Rasismens historia

[Anganatyr]

Carl Thomas

För att ta din invändning på allvar så byggde moderattjejen som ansåg att lantisarna är dummare än 08:orna på statistik som sa att stockholmarna i högre utsträckning hade akademiska utbildning. Och det är förmodligen sant.
Vad som skiljer henne från Tacitus är att hon snabbt kunde få fram aktuella siffror av det slaget. Tacitus fick lita på skvaller från folk han träffade och som kanske mött några skandinaver för 22 år sedan.
Naturligtvis blir hans trovärdighet oändligt mycket mindre.

Frågan är ju dock vad akademisk utbildning har att göra med hur smart eller dum någon är? Jag känner många smarta människor som inte ha någon akademisk utbildning alls, precis som jag känner människor som pluggat mycket på akademisk nivå och har en otroligt bra förmåga att suga i sig olika data (men jag vet inte om jag anser att det är samma sak som att de är smarta pga att de har läshuvud).

[Carl Thomas]

Hans, om du tar det jag skriver på allvar, eller inte, har jag knga som helst aspekter på - det är helt och hållet upp till dig.

Tacitus går också att göra statistik av

Visst kan det vara så att Tacitus hade andrahandsuppgifter att gå på - eller ännu flera led - och det kan mycket väl vara så att hans uppgifter var 22 år gamla. Men, som vanligt är det gissningar. Jag kan gissa att han träffade besättningen från ett skepp från Norden som paddlat lite fel, och så intervjuade han dem om deras hemland. Jag kan gissa andra saker också - likt förb.. Handlar det om gissningar.

Jag accepterar att du inte tror på Tacitus som källa - och tycker att vi knte kommer längre. Vi är eniga om att vi är oeniga i denna fråga.

Thomas

[Hans Menzing]

Angantyr

Jag håller helt med dig. Jag har träffat folk med minimal utbildning som varit oerhört smarta och akademiker som inte imponerat.
Vad jag ville visa var att idag kan man lätt plocka fram nästan vilka uppgifter som helst på nolltid, men den möjligheten fanns inte för 2000 år sedan. Det var turen som avgjorde om man träffade folk som hade säkra fakta.
Att tjejen drar fel slutsatser är ju en helt annan sak. Åsikter är ju meningslöst att diskutera, det står i lagen att folk har rätt att ha konstiga åsikter.

[Hans Menzing]

Carl Thomas

Jag måste bara få säga att jag måste ha uttryckt mig slarvigt. Jag tror att Tacitus på vissa områden har stor kunskap, men jag tvivlar på att han har säkra uppgifter från ett så avlägset, och för honom ointressant, område som Sverige.
Tacitus var ju en av makthavarna i Rom och hade säkert mycket stor kunskap om imperiet och dess närmaste omgivning. Som senator och konsul hade han tillgång till massor av spioner och andra kunskapskällor, men Skandinavien hörde ju inte till de områden som var direkt intressanta för Rom vid den här tiden.
Dessutom brukar väl diskussionen om Tacitus ofta handla om vad han egentligen menar i olika fall. Vad menar han med folkstyre?
Och kanske skulle han kalla dagens Sverige för kungastyrt, det är det ju vid en hastig blick. Men i verkligheten har ju kungen inte ens rösträtt.
Däremot håller jag helt med när det gäller båten, den är konkret och lätt att beskriva i ord och skisser, eller rentav att visa upp. Dessutom kan säkert båtar av skilda slag vara av intresse för en man med viktiga uppgifter för ett imperium som mycket bands samman av vatten.

[Carl Thomas]

Hans, kungen har rösträtt som alla andra medborgare i vårt land - men han har valt att inte utnyttja rösträtten. Sedan några decennier bakåt i tiden har alla medborgare över en viss ålder rösträt, oavsett yrke, brottslighet, brottsdömda, osv.

Vi ser olika på Tacitus. Hans berättelse om vår skeppsdesign ser jag som en bekräftelse på att han hade kunskap om Norden. Andra ser det som en tillfällighet - eller att DET visste han - men inte det andra.... 2000 år senare sitter vi och försöker tolka vad Tacitus visste - och inte visste...

Jag tror att Romarna visste en hel del om Norden, de avancerade ju hela tiden norrut, pälsverk, järn, tjära, smör, osv var åtråvärt byte. De kom till Jylland. Det är inte långt från oss med tanke på att de avancerat dit från Rom, det blir ju sommde sista metrarna på en kilometer.

Jag tror också att vårt klimat kan vara en av orsakerna till att de knte riktigt ville längre norrut - de hade svårt för våra vintrar.

Vad Tacitus menade får vi aldrig reda på. Vi kan bara tolka och tro. Jag tror att man skall tolka försiktigt och hålla tolkningen enkel. Han skrev folkstyre enligt de översättningar jag läst. Jag accepterar det som ett folkstyre - men jag vet naturligtvis inte vilket folk som styrde. Kanske var det utvalt folk i sanhällets övre skikt, kanske var det alla fria män, kanske var det alla fria kvinnor? Men, folkstyre innebär att vi inte hade enväldiga kungar eller enväldiga drottningar.

Jag kopplar sedan Tacitus folkstyre till nösta källa ca 1000 år senare som skriver folkstyre och Ting. Naturligtvis vet vi inte om det varit en period av enväldiga kungar mellan dessa två källor, det är ju 1000 år mellan dem - men troligtvis ganna folkstyret kvar eftersom det troligen fungerade praktiskt. Ett indicie på det ör att vi aldrig haft ett feodalvälde i Norden - och det är faktiskt ganska så unikt. Min tro är att folkstyret satt så djupt förankrat i Norden att det helt enkelt inte gick att införa feodalvälde. Varje bonde var en fri man - och hans röst räknades på tinget. Det är stort och betydelsefullt - och mängden bönder var betydligt större ön de få i en eventuell överklass med maktbegär. Fördelen med tinget är ju att tinget skapar lag. Istället dör att få i krig kunde man förbjuda försök till maktövertagande. Man valde kung - och avsatte hinom ifall han hotade dem.

Thomas

[Hans Menzing]

Carl Thomas

Jag kan inte minnas att historikerna spekulerar om att det skulle ha funnits enväldiga kungar för bortåt 2000 år sedan. Men i alla fall längre fram i tiden, när vi har dokument, så är det helt klart att kampen står mellan kung och stormän. Kungarna är inte enväldiga, men det är inte vad jag kallar folkstyre. D v s där allmogen har rejält inflytande.
Visserligen skriver Snorre något som möjligen kan tydas så, men det kan lika gärna vara stormännen som sätter igång sina hejarklackar på tinget.
För vad jag vet finns det ingenstans uppgifter om att folket verkligen avsatte någon kung.
Sen har du problemet med bönder. Vad betyder det ordet? Är det folk med egna gårdar så var de hyggligt fria i Sverige, men en stor del av alla dem som arbetade med jordbruk och boskapsskötsel på stormannagårdar var ju inte helt fria, även om de aldrig verkar ha varit livegna.
Till sist - tingen skapade inga lagar. De är säkert skrivna av lagmännen med bistånd av andra stormän.

[Carl Thomas]

Hans, flera kungar har blivit avsatta, i alla fall i delar av landet, en kung slog man ihjäl (Knaphöfvde) istället för att vräka honom.

Jag tror inte på en enväldig kung över Norden på Tacitus tid, jag har uppfattningen att det fanns många kungar under denna tid.

Bönder var bönder och de ägde sina gårdar - och var därmed fria män. Naturligtvis fanns det män som inte var "fria män", trälar t.ex. Men det måste ju ha funnits även andra män som inte var fria män. Hur var det dör hantverkare t.ex. ?
Räknades de som fria män? Räknades krigare i en hird som fria män? Med fria män menar jag att de hade rösträtt vid tinget - eller hade rösträtten med jordägande att göra? Jag har inget svar - men det vore intressant om någon vet någonting om detta?

Min tro är att tingen skapade lagar genom att godkänna Lagmannens förslag till nya lagar eller förändringar av lagar. Om jag minns rätt valdes  även lagmannen av tinget - och då borde ju tinget även kunna avsätta honom. Han löd alltså under tinget.

Min tro är alltså att ingen stod över tinget. Under krig och annat är min tro att Kungen stod över tinget.


Thomas

[Hans Menzing]

Kung Inge hörde till dem som avsattes i Mälarområdet men fick fortsätta att regera Västergötland. Men det framgår inte vilka som sparkade ut honom.
Dessutom återkommer han med en stor här efter några år och återtar makten i norr, det finns inget som tyder på att han frågade något ting först.
På samma sätt har vi kungliga mördare som blir nya kungar efter mordet, var det verkligen folket på tinget som valde en mördare till sin kung?
Frågetecknen är så många att det är omöjligt att göra säkra gissningar. Detsamma gäller fria hantverkare. Förmodligen ingick de flesta hantverkare i folket på gården och då var de ju inte friare än andra där. Men det är också gissningar.

[Carl Thomas]

Hans, helt rätt, vi tror och vi gissar = tolkar.

Under ca 400 år har vi försökt förstå hur t.ex. Kungar avsätts - men fortsätter att regera från annan ort - och t.ex. fortsätter att prägla mynt i det område han blev avsatt (Olof Skötkonung). Anund blev avsatt tre gånger, Inge en gång. Det hela går inte att "få ihop" med de källor vi har. Kanske tolkar vi våra källor fel?

Jag tror på flera "riken" med var sin Kung eller Drottning. Dessa riken slogs ihop under seklernas gång, först i unioner, sedan under en gemensam kung. Under tidig medeltid slogs t.ex. VG och ÖG ihop under en gemensam kung efter att flest ha haft varannan kung under en kort tid. Birger Jarl endade riket under en gemensammkung ca 1260.

Jag kallar dessa kungar för landskapskungar (egentligen Landkungar). "Motsatsen" till Landkungar var Sjökungar som alltså saknade Land att regera över.

För att förklara hur t.ex. Kungar avsätts - men fortsätter att vara Kungar, så räcker inte landskapskungar till. Det måste ha funnits andra Kungar också, t.ex. Sveakungen som finns i källor och sagor, t.ex. I Gutasagan, mm.

Sveakungen var, enligt min uppfattning, en folkets kung, dömd av lagmännen att garantera lag. Han var blotkung på de stora bloten och han var överbefälhavare i krig - i krig var han enväldig kung.

VG lagens kungalängd upptar enbart VG kungar, VG lagmän och VG biskopar. Men, de flesta av VG:S landskapskungar blev Sveakungar efter det att de varit landskapskungar, det förklarar hur de som blotkungar kunde avsättas som detta i Mälardalen- men fortfarande vara Sveakungar - de blev alltså avsatta i bara en av de funktioner de hade. Kristna Sveakungar ville inte blota oxh dörför ersattes de av en lokal blotkung (som kannha varit en Landskapskung eller annat).

Jag tror alltså att vi skall skilja på Sveakungar och landskapskungar när vi läser källor och sagor. T.ex. Om Sveakungen gör ett avtal så gäller avtalet i alla landskap (Land). Gör en landskapskung ett avtal gäller detta enbart i hands landskap.

Uppsalakungar fanns, de finns nämnda i källor och sagor - men de var landskapskungar bland andra landskapskungar. Uppsalakungen har blandats ihop med Sveakungen och tidigare historiker har sett dessa två kungar som en och samma kung.

Landskapskungarna finns bl.a. nämnda i sagan om Illråde. Illråde bjöd in alla landskapskungarna i Svitjod till fest - och där dödade han dem. Snorre skrev alltså om Landskapskungar på 1220 talet.

 Vad var då Svitjod? Min tro är att Svitjod var den union som landskapen hade gemensamt - sedan lång tid tillbaka - och Sveakungen var  unionskungen - utan Land att befalla över. Han stod inte över landskapskungarna och hade inte med landskapens inre styre att göra mer än att han garanterade lag. Detta med att han garanterade lag bör innebära att han var även en sorts överdomare, en uppgift han alltså blev dömd till att övervaka.

För att han skulle ha en egen ekonomi och inte vara beroende av landskapskungarnas goda vilja hade han ett antal gods till sin försörjning. Dessa Gods kallades för Uppsala Öd. Sveakungen var den kung som red Eriksgata. Landskapskungarna blev kungar genom val på "Landtinget" de behövde  alltså inte rida någon Eriksgata. Sveakungen måste rida Eriksgata eftersom han måste godkännas av alla Landsting för att bli godkänd.

Ovanstående är kort beskrivet. Läser du våra källor och sagor med ovanstående beskrivning i bakhuvudet klickar vissa förklaringar in som man tidigare inte sett.

Svitjod är alltså en Union. Sviariki är Sunnanskog -  Sviaveldi är Nordanskog. Dessa två riken enades av BJ ca 1260 under en gemensam Kung.

Forts...

[Carl Thomas]

Sviariki och Sviaveldis namn tyder på att Svear fanns i alla landskap. Jag har inget svar - men en teori jag har ör att begreppet fria män kan vara bönder som ägde egna krigsvapen och därmed snabbt kunde ställa upp en arme under Sveakungens till unionens försvar - de kallades för Svear. Vinkan då kanske se Tacitus vapenförråd som vaktades av trälar som ett "mobbförråd" hos Sveakungen. Dör utrustades Sveakngen arme. Svearna hade egna vapen och kunde snabbt sättas in i strid. Kanske fick dessa bönder (Svearna) skattelondring eller skattefrihet för att de ögde egna krigsvapen. Vi kan då se Alnsö stadga som en fortsättning på Svearnas skattefrihet - men Alnsnö stadga göller ryttare, häst, rustning och krigsvapen. Alnsnö stadga är då alltså en sorts tradition som vi har,mkanske från Tacitus tid, att sköta vårt gemensamma försvar inom en union?

Sveakungen nämns inte i källorna efter 1260. Svitjod nämns inte efter 1350. Inga medregenter nämns efter 1260. Landskapen skapas och de får fastställda gränser. Landskapslagarna skrivs runt år 1300. Eriksgatan som nämns i YVG förändras till att omfatta hela riket. Kungaval sker vid Mora sten för första gången (?) med Magnus Ladulås. Sviariki och Sviaveldi nämns inte efter 1300. Vad vi ser från 1260 till en bit in på 1300 talet är hur Sverige växer fram som ett rike under en Kung.

Min hypotes är under arbete. Den är alltså inte klar. Det mesta är tankar och funderingar. Min hypotes ger en lite anorlunda bild av vår historia - och ger flera förklaringar - och ställer helt nya frågor också.

Beklagar att det blev lite långt....

Thomas

[Vetgirig]

Carl-Thomas!
Varför negligerar du och majoritéten av historikerna de uppgifter som Olaus Petri framför i förorden till "Den Swenske Cröneka"? Olaus gjorde ju faktiskt en av de tidigaraste historiska forskningsarbetena i Sverige och kanske i Norden. Visst är han 4-500 år efter tiden det begav sig, men de stora dragen bör vara väl grundade.

Han säger alltså att hans Sverige uppstått ur de mindre rikena Svearike, Götland, Wendland och Helsingländerna. Men vi anser ytterligare 5-600 år efter honom, och utan källor Olaus fortfarande hade tillgång till, men sedan gått förlorade, att vi kan tolka historien så mycket bättre med våra färre källor som bakgrund.

Jag kan mycket väl se att det är flera parallella områdesledare inom Skandinaviska området. Men de är enligt min uppfattning klanledare, som av omgivningen, särskilt den kristna, betraktas som kungar. Kungatiteln utdelas av våra historiker sett mot nyare tiders synsätt på vad en kung antas ska vara. Kung i äldsta tider var nog en tveksam titel att ådra sig, då denne skulle svara som krigsledare, för bloten och för övrigt ge lycka åt sitt folk. Misslyckades något av detta, så offrades kungen åt gudarna. På Irland har man hittat ett par sådana offrade kungliga lik i mossar, men liknande är kanske hittat i andra delar av områdena norr om limes.

[Carl Thomas]

Vetgirig, jag negligerar inte någon källa faktiskt. Men det jag arbetar med, alltså min hypotes, sträcker sig över en lång tid. Under den tiden har många förändringar inträffat. Ett jobb är att försöka placera varje skeende i rätt tid. Jag atbetar just nu mer med en princip än med detaljer - men principen består av många samverkande detaljer.

Att vi började med många små hövdingadömen och slutade som ett gemensamt rike under en kung anser nog de flesta. Vad dessa lokala hövdingadömen hette vet vi inte. Vi vet inte heller namnen på alla Land som fanns. Namn på Land börjar dyka upp när de växt i storlek. De namn som nämns i sagorna är Sviariki och Sviaveldi, källornas namn är Nordanskog och Sunnanskog - med lite variationer. Götaland och Svealand är namn som nämns ganska sent, Svealand nämns första gången 1443 om jag minns rätt. Olaus Petri levde på 1500 talet och anväde de namn som anvöndes i hans samtid gissar jag.

Thomas

[vemvet]

Carl-Thomas!
Varför negligerar du och majoritéten av historikerna de uppgifter som Olaus Petri framför i förorden till "Den Swenske Cröneka"? Olaus gjorde ju faktiskt en av de tidigaraste historiska forskningsarbetena i Sverige och kanske i Norden. Visst är han 4-500 år efter tiden det begav sig, men de stora dragen bör vara väl grundade.

Han säger alltså att hans Sverige uppstått ur de mindre rikena Svearike, Götland, Wendland och Helsingländerna. Men vi anser ytterligare 5-600 år efter honom, och utan källor Olaus fortfarande hade tillgång till, men sedan gått förlorade, att vi kan tolka historien så mycket bättre med våra färre källor som bakgrund.

Jag kan mycket väl se att det är flera parallella områdesledare inom Skandinaviska området. Men de är enligt min uppfattning klanledare, som av omgivningen, särskilt den kristna, betraktas som kungar. Kungatiteln utdelas av våra historiker sett mot nyare tiders synsätt på vad en kung antas ska vara. Kung i äldsta tider var nog en tveksam titel att ådra sig, då denne skulle svara som krigsledare, för bloten och för övrigt ge lycka åt sitt folk. Misslyckades något av detta, så offrades kungen åt gudarna. På Irland har man hittat ett par sådana offrade kungliga lik i mossar, men liknande är kanske hittat i andra delar av områdena norr om limes.

Olaus Petri skriver 'Finland och hela Åbo stift'. Om wenderna skriver han att de talar slaviska språk och tycks bo i Wendeland.

http://runeberg.org/opetri/croneka.html

[Hans Menzing]

Carl Thomas

Du har säkert rätt om att det länge handlar om en union där delarna hade stor frihet. Det förklarar att folket i ett område kunde avsätta kungen hos sig, men kunde inte påverka att han fortsatte vara kung i Västergötland.
Sen tycker jag att du krånglar till det. Om alla varit svear hade man ju inte skrivit alla dessa landskapslagar, i västgötarnas fall framgår ju dessutom klart att den är till för oss. Och säkert hade flera av kungarna i den västgötska längden makt över andra områden också. Men vi vet inte exakt hur och på vilket sätt.

[Carl Thomas]

Hans, jag försöker se detta med Svear på flera olika plan. Dels som jag skrev ovan om fria män, dels att alla i landet tillhörde Svearna som folk, dels att alla som var medlemmar i Unionen blev svear.

Kanske är det en fråga om hönan och ägget namnet Svitjod (Sviafolket) kan ju faktiskt peka på att folket i landet ansåg sig alla härstamma från Sviarna.

 Jag tror också att namnen Sviariki på Sunnanskog och Sviaveldi på Nordanskog också pekar på att folket i båda dessa områden ansåg att de härstammade från Sviarna, alltså, vi hade en gemensam historia - vilket vi naturligtvis hade eftersom folket i Nordanskog "utvandrade" från Sunnanskog när landhöjningen  lyft upp Mölardalen över havsytan.

Vi får ju inte glömma att vår historia är ca 12000 år gammal. Vi fastnar ju ofta 1000 år bakåt i tiden. Ekornavallen är en begravningsplats som var flera tusen år gammal när de första gravarna byggdes i Gamla Uppsala... Det tycker jagvser perspektiv på vår gemensamma historia.

Mälardalen är vår yngsta landsdel. Den steg upp ur havet för ca 3000 Åre sedan. Innan denna del av landet steg upp ur havet fanns organiserade samhällen, hövdingar, kanske till och med med kungar, i landet. Gånggrifter brukar anses vara bevis på samhällsarbeten utförd under en ledare. Våra gånggrifter byggdes alltså 3000 år innan Uppland steg upp ur havet.

Det folk som byggde gånggrifterna kallade sig för någonting, kanske kallade de sig för Sviar? Det blir ju då logiskt att det första namn vi faktiskt har i våra källor på folket i Mälardalen är att de kallar sig själva för "Uppsvear".  Uppsvear betyder ju "Svearna  där uppe".

Att alla i landet anser sig härstamma från Sviarna medför att alla senare anser sig vara Svear - men detta är alltså enbart mytologi. Jag tror alltså att namnet Svitjod kommer från namnet Sviar - och att namnet Svitjod var namnet på en Union man hade under några sekler - med mål att bilda ett Rike.

Du tycker att jag krånglar till det - jag tycker att jag gör det enklare

Västergötland har före 1260 haft flytande gränser och därmed både ökat och minskat i storlek. Hur detta gått till vet vi inte. Jag tror på främst genom Unioner med omgivande Land - andra tror på erövringskrig och maktkamper. Kanske var det både ock.

Jag lutar allt mer mot unionsvögen och tror att man allt mer sökte samverkan med sina grannar - mer än vad man sökte erövra dem. Det utesluter inte maktkamper och stridigheter - men det minimerar dem.

Grunden är ju att vi alla hade samma ursprung, samma historia, vi var samma folk, hade samma språk, levde i samma kultur, begravde våra döda på samma sätt och vi hade samma religion - genom hela den historia vi kan överblicka idag.

Friktionen mellan olika Land bör därmed varit ganska liten, vi kunde varandras seder och bruk, talade samma språk så vi kunde kommunicera utan problem.

Thomas

[Adils]

Vad hände med tråden "rasismens historia"?

[Hans Menzing]

Helt riktigt Adils, vi är långt från ämnet.
Möjligen slogs det fast tidigare att rasismen är ett ganska sent begrepp. Förtryck av olika folkgrupper skedde förr av andra skäl.

[Dren]

Helt riktigt Adils, vi är långt från ämnet.
Möjligen slogs det fast tidigare att rasismen är ett ganska sent begrepp. Förtryck av olika folkgrupper skedde förr av andra skäl.

Varför endast fokus på strikt biologisk rasism? Är det 30-talet som spökar? Tyder på stark okunskap att endast belysa rastillhörighet utifrån biologisk antropologi hämtat ur något gammalt museum på 30-talet. Horisonten för vad som är rasism är löjeväckande snäv hos forummedlemmarna.

Man har under lång tid ansett spirituell rasism inte vara rasism - det är att kultur produceras inte bara av blodet men också av sinnet och "själen" - således har man missat att en jude kunde anses vara german "i själen" , eller en german kunde vara jude "i själen". Trots att båda var blonda & blåögda och till det yttre "av samma stam". Spirituell rasism är nog lika gammalt som sten - även om man idag bara är intresserad av rasism uppkommet direkt av utseende eller blod. Ni hämtar alltså eran rasism ur 30-talets museum - och ignorerar helt andra aspekter av rasism.

Ganska larvigt att tro att folk inte hatade varandra av rasistiska själ innan 30-talet kom och berättade för oss att människor minsann var olika.

[Hans Menzing]

Någon engelsk historiker har skrivit att Hitler aldrig tänkte en enda självständig tanke, allt var hämtat från dimmiga debatter på kaféer i Wien i hans ungdom.
Tankarna bakom rasismen är alltså betydligt äldre, de bara fick en livsfarlig tolkning under 30- och 40-talen.
Sedan blir det lustigt när du talar om att vi som tar avstånd har löjliga idéer hämtade från museer på 30-talet.
Dels fanns det nog inga museer över rasism på 30-talet, dels använder du själv, löjligt nog, oroväckande tankegångar när du talar om judar och germaner. Och hur kännetecknas en germansk själ?

[Adils]

Varför endast fokus på strikt biologisk rasism? Är det 30-talet som spökar? Tyder på stark okunskap att endast belysa rastillhörighet utifrån biologisk antropologi hämtat ur något gammalt museum på 30-talet. Horisonten för vad som är rasism är löjeväckande snäv hos forummedlemmarna.

Man har under lång tid ansett spirituell rasism inte vara rasism - det är att kultur produceras inte bara av blodet men också av sinnet och "själen" - således har man missat att en jude kunde anses vara german "i själen" , eller en german kunde vara jude "i själen". Trots att båda var blonda & blåögda och till det yttre "av samma stam". Spirituell rasism är nog lika gammalt som sten - även om man idag bara är intresserad av rasism uppkommet direkt av utseende eller blod. Ni hämtar alltså eran rasism ur 30-talets museum - och ignorerar helt andra aspekter av rasism.

Ganska larvigt att tro att folk inte hatade varandra av rasistiska själ innan 30-talet kom och berättade för oss att människor minsann var olika.

Nej det är ju klart; det finns gott om "vita negrer" i våra förorter t.ex......