel men samtidigt en blandform. Vi ser en etablering av storhögar runt år 400 i mälardalen och Danerna nämns först på 500 talet (inte sagt att det är äldre). Tacitus nämner svearna strax efter år noll, ute på öarna. En hypotes är att runt år noll har sueberna etablerat sig utmed kusterna, inkl mälardalen och skåne. Stammen delar sig i två huvudgrenar, Svear i Uppland och Daner på Själland/skåne. Expanderar så sakteliga med känt resultat. Möjligen skulle man kunna se Gutarna på gotland och östgötarna som en del av detta. Med sig har de ny religion, kultur. En kultur som kan ses som ett arv/förnyelse  till den maritima bronsålderskulturen i östersjön där eliten har kvar sin kontakt med övriga germanska öst/central folk.
Erik

Utloggad Ättelägg

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 188
SV: Daner, Svear och Göter - kulturell rörlighet.
« Svar #1 skrivet: december 20, 2014, 12:26 »
Germanska språket beräknas ha uppstått i området runt skåne-danmark-pommern vilket är intressant, språket före var mao urgermanska eller dialekt därav. Vi har även tankar kring germanska språkets snabba utveckling vilket lär var relativt unikt och minner mer om pidgin-språk och tankar har framförts att möjligen mer var ett handelsspråk för att överbrygga gränserna mellan keltiska och slavo-baltiska vilket är intressant för då befinner vi oss just i östersjön. Slavo-baltiska i öst och keltiska i väst-syd, vad fanns däremellan, jo det som bekom germaner. Utstickande här är Skandinavien och den nordiska bronsålderskulturen och därmed behäftade östersjökulturen med noderna Mälardalen, tjust, Gotland, Vislas mynning, Åland, eg Finland och Kurland. Intressant nog är det här vi under yngre järnåldern/vikinga tid ser samma fenomen, förutom vislas mynning. Stora likheter mellan områdena om än det mer lutar åt Ösel än Kurland. Tillkommit har Danernas land. Tankar??
Erik

Utloggad Castor

  • Veteran
  • Antal inlägg: 864
SV: Daner, Svear och Göter - kulturell rörlighet.
« Svar #2 skrivet: december 22, 2014, 17:02 »
Det finns många ledtrådar och pusselbitar, men det är svårt att foga samman allt till en klar bild då luckorna är stora. Som tur är var det inte bara Tacitus som skrev om Germanien under romersk järnålder. Vissa av hans utsagor bekräftas, medan andra motsägs av Plinius d.ä. och Ptolemaios. Exempelvis så är dessa tre författare oense om vilka Sveberna var egentligen. Enligt Plinius var Sveberna en delmängd av Hermionena (av Tacitus kallade Irminoner) som bodde i det inre av Germanien. Utöver Hermionerna fanns enligt Plinius fyra huvudgrupper bland germanerna: Vandilerna (dit bl.a. goterna hörde), Ingævonerna, Istævonerna och Peucinerna.

Irminoner (Hermioner) och Ingævonerna hänger ihop med förfadersgudarna Irmin och Ing medan goterna har sin Gaut.

Det anglosaxiska runpoemet har följande att säga om Ing:

Ing was first seen by men among the East-Danes, till, followed by his chariot,
 he departed eastwards over the waves.
 So the Heardingas named the hero.


Ingævonerna var tvivelsutan en folkrik grupp bland germanerna, boende i lågländerna vid Nordsjökusten. Under folkvandringstiden var angler, saxare och friser de främsta representanterna för Ingævonerna. Danerna börjar omtalas strax efter den germanska migrationen till Britannien (~450). Jutarna som också migrerade behöver inte ursprungligen ha kommit från Jylland, de kan ha kommit från det Frankiska området vid nedre Rhen. Både Jutar och Daner kan även ha migrerat norrut och tagit Danmark i besittning. Jutarna kan ha delat upp sig och blivit Jutar, Götar och Gutar. Svearna kan ha börjat som en delmängd av danerna, men ju längre bort från danernas huvudmassa de rörde sig desto mer särpräglade blev de och förtjänade därför en egen benämning.                                 

Utloggad Ättelägg

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 188
SV: Daner, Svear och Göter - kulturell rörlighet.
« Svar #3 skrivet: december 22, 2014, 21:42 »
Intessant, ing är som bekant svearnas huvudgud och möjligen då danernas. Österut från östdanerna, vilket är ett intressant namn då det borde tyda på skåningar, ut i havet mot östersjön. Klart är att vi i dag har svårt att tyda det som en gång var men vi har spåren. Vilka leder till östersjön.
Erik

Utloggad Castor

  • Veteran
  • Antal inlägg: 864
SV: Daner, Svear och Göter - kulturell rörlighet.
« Svar #4 skrivet: december 22, 2014, 22:11 »
Brakteater kan ge viktiga ledtrådar om den kulturella rörligheten under folkvandringstiden. De brukar anses ha tillverkats mellan 400 och 600 e.Kr. Deras föregångare är uppenbarligen romerska medaljonger och mynt, som av germaner (Goter och deras bundsförvanter) gjordes om till amuletter som distribuerades bland krigararistokratierna. Nästa steg var att tillverka kopior av de romerska originalen. Detta förutsatte förstås att man hade tillgång till skrotguld och omyntat guld kanske från gruvorna i Dakien. Goternas guldhantering blomstrade i kanske mer än 100 år och kulminerade kanske under Ermanariks regeringstid. Hunnernas uppdykande (ca 375) kan ha lett till att guldhanteringen och därmed brakteattillverkningen flyttade till Norden.

http://www.archeo.uw.edu.pl/zalaczniki/upload678.pdf

http://www.archeo.uw.edu.pl/zalaczniki/upload801.pdf

Många brakteater ser ut att vara kopior av kopior av kopior... som går tillbaka på romerska förlagor. Ett exempel är en typ av B-brakteater som visar en stående eller gående gestalt som möter segergudinnan Victoria och följs av krigsguden Mars. Motivet är känt från sju olika brakteater utspridda över det danska området och en i Polen. På mycket lösa grunder har Karl Hauck tolkat in Balders död i motivet kallat "Drei Götter" (tre gudar)...

http://www.catshamans.se/0dbald/0dBalder2.htm
(OBS: illustrationerna är viktigare än texten!)

De obegripliga runinskrifterna på två av dessa brakteater kan förklaras genom att de är kopior tillverkade av en illitterat person. Det ännu icke återfunna originalet hade säkert en helt meningsfull inskrift. En kopia (tredje generationen kanske) funnen i Gudme på Fyn har tydligen fått en helt ny runinskrift “undz”, kanske ett personnamn…

http://www.denstoredanske.dk/@api/deki/files/3330/=319001925.501.jpg

Gudme, Gudhem - "The Gudme Phenomenon” (Googla!) kan säkert också ge ledtrådar. Enligt Ynglingasagan var Fyn Odens första nordiska anhalt. Flera av Odens och Yngve-Freys efterföljare sägs äga ansenliga mängder guld.