I kungasagan efter Sverre Sigurdsson berättas om kampen om dom norska handelsvägar, produkter och marknader - mellan dom nya, katolska renegater och dom gamla adelsfamiljer. I denna strid förmår den norska adeln och deras nätverk av handelsmän - s.k. 'birke-beinere' ('birk-karlar') - att kröna en bördig, norsk konung som "tordes tala Rom mitt emot".
Motståndet mot den katolska prästerskapet och deras handelsorganisation ('baglerne') ledde till reglera slag - varför perioden 1100-1250 gärna kallas "borgerkrigstiden". Motståndet lyckades till stor del, vilket räddade dom gamla, norska familjernas kontroll över egen produktion och export/import till landets handelsplatser.
Under tiden fick dom givetvis gå i strid för saken - även på egen grund. 1197 är dom tysk- och dansk-stödda 'baglerna' på offensiven, då dom även lyckas erövra det gamla kungasätet på Nidarsnäs - och förgöra den gamla byborgen:
Citat:
«Baglarane tok alt godset som var i borga, og etterpå brende dei kvart eit hus som var der. Dei tok ein død mann dei fann der, og velte han ned i brunnen, og så førte dei stein i, til det var fullt. Dei sette bymennene til å bryte ned alle murane før dei skildest, og dei brende alle langskipa til kongen før dei fôr bort. Så tok dei i veg til Opplandet att, tykte og dei hadde vunni flust med gods.»
