Författare Ämne: Hövdingar, jarlar eller kungar?  (läst 27563 gånger)

Utloggad Hans Menzing

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 369
SV: Hövdingar, jarlar eller kungar?
« Svar #200 skrivet: november 03, 2014, 12:43 »
Det här skall ju handla om hövdingar, jarlar eller kungar, och håller vi oss till det ämnet så är väl huvudproblemet att veta vad orden egentligen betyder i olika länder vid olika tider.
Presidenter fanns ju inte tidigt, men det är annars bästa exemplet på hur lite orden betyder. Amerikanske presidenten är den mäktigaste av dem alla. De flesta andra presidenter har lika lite makt som vår kung.
Det finns ingen anledning att tro att det fanns några fasta normer förr heller som kontrollerade att alla kungar och jarlar betedde sig lika.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Hövdingar, jarlar eller kungar?
« Svar #201 skrivet: februari 14, 2015, 21:50 »
Kungar och Jarlar hade ju inga stabila institutioner till sitt förfogande.

Visst hade dom väl - inom ett stamsamhälle (aka ättesamhälle) är ju alla bönder (karl-klassen) barn av den lokala bondhövding (jarl), som i sinom tur är barn av den gamla landshövdingen. För att bli landshövding/länsherre/herse (Rigstula) fick man vara född prins - som barn av gammel-kungen själv, självaste Gammal-Rig. Efter att landet bev en katolsk koloni blev denna Rig/E-rik som känt omtalad som Gammel-Erik; den fasansfulla kärnfigur i hedendomens självständiga Svearike...  >:D

I hedenhös var - som du väl vet - förfäderna och anmödrarna dom högsta ideal. I en tradition där barnen lär sej sitt naturgivna, rejäla ursprung faller sådant naturligt. Detta innebar även att man under ungdomen lärde sej förstå varför man skulle fortsätta att "alltid älska, ära och hedra" sina föräldrar - och även än mer ens mors- och fars-föräldrar.

På så vis kom ju alla uppskatta sina häradshövdingar - jarlarna - som i sinom tur hade Gammel-Rig själv som far-far, precis som nuvarande regent, Kungen. Eftersom alla landshövdingar var regentens bröder eller söner, kom rikets alla häradshövdingar att vara kungliga barn-barn - och sålunda kusiner med varann.

Regerande kung hade alltså ett Eriksråd/Riksråd där kärnan bestod av hans bröder och (eventuella) farbröder - eftersom dom satt som landshövdingar och länsherrar i rikets respektiva distrikt. Sen fanns det visserligen en parallell organisation bland landets kvinnor - med länsfruar och drottningen som högsta myndighet. (Tyvärr är dom kvarvarande källor mycket sparsam med uppgifter härom.)

Ett enklare, säkrare och starkare byråkrati är det svårt att göra.

Givetvis gav det kung och länsherrar den myndighet dom behövde för att styra land och rike. I ätte- och stamsamhällen får oavsett alla väsentliga frågor och beslut förankras i stor-familjens olika led, enligt hävdvunna traditioner och prövade lagar - där rätt färd och rätt visa var dom grundläggande principer. Först när denna samhällsform erövrades och decimerades blev rättvisan lämnat därhän. Först efter att man blivit ett kolonialt lydrike fick man lära sej att makt kunde gå före rätt, vilja före visdom, lydnad före lag och tro före förstånd.

När etablerandet av katolska lagar och institutioner inom Norden kom ta över 200 år vittnar det framförallt om hur svårt forn-tidens svear, götar och vender hade för att uppge sina gamla ideal - kulturellt och juridiskt - och underkasta sej dom julianska feodallagar och det romersk-katolska imperiets kolonivälde.
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”