Om man inte infogar tanken på ett klansystem i bilden, kommer man knappast att förtså. Kungar och Jarlar hade ju inga stabila institutioner till sitt förfogande. Ett klansystem skulle kunna fungera institutionellt. Här fanns allt det ett samhälle behöver än idag. Sjukvård, reättssystem, militär förmåga, socialvård, katastrofhjälp, status, rangordning, religion, ekonomi.
Den äldsta institutionella föregångaren bör vara skeppslaget. Här hade samhället ett forum för rättvis fördelning av gemensamma pålagor. Man kan nog anta att en lokal "hövding", tillika klanledare, basar för ett skeppslag och alla de samhällsåligganden man inom en region med många skeppslag kommit överens om. Frivilligheten bör ha varit stor, men befolkningarna var också förnuftiga i att samarbeta.
En småkung kan tänkas ha varit i ledningen för många sammanhållna skeppslag. Denne kung kan betraktas, som ledare för en klangrupp, vilken konstituerar ett "land".
Överkungen, leder förmodligen många klangrupper och är personligen ledare för den mäktigaste klangruppen. Så småningom utvecklas titlarna, då de under många generationer ärvs inom samma klangrupps klan, så att landens kungar börjar benämnas "lagmän". En lagman är lojal mot den lokala befolkningen i landet och väljs som en av dem av dessa (stormännen/hövdingarna (klanledarna)). (Över-) kungen utser då lokala ombud, jarlar, vilka är lojala mot denne och inte mot befolkningen. En av kungens uppgifter är att leda en gemensam "utrikespolitik", samt en gemensam armé (flotta). Det innebär att jarlen utvecklas till militär (under-) befälhavare under kungen.
Hela systemet bygger på personliga band, ibland frivilliga och ibland tvungna, mellan ledarna, vilka indirekt samtidigt styr de gemena fria medborgarna (ofria och trälar räknas inte, men får delta i gemensamma ansträngningar, samt åtnjuter stora delar av de gemensamma grundläggande rättigheterna). Dynamiken är alltså kontinuerlig och hög. Detta är också orsaken bakom att historien visar en tendens till att en kung som är ung väljs före en äldre anförvant eller att en äldre kung har en yngre medregent. En yngre står för en högre grad av stabilitét, men kan sakna många personliga band till de lagmän, som är valda inom landen.
Med kyrkans inträde och inflytande, så luckras klanväsendet upp, och diverse varianter dyker upp, som blir nedtecknade och ställer till vid historiska analyser.
