Varje arkeolog som arbetat några år i ett område får en bild av hur saker och ting hänger samman där. Det kan vara subjektiva intryck eller så kan det vara baserat på ihopsamlade objektiva fakta. På kulturmiljö Halland har vi några olika databaser där vi för in information. Emellanåt används de för att dra generella slutsatser.
En sådan databas är den bendatabas som jag bygt upp. Den innehåller alla uppgifter om benförekomster som förekommer i de rapporter skrivna till och med 2009 som finns i Kulturmiljö Hallands arkiv. Eftersom alla som genomför arkeologi baserat på länsstyrelsebeslut enligt beslutet skall leverera arkivmässiga rapporter till arkivet skulle databasen varit heltäckande om det inte var för det faktum att några småfirmor slarvar med att uppfylla länsstyrelsens beslut. Hur som helst så har tillräckligt mycket data kunnat extraheras för att skapa intressant generell kunskap om det förgångna.
Ser man sammansättningen av djur i Halland stort så kan man konstatera att sammansättningen är dynamisk och speglar större förändringar i det agrara komplexet, dvs jordbruket. Internationellt diskuteras secondary products revolution. Det är en modell som lyfter fram framsteg i jordbruket, att dessa sker etappvis. Det första steget i jordbruket var att börja odla samt domesticeringen av några husdjur. Secondary products revolution är införandet av mer rationell odling (tekniska förbättringar), tex genom bruket av årder, men det är även effekten av avel som slår igenom. Istället för att djur enbart hölls för sina primära produkter, kött, skinn, ben och horn så innebär secondary products revolution att man började ta till vara ull från får samt i högre utsträckning mjölk. Hästar och oxar börjar användas som dragdjur. Detta märks i det Halländska materialet genom att mängden grisar minskar när man kommer fram till bronsåldern medan kor och får ökar samt hästar börjar dyka upp så smått. Nästa stora förändring är införandet av stallning.
Stallningen och dess förutsättningar diskuteras specifikt i den nyutkomna boken. Jag är inte övertygad om i vilken omfattning djur faktiskt stallades under romersk järnålder och folkvandringstid. Är det gödsel man är ute efter för att sprida på odlingar så kan man lika gärna välja att hålla djuren i fålla invid gården nattetid som att stalla upp dem. Uppstallning vintertid skapar en stor mängd problem, inte minst gäller det vattenförsörjningen.
Utöver djuren i sig diskuteras vatten, ägande och stallning i boken. Bokens sista del är en katalog över halländska benfynd.
Här kan boken beställas:
http://www.kulturmiljohalland.se/publikationer.html