Från WP:
Omkring år 1200 bildade det som är dagens Bohuslän lagmansdömet (norska lagmannsdømme) Viken. Vid kung Sverre Sigurdssons (c:a 1150-1202) indelning av Norge i sysslor (norska även sysla) under slutet av 1100-talet, delades Ranrike som idag är Bohuslän i Ranrikesyssel och Älvsyssel. Vid kung Håkon Magnussons (1270- 1319) indelning i fehirdsler (uppbördsområde, fögderi) under början av 1300-talet sammanfördes dessa båda sysslor i Båhus fehirdsel. Från denna tid började Viken mer specifikt beteckna norra Bohuslän. Senare bildade Viken två fögderier (norska fogderi, nynorska futedømme): Nordviken (eller Norrviken) och Sunnerviken. Vad gäller historisk länsindelning har Viken vid olika tider lytt under antingen Borgarsyssel (norska även Borgarsysla, med säte i Sarpsborg), eller Bohus. Under vissa perioder bildade Viken eget län med säte dels i Karlsborg, dels i Olsborg.
Viken sträckte sig från Svinesund i norr till Havstensfjorden och Bäveån, vid Uddevalla i söder. Nordviken bestod av skeppsredorna (norska skipreide) Qville, Luderlag, Bullern (eller Jordherra) och Vettehärad; efter freden i Roskilde 1658 häraderna Kville, Tanum, Bullaren och Vette. Sunnerviken bestod av skeppsredorna Lane, Tunge, Sörbygden, Stangenäs och Sotenäs; sedermera häraderna med i stort samma namn: Lane, Tunge, Sörbygden, Stångenäs och Sotenäs.
Namnet Viken har i plural förekommit inom Svenska kyrkans organisation: Vikornes norra kontrakt och Vikornes södra kontrakt i Göteborgs stift, i huvudsak motsvarande Nordviken respektive Sunnerviken. 1658-1693 hörde Vikorne som ett kontrakt till Karlstads stift. Under den norska tiden utgjorde detta kontrakt prosteriet (norska prosti) Ranrike inom Oslo bispedømme.
Thomas