Kulturminneslagens portalparagraf säger att kulturarvet tillhör alla. Detta borde innebära att vem som helst ska kunna få tillgång till detta genom att beställa fram föremål från ett museums samlingar. Detta är inte möjligt om dessa föremål befinner sig i privat ägo.
/Johan
Som redan sagt här, den största delen av alla artefakter hamnar i lådor i magasin i "tryggt vetenskapligt förvar", där ingen allmänhet troligtvis kommer få se dem heller.
Då är tex frågan om det är så mycket hemskare med privat ägda artefakter som faktiskt syns bland vederbörandes vänner och bekanta och inte bara samlar damm och kommer någon till glädje så att säga.
Jag tycker nog inte det är så hemskt med privat ögo när det gäller artefakter som det finns massor av. Det vore kanske att föredra att man hade en anmälningsplikt istället, så att fynden redovisas, men att man sen som privatperson får fortsätta behålla föremålet och lova att ställa det till vetenskapens förfogande vid behov.
Själv äger jag en mycket vacker skafthålsyxa i svart basalt. Min farfar hittade den för 60 år sen och jag fick den som arvegods. Det sista jag någonsin skulle kunna tänka mig göra är att lämna den ifrån mig av två skäl: affektionsvärdet och det faktum att den bara hamnar i en låda i ett magasin om jag lämnar in den.
Undersöka den varsamt skulle vem som helst få kunna göra däremot om de frågade mig.
